Folkets hus
Folkets hus är inte ett namnskyddat begrepp, men används i huvudsak för lokaler som erbjuder allmänna samlingslokaler med mötesplatser för kulturevenemang och aktiviteter i nära anslutning till arbetarrörelsens organisationer. Vanligast är att varje enskilt hus drivs av en fristående och självständig förening.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Folkets hus uppstod över hela landet för att möta ett behov av möteslokaler för regelrätta möten och för studieverksamhet och kulturella evenemang.
Sveriges första Folkets hus öppnades i Kristianstad, medan det första Folkets hus som byggdes för ändamålet låg på Skolgatan 10 och Torpgatan 21 i Malmö och öppnade 1893[1]. Många av de tidiga Folkets hus låg i industrisamhällen, där det fanns ett stort behov av möteslokaler för bland annat facklig verksamhet. Ett av de tidigaste Folkets hus var Tors lokal på Alnön i Sundsvalls sågverksdistrikt. Över 20 folketshusföreningar bildades under sent 1800-tal. Tidiga folkets hus förlades ofta utanför centrum. Folkets hus i Stockholm invigdes 1901 på Barnhusgatan 14 och revs i samband med Norrmalmsregleringen 1955.
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Folkparkernas Centralorganisation (bildad 1905) och Folkets Husföreningarnas Riksorganisation (bildad 1932 i Värmland som Folkets Husföreningarnas Centralorganisation, ombildad 1937) slogs samman år 2000 till nuvarande Riksorganisationen Folkets Hus och Parker.
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Verksamheten har idag i stort sett samma inriktning som när rörelsen startade. Föreningarna driver ofta vissa verksamheter i egen regi, men upplåter också lokalerna för andra arrangörer. Även om verksamheten drivs i föreningsform av självständiga juridiska personer betraktas lokalerna som offentliga lokaler med de krav på säkerhet vid brand och olyckor som gäller då.
Enskilda Folkets Hus i Sverige i urval
[redigera | redigera wikitext]- Folkets hus, Borlänge
- Bromölla Folkets Hus
- Folkets hus, Fräntorp
- Folkets hus, Göteborg
- Folkets hus, Helsingborg
- Härnäsets Folkets hus
- Folkets hus, Jönköping
- Folkets hus, Kallhäll
- Folkets hus, Lindesberg
- Folkets hus, Mölndal
- Folkets hus, Umeå
- Folkets hus, Stockholm
- Söråkers Folkets Hus
- Folkets hus, Örebro
- Folkets hus, Iggesund
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- "För en rimligare värld: Folkhemsperioden". Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Läst 27 mars 2023.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Ungdomens hus Arkiverad 3 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. på Malmö stads hemsida.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Folkets hus: organ för Folkets husföreningarnas riksorganisation. Stockholm: Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR). 1969-1998. Libris 3678850
- Scen och salong: (Folkparker och folkets hus) : tidning för samlingslokaler och kulturellt nöjesliv. Stockholm: Scen & salong. 1941-2009. Libris 3426366
- Våra folkets hus: organ för Folkets husföreningarnas riksorganisation. Stockholm: Folkets husföreningarnas riksorganisation. 1960-1969. Libris 1940201
- Elebro, Sandra (2002). Från Folkets hus till kulturhus: om förändring och kontinuitet. Lund: Univ. Libris 11459998
- Esselius, Dascha (2007). Ett besök i glömskans rike. Stockholm: Riksorganisationen Folkets hus och parker. Libris 10963701. ISBN 978-91-633-0756-0
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|