Exilisciurus
Exilisciurus | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Gnagare Rodentia |
Underordning | Ekorrartade Sciuromorpha |
Familj | Ekorrar Sciuridae |
Underfamilj | Callosciurinae |
Släkte | Exilisciurus |
Vetenskapligt namn | |
§ Exilisciurus | |
Auktor | Moore 1958 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Exilisciurus är ett släkte i familjen ekorrar (Sciuridae) med tre arter som förekommer i Sydostasien. Arterna räknades tidigare till släktet Nannosciurus. Enligt nyare molekylärgenetiska undersökningar utgör Exilisciurus systergruppen till alla andra släkten i underfamiljen Callosciurinae.
Trots allt liknar de i utseende och beteende arten Nannosciurus melanotis. Kroppslängden ligger mellan 7 och 10 centimeter, svanslängden är 5 till 8 centimeter. De är alltså efter afrikansk dvärgekorre näst minst i familjen ekorrar. Vikten varierar mellan 15 och 35 gram. Pälsen är på ovansidan rödbrun, brun eller grå. Undersidan är något ljusare. Alla arter förekommer i den täta tropiska regnskogen.[1]
Dessa ekorrar lever i låglandet och i bergstrakter upp till 3000 meter över havet. De har olika växtdelar och ibland myror som föda. Undersökta honor var dräktiga med två ungar.[1]
Arterna är:
- Enfärgad dvärgekorre, Exilisciurus exilis (Müller 1838), på Borneo
- Exilisciurus whiteheadi (Thomas 1887), på Borneo
- Exilisciurus concinnus (Thomas 1888), på Mindanao och småöar i närheten
IUCN listar enfärgad dvärgekorre med kunskapsbrist (Data Deficient) och de andra två som livskraftig (Least Concern).[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 1 april 2010. med följande källa:
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Nowak, R. M. (1999) sid.1291, Exilisciurus.
- ^ Exilisciurus på IUCN:s rödlista, besökt 16 maj 2010.
|