Diskussion:Eva Lundgren
 |
Notera riktlinjerna för artiklar om nu levande personer i samband med denna artikel. Kontroversiellt material i artikeln med dåliga eller inga källhänvisningar måste tas bort omedelbart, särskilt om detta material kan anses gränsa till förtal av personen. |
Arkiv
[redigera wikitext]Denne artikkelen er ikke nøytralt skrevet
[redigera wikitext]Eva Lundgren er først og fremst kjent som en kontroversiell figur. Både for hennes tro på "satanistiske pedofile nettverk", for hennes tro på at kvinnemishandling kun er et utslag av en helt generell "kjønnsmaktsordning", for hennes tro på at mishandlede kvinner er hjernevaskede gjennom en "normaliseringsprosess" og derfor ikke bør tas på alvor for hva de sier, og for hennes metoder med bruk av ledende spørsmål i utspørring av mistenkte overgrepsofre. Dette er temaer som ble tatt opp både i dokumentaren "Könskrigen" og i oppvasken etter Bjugn-saken i Norge, som begge fikk stor oppmerksomhet i både Sverige og Norge. Kritikken av Eva Lundgren har vært en stor del av grunnen for en total omveltning innen blant annet vitnepsykologi og hjelpetilbud mot vold i hjemmet. Faktisk er Eva Lundgren så kontroversiell at hun trakk seg fra sin politisk oppnevnte stilling som professor. Artikkelen bør gjenspeile dette. Isteden er artikkelen skrevet som en slags CV for en forsker. Jeg skriver ikke flytende svensk, så jeg gjorde ingenting med teksten i artikkelen, men jeg la til en tag om dette så noen med bedre svensk-ferdigheter kan rette på artikkelen. 84.215.105.7 15 augusti 2015 kl. 22.49 (CEST)
- de aspekter du nämner finns med i artikeln. Dess nuvarande utformning skede med medverkan av många för att säkra rätt balans. Yger (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 02.07 (CEST)
- Nej, Lundgren är inte "först och främst" känd som "en kontroversiell figur"! Det finns många som, av konstiga skäl, har velat framställa hennes så. De som gjort så har många gånger försökt att framställa hennes forskning som något annat än vad den faktiskt är. Alla forskare inom humaniora använder en eller annan teori som de prövar sina teser emot. Så även Eva Lundgren. Om man har invändningar så är det bara att publicera andra vetenskapliga artiklar och t.ex. visa att teorin/tesen om "våldets normaliseringsprocess" inte gäller för de fall då kvinnor i sina nära relationer utsätts för grovt våld. Så vitt jag känner till så har inga sådana vetenskapliga arbeten framlagts, utan internationellt konsensus råder inom t.ex. sociologi och psykologi. (Psykologiskt så finns det inget specifikt som skiljer mellan de kvinnor som utsätts för våld av sina partners och t.ex. de som utsätts för extremt hotfulla situationer och drabbas av det s.k. Stockholmssyndromet. Eva Lundgren har visserligen intervjuat överlevande våldsoffer från den här kategorin våld och det är intressant. Mest intressant tycker jag ändå är att hon också har intervjuat och vetenskapligt redovisat intervjuerna med de män som faktiskt slagit och slår sina fruar. (Se: "Gud och alla andra karlar" från 1989). Jag har inte särskilt svårt att förstå att det råder en "könsmaktsordning", i meningen att vi förstår fenomen i livet utifrån en given "ordning". Jag tror faktiskt att Lundgren var en av de första forskarna som i praktiken visat hur "given" denna "tankeordning" är, då hon gick på en offentlig medicinska doktordisputation som handlade om "Vad är det för fel på kvinnor som systematiskt utsätts för misshandel". Hon ställde den raka enkla frågan: Varför formulerar ni forskningsfrågan så? Varför frågar ni inte vad det är för fel på dem som slår? Det medicinska fyndet i doktorsavhandlingen var att det finns 4-5 kategorier kvinnor som riskerar att drabbas av våld i nära relationer. Normalt brukar sådana disputationsseminarium vara trevliga tillställningar. Nu blev det mindre trevligt, för några invändningar av det slagt (som bröt den traditionella ordningen) ville man inte veta av! Läkarna var uppe i falsett över att en ifrågasatt forskare från ett annat ämnesområde försökte styra över deras område. De menade att man minsann ville avgränsa vilka som skulle vara välkomna i fortsättningen till dessa (kvasi)-officiella seminarium och liknande. Vad är det för ordning?? Jag läste den där avhandlingen och minsann är den inte egentligen väldigt pinsam? Det finns nämligen inte en enda kvinna på denna jord, har aldrig funnits någon heller, som inte passar i någon av de där "medicinska" kategorierna för vad det är för fel på kvinnor som utsätts för våld. Vad det gäller Eva Lundgrens "tro", så tror jag att hon är evangeliskt kristen lutheran. Om "pedofila nätverk" vet många betydligt mer idag än för bara 20-30 år sen. (Två svenska män sitter f.ö. fängslade på Filippinerna för ett jättearrangemang för pedofiler med allt från resor från Europa till barnen i Filippinerna. Satanister tror jag inte att de var, utan mer helt vanliga affärsmän i en lukrativ pornografisk bransch. )--IP7869 (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 14.22 (CEST)
