Gnesta kommun

	Gnesta kommun; Kommun
	kommunhuset
Slogan	Stadens lugn och landets puls
	; Gnesta kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Södermanlands län
Centralort	Gnesta
Inrättad	1 januari 1992
Utbruten ur	Nyköpings kommun
Befolkning, areal
Folkmängd	11 460 (2024-09-30)
Areal	538,13 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	461,08 kvadratkilometer
- därav vatten	77,05 kvadratkilometer
Bef.täthet	24,85 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°02′51″N 17°18′44″Ö / 59.0475°N 17.312222222222°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Nyköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2965
Anställda	1 175 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0461
GeoNames	3315140
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Gnesta kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Gnesta.

Landskapet präglas av öst–västliga förkastningslinjer, inklusive en som går genom centralorten där bebyggelsen klättrar längs den delvis skogklädda sluttningen i söder. Öster om Vårdinge påverkas vegetationen av kalkrik berggrund och där bryts också marmor.

Kommunen utmärks av en framträdande småföretagsnärvaro, med företag som Powerbox AB och Rekal Svenska AB i centralorten. Flerparten av småföretagen verkar huvudsakligen inom tjänstesektorn.

Sedan kommunen bildades 1992 har befolkningstrenden varit positiv.

Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val förutom 2014, då de och Moderaterna blev lika stora. Dessa två partier har koalitionsstyrt kommunen sedan 2014.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Björnlunda, Dillnäs, Frustuna, Gryt, Gåsinge, Kattnäs och Torsåker. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I området inrättades 13 augusti 1883 Gnesta municipalsamhälle i Frustuna landskommun.

1941 bildades Gåsinge-Dillnäs landskommun av Gåsinge och Dillnäs landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Daga (av de tidigare kommunerna Björnlunda, Gryt och Gåsinge-Dillnäs), Gnesta (av Frustuna och Kattnäs) samt Tystberga (av Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta, Torsåker och Tystberga).

Gnesta köping bildades 1955 genom ombildning av Gnesta landskommun, samtidigt upplöstes municipalsamhället.

Gnesta kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Gnesta köping. 1974 uppgick kommunen i Nyköpings kommun. 1992 återbildades Gnesta kommun genom en utbrytning av de områden som bildat den tidigare kommunen samt Daga kommun.^[6]

Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 122 personer till Gnesta kommun och Frustuna-Kattnäs församling från Nyköpings kommun och Lästringe församling.^[7] Detta område motsvarade den tidigare Torsåkers församling, som varit en del av Tystberga kommun fram till 1971.

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.^[8]

Geografi

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Gnesta kommun

Landskapet genomsyras av öst–västliga förkastningslinjer, inklusive en som passerar genom centralorten där bebyggelsen klättrar längs den delvis skogklädda sluttningen i söder. En annan berggrundsriktning, nordnordväst–sydsydöst, blir tydlig efter Sillensänkan. Granit dominerar berggrunden mellan Sillen och Frösjön, medan gnejs dominerar i övrigt. Öster om Vårdinge finns ett område med kalkrik berggrund som påverkar vegetationen, och här bryts också marmor. Området med delvis förkastningspräglade branta sluttningar på höjderna är ofta moränklädda skogspartier, medan de lägre områdena består av öppna ytor i de finkorniga sedimenten. Platser som Nystugan, Vårdinge och Långbro visar avsättningar av isälvsmaterial.^[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[10]

Gnesta kommun

Hela riket

Bebyggelse (4,8 %)

Skog (66,4 %)

Öppen myrmark (1,3 %)

Jordbruksmark (19,9 %)

Övrig mark (7,5 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2024 fanns 22 naturreservat i Gnesta kommun.^[11] Ungefär 2,6 procent (2,6 procent av landytan) av Gnesta kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&01394.&&&&&01 394 hektar.^[12]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Daga församling och Frustuna församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt:^[13] Björnlunda, Frustuna, Gryt och Gåsinge-Dillnäs.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Gnesta kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Gnesta	&&&&&&&&&&&05772.&&&&&05 772
2	Björnlunda	&&&&&&&&&&&&0838.&&&&&0838
3	Stjärnhov	&&&&&&&&&&&&0555.&&&&&0555

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Gnesta var delad på två kommuner: Gnesta kommun (5 478 personer) och Södertälje kommun (84 personer).