- Det finns säkert forskningsresultat från hennes sida som är mer eller mindre okontroversiella, men Jan Guillous (som ju är en av Sveriges mest renommerade journalister) beskrivning av henne i "Häxornas försvarare" tyder på att det norska IP-numret inte är helt fel ute. Det han skriver om Thomas Quick har visat sig stämma och researchen till detta avsnitt verkar lika väl utförd. Tostarpadius (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 21.30 (CEST)
- Ska WP lägga sig på Aftonbladets krönikor som nivå för sin saklighet så bör man ange det redan i introduktionen till Svenska Wikipedia. Guillou renommé har sina sidor och som alla mynt två plus kanten, och saknar det mesta av skulle ge honom epitetet "okontroversiell". Jo, jag vet att han var inblandad i upplägget och utredningarna kring Quick. Inte minst är det känt att hans svägerska är den åklagare hos riksåklagaren som hade huvudansvaret för hur hans resningsansökningar skulle hanteras. (Tråden var visst att Quick var tokberusad och raglade omkring vanvettig av psykoterapi, enl. LGWP och Guillou och advokaten Olsson. Det stöda inte alls av Quicks egna daganteckningar och redogörelser i sin egen bok "Kvarblivelse"). Guillou var engagerad i fria de friade bägge läkarna för att de skulle återfå sina läkarlegitimationer också (Guillou lär ha fungerat som något slag "vetenskaplig handledare" för Linderberg i det fallet. M.m. Ett bekymmer med Jan Guillou som som måttstock för WP-artiklarna är att det inte står på förstasidan att han är det! Han är en opinionsbildare och inte forskare. Han är inte på något vis neutral utan har gjort mycket bestämda val och har en politisk agenda. Han saknar kompetens inom vetenskap och en betydande skillnad mellan Lundgrens forskning och Guillou skrifter/böcker och program är att han har sålt många böcker som många läst men utan att tala om syftet med sitt skrivarbete. Jag vill inte förmena honom researchen för "Häxornas försvarare", men inte äran av att ha redovisat det som talar emot hans tes. Hans "teser" är outtalade och syftet med hans verk är helt väsenskilt mot Lundgren. Han vill bevisa att förskolelärare är vimsiga och föräldrar och barn är suggererade om det där med pedofiler och liknande. Barn är inte trovärdiga, tycks han mena. Så, ja, ja, undrar hur han skulle hantera fallet med den nu med kejsarsnitt förlösta 11-åringen i Paraguay?? Suggererad till graviditet? Inte en stavelse har han skrivit om våra jämbördiga svenska fall. Det sänker värdet av hans resultat och hans trovärdighet. Då gör jag självklart stor skillnad mellan forskning (insamling och analys av alla tillgängliga data) och research (insamling av alla tillgängliga data som stödjer det skribenten vill bevisa). --IP7869 (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 05.18 (CEST)
- Jag skriver inte om krönikor i Aftonbladet utan om hans bok "Häxornas försvarare" från 2002, alltså långt innan resningsansökningarna. Jag påstår inte heller att Guillou är okontroversiell. Jag lyfter fram honom som ett exempel på den massiva kritik Eva Lundgrens forskning varit utsatt för, såväl inom som utom vetenskapliga kretsar. Det är möjligt, rentav troligt, att hennes anseende inom akademin är högre i Sverige, där hon gjort sin karriär, än i hennes hemland Norge, men att rakt av avfärda IP-numrets beskrivning med ord som att det är märkligt att hon blivit ifrågasatt är inte NPOV. Kritiskt tänkande är det viktigaste vi lär oss på universitetet. Den granskningen måste alla professorer tåla. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 06.15 (CEST)
- Observera att jag inte hävdat att vi skall använda Guillou som källa. Jag har inte påstått att han har rätt, även om jag personligen anser att mycket tyder på det. Varken han eller jag är auktoriteter på området. Det enda jag anser att hans bok bekräftar är att hon är kontroversiell. Om så vartenda resultat hon kommit fram till skulle stå sig är och förblir hon det. Det är min poäng. Hans uppenbara syften med boken jävar inte detta faktum. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 06.22 (CEST)