Styre och politik

Styre

Under mandatperioden 1998–2002 styrdes kommunen av de fyra borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet och Gnestapartiet. Efter valet 2002 styrdes kommunen först av en sorts koalition mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna. År 2005 bröt partierna sitt samarbete och de borgerliga partierna slog sig samman med Vänsterdemokraterna, en utbrytarfallang från Vänsterpartiet. Vågmästarpartiet Miljöpartiet ställdes utanför samarbetena.

Kommunen styrdes mellan 2006 och 2010 av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna under den rikstäckande benämningen Alliansen. Oppositionen bestod av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Efter valet 2010 tog oppositionen makten medan den nya oppositionen bestod av Alliansen (Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna) samt Sverigedemokraterna.

Mandatperioden 2014–2018 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Moderaterna, som tillsammans fick stöd av 57 procent av de röstande vid valet 2014. Oppositionen utgjordes av Centerpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna. Efter valet 2018 fortsatte Socialdemokraterna och Moderaterna styra, men i minoritet. Centerpartiet tog oppositionsrådsposten i samarbete med Liberalerna och de två partierna samarbetade kring budget. Övrig opposition var Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna. Den sittande koalition bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna fortsatte styra i minoritet efter valet 2022. Vänsterpartiet tog oppositionsrådsposten i samarbete med Miljöpartiet. Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna var övrig opposition.

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2014–2018
Ordförande	M	Sven Andersson
Förste vice ordförande	C	Lill Björk

Mandatfördelning 1991–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1991

1

11

1

2

7

2

1

6

11

2

7

2

6

31

84,6

19

12

1994

1

13

2

1

6

2

1

5

13

2

6

2

5

31

85,3

19

12

1998

2

10

2

1

5

2

7

2

10

2

5

2

7

31

79,09

18

13

2002

2

12

3

4

3

2

5

2

12

3

4

3

2

5

31

79,03

19

12

2006

1

11

3

4

2

8

11

3

4

2

8

31

80,69

18

13

2010

1

11

4

1

3

2

1

8

11

4

3

2

8

31

83,08

17

14

2014

2

9

4

2

4

1

9

2

9

4

2

4

9

31

84,82

15

16

2018

2

8

2

1

5

1

7

2

8

2

5

7

31

85,82

15

16

2022

3

8

2

5

4

1

7

3

8

2

5

4

7

31

83,46

14

17

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1991, se tidigare kommuntillhörighet; Nyköpings kommun#Politik.

Gnestapartiet var ett lokalt parti som bildades som en utbrytning ur Ny demokrati och dess framgångar i valet 1991 men bytte namn i samband med splittringarna inom moderpartiet.

Vänsterdemokraterna var en utbrytarfalang från Vänsterpartiet. Bildat i mars 2004. Stod nära Vägval Vänster. Alla Vänsterpartiets kommunfullmäktigeledamöter i Gnesta lämnade moderpartiet och bildade ett nytt parti. De behöll sina platser i fullmäktige. Kort efter återbildades en lokal vänsterpartiavdelning i Gnesta. Först efter valet 2006 återkom Vänsterpartiet i de kommunala församlingarna.

Nämnder

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Henric Sörblad, Moderaterna, 2006–2010^[14]^[15]
Johan Rocklind, Socialdemokraterna, 2010–1 maj 2022^[16]^[17]
Linda Lundin, Socialdemokraterna, 1 maj 2022–^[16]^[18]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Valresultat 2022

Parti		Röstfördelning				Mandatfördelning
Parti		Antal	Andel	Antal +−	Andel +−	Antal	+−
	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	1803	24,39	-91	-1,81	8	±0
	Moderaterna	1685	22,79	+17	-0,28	7	±0
	Sverigedemokraterna	1171	15,84	+163	+1,90	5	±0
	Centerpartiet	884	11,96	-282	-4,17	4	-1
	Vänsterpartiet	722	9,77	+227	+2,92	3	+1
	Miljöpartiet de gröna	582	7,87	+86	+1,01	2	±0
	Kristdemokraterna	220	2,98	+116	+1,54	1	+1
	Liberalerna (tidigare Folkpartiet)	187	2,53	-35	-0,54	1	±0
	Feministiskt initiativ	114	1,54	-52	-0,76	0	-1
	Övriga anmälda partier	24	0,32	+13	+0,17	0	0
Giltiga röster totalt		7 392	100,00	+162	—	31	0
Ogiltiga röster - ej anmälda partier		1	0,01	-29	-0,40
Ogiltiga röster - blanka		109	1,45	+5	+0,04
Ogiltiga röster - övriga		3	0,04	+2	+0,03
Valdeltagande		7 505	83,46	+140	-2,36
Röstberättigade		8 992	—	+410	—

Källa:^[19]^[20]

Partiers starkaste valdistrikt 2022:

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Gnesta Centralt	31,75 %	24,39 %
M	Dansut	29,36 %	22,79 %
SD	Gåsinge-Dillnäs	22,76 %	15,84 %
C	Gåsinge-Dillnäs	20,83 %	11,96 %
V	Gnesta Centralt	13,68 %	9,77 %
MP	Freja	12,76 %	7,87 %
KD	Björnlunda	4,57 %	2,98 %
L	Gryt	4,80 %	2,53 %
FI	Freja	2,36 %	1,54 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Vänorter

Saulkrasti, Lettland

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Kommunen kännetecknas av en framträdande närvaro av småföretag, där företag som Powerbox AB och Rekal Svenska AB, belägna i centralorten, i början av 2020-talet var betydande aktörer. Huvudsakligen verkade de flesta fåmansföretagen inom tjänstesektorn. Cirka sju procent av arbetsplatserna i kommunen var samtidigt inriktade på tillverkningsindustrin, medan fem procent var kopplade till jordbrukssektorn.^[9]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen traverseras av Västra stambanan samt riksväg 57. Länsväg 223 sträcker sig genom den centrala delen av kommunen, medan länsväg 224 löper genom den sydöstra delen.^[9]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 11 460 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 195:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Gnesta kommun 1995–2020^[21]

År			Folkmängd
1995			9 711
2000			9 768
2005			9 958
2010			10 360
2015			10 649
2020			11 421

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Gnesta kommun

Gnesta kommun är beläget i ett område som varit bebott sedan den tidiga stenåldern, och naturliga spår från denna period, som stenrösen, hällristningar och fornborgar, präglar fortfarande landskapet.^[22] Bland fornlämningar från 1800 f.Kr. kan nämnas stenyxor och från 500-talet e.Kr kan nämnas ett tiotal gravhögar.^[23] Dessutom utgör hembygdsgårdar, slott, kyrkor och andra historiska byggnader en viktig del av det gemensamma kulturarvet.^[22] Som exempel på slott och herresäten i kommunen kan nämnas Elghammars slott, Södertuna slott, Heby slott och Norrtuna slott.^[24]

Kommunvapen

Blasonering: I grönt fält en björk av guld.

1957 fastställdes ett vapen för Gnesta köping (av annat utförande). När nya Gnesta kommun bildades 1992 hade man arbetat fram ett helt nytt vapen byggt på ett motiv ur Daga häradssigill, som innehöll en björkkvist. Vapnet registrerades för den nya kommunen i PRV samma år.

Den gamla landskommunen Daga hade för övrigt ett liknande vapen, även det baserat på samma motiv i häradssigillet.

Gnesta köping
(1957–1970)
Gnesta kommun
(1971–1973)
Daga landskommun
(1952–1970)
Daga kommun
(1971–1973)
Tystberga landskommun
(1957–1970)

Se även

Referenser

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Län och kommuner i kodnummerordning, SCB, läs online, läst: 21 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c] ”Gnesta - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gnesta. Läst 19 januari 2024.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ ”Naturskydd”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=S%C3%B6dermanland&municipalities=Gnesta&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 19 januari 2024.
^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 53. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 19 januari 2024.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ läs online, www.lt.se , läst: 18 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 18 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, www.gnesta.se , läst: 17 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.svt.se , läst: 17 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.gnesta.se , läst: 17 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Gnesta - Röster - Val 2018”. historik.val.se. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/04/61/index.html. Läst 26 september 2022.
^ ”Val till kommunfullmäktige 2022 - Slutligt valresultat - Gnesta”. resultat.val.se. https://resultat.val.se/val2022/slutlig/KF/kommun/04/0461. Läst 26 september 2022.
^ ”Folkmängd efter region och år”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/119154.
^ [a b] ”Kulturarv”. www.gnesta.se. 23 mars 2023. https://www.gnesta.se/kulturfritid/gnestaguiden/konstkultur/kulturarv.4.117141ef178c0593c3445d93.html. Läst 19 januari 2024.
^ ”Gnestabygdens historia”. www.gnesta.se. 23 mars 2023. https://www.gnesta.se/kommunverksamhet/faktaomgnesta/omkommunensorter/gnestabygdenshistoria.4.6a2a1ec91660af3da2ab5fe.html. Läst 19 januari 2024.
^ ”Slott och herrgårdar”. www.gnesta.se. 20 december 2022. https://www.gnesta.se/kulturfritid/gnestaguiden/konstkultur/kulturarv/slottherrgardar.4.1db0136e17935417bd7ef0db.html. Läst 19 januari 2024.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Gnesta kommun.
Bilder & media

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[12d24f3c6ed30eebd51f37aa58581db599b4ae24-5] Län och kommuner i kodnummerordning, SCB, läs online, läst: 21 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)

[8] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[:1-9] [a b c] ”Gnesta - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gnesta. Läst 19 januari 2024.

[10] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[11] ”Naturskydd”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=S%C3%B6dermanland&municipalities=Gnesta&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 19 januari 2024.

[12] ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 53. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 19 januari 2024.

[13] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[14] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[3e8457684eb847b3de0d0a13098ff528ef75a991-14] äs online, www.lt.se , läst: 18 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[75f87381a721e78e8c5b9f78e59a6762204ccd3a-15] äs online, gupea.ub.gu.se , läst: 18 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[a92a96ca927c413f74ffd60b8b87e76247b5a10f-16] [a b] läs online, www.gnesta.se , läst: 17 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[4abd6b9f985df7c7f8b58ab28d97cef0b112376c-17] äs online, www.svt.se , läst: 17 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[5dfd184a19afcc1a1c4a8f657467ea4134d18a79-18] äs online, www.gnesta.se , läst: 17 januari 2024.^{[källa från Wikidata]}

[19] ”Gnesta - Röster - Val 2018”. historik.val.se. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/04/61/index.html. Läst 26 september 2022.

[20] ”Val till kommunfullmäktige 2022 - Slutligt valresultat - Gnesta”. resultat.val.se. https://resultat.val.se/val2022/slutlig/KF/kommun/04/0461. Läst 26 september 2022.

[21] ”Folkmängd efter region och år”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/119154.

[:0-22] [a b] ”Kulturarv”. www.gnesta.se. 23 mars 2023. https://www.gnesta.se/kulturfritid/gnestaguiden/konstkultur/kulturarv.4.117141ef178c0593c3445d93.html. Läst 19 januari 2024.

[23] ”Gnestabygdens historia”. www.gnesta.se. 23 mars 2023. https://www.gnesta.se/kommunverksamhet/faktaomgnesta/omkommunensorter/gnestabygdenshistoria.4.6a2a1ec91660af3da2ab5fe.html. Läst 19 januari 2024.

[24] ”Slott och herrgårdar”. www.gnesta.se. 20 december 2022. https://www.gnesta.se/kulturfritid/gnestaguiden/konstkultur/kulturarv/slottherrgardar.4.1db0136e17935417bd7ef0db.html. Läst 19 januari 2024.

[1]