- Observera också att jag inte instämmer i ip-numrets kritik av själva artikeln. Det var IP7869:s hyllning av den biograferade jag reagerade på. Jag har nu läst igenom arkiven och det förstärker mitt intryck att vederbörande inte kan se klart i detta fall. Beundran är för stor. Jag vill också understryka att jag är en stor vän av svensk våldtäktslagstiftning och därför helhjärtat stöder processen mot Julian Assange (detta med anledning av vad som 2011 skrevs här om ett våldtäktsoffer i Grekland, som åtalades för förtal). Själva förekomsten av en könsmaktsordning med därav följande strukturell diskriminering med mera har jag sett många bevis på i min vardag. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 06.45 (CEST)
- "Kritiskt tänkande är det viktigaste vi lär oss på universitetet. Den granskningen måste alla professorer tåla." skriver du och det har Eva Lundgren utsatts för på ett vis som saknar motstycke i Svensk akademisk historia. Den negativa kritiken har omfattat både hennes person och hennes forskning och det kan väl knappast kallas "hyllning" att det forskarlag som till slut gjorde en utredning av samtlig hennes forskning kom fram till att hennes forskning utförts helt lege artis. Det är alltså allmänt känt att Lundgren kritiserats och tillskrivits ståndpunkter som hon aldrig haft. Du skriver "Om så vartenda resultat hon kommit fram till skulle stå sig är och förblir hon det." får mig att undra om vad svenska WP:s syfte är. Det ska visas hänsyn i biografiska artiklar om levande personer och den hänsynen bör rimligen omfatta personer vars forskning väckt oerhört starka känslor hos många, som har andra värderingar och vill något annat. Det "kontroversiella" är för dem är teserna om "våldets normaliseringsprocess" och "könsmaktsordningen". Dock har, såvitt jag förstår, ännu ingen av EL:s varmaste kritik trots stora ord och formliga laviner av negativ kritik kunnat ändra på att teserna håller för förståelse av systematiskt våld i nära relationer. "Jag har nu läst igenom arkiven och det förstärker mitt intryck att vederbörande inte kan se klart i detta fall." skriver du om mig då "vederbörande" är då jag och jag "inte kan se klart". Sådana personangrepp med avpersonifiering till "vederbörande" i kombination med Guillouska preferenser att tillskriva olika negativa egenskaper hos den som säger emot känner jag igen från flera andra tillfällen. Jag hyllar inte Lundgren, men jag uppskattar hennes forskning för den står sig tydligen. Detsamma kan vi inte säga om Guillous research i olika fall som nu tycks krackelera. Jag antar att du med "resningsansökningarna" avser Quick/Bergwall-fallet, där det nu framkommit att en av åklagarna i fallet är jävig så det visslar om det eftersom hon utanför jobbet diskuterat fallet ifråga med en av de mest drivande i resningsarbetet, Researchern och Aftonbladets krönikör Jan Guillou. Det är många som hyllar honom. (Jag föredrar att inte dra in svensk våldtäktslagstiftning, enskilda rättsfall etc i ett försök att hålla oss till ämnet: En biografi om professor em Eva Lundgren.)--IP7869 (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 08.04 (CEST)
- "Vederbörande" är för mig ett självklart sätt att omtala andra medarbetare här. Det övriga finner jag inte värt att kommentera. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 20.51 (CEST)
- Jag uppfattar det som oförskämt att tala OM mig snarare än TILL mig. Det är som att komma in i ett rum och påstå att "vissa här luktar illa" och så mena att det är inte personligt riktat, att du överdriver vad "vederbörande" (=jag) har skrivit om Eva Lundgren och att övriga medarbetare nog bör akta sig för mig då jag tydligen "inte kan se klart" och hålla mig NPOV. Själv har jag funderat över hur du viktar "vetenskaplig forskning" mot "journalistisk research" i sammanhanget? Bara för att återgå till sakfrågan. Vilka syften har Lundgren haft i sin forskning jämfört med Guillou i sin "research"? Den särskilda granskning som utfördes av Uppsala universitets ledning då det stormade som allra mest kring Lundgren kunde inte finna att hon på någon punkt avvikit från de krav som ställs i forskningen. Luften gick ur kritikerna. Har t.ex. "Häxornas försvarare" gåtts igenom på motsvarande vis? Eller råder olika regelverk för forskare jämfört med journalister/författare? Jag anser att det finns kvalitetsskillnader och att det är viktigt att Svenska WP i görligaste mån håller sig till den högre standarden för forskningen. När man använder andra källor, som t.ex. författares verk med lägre krav på källkritik, så bör det anges. Om det är en författare som inte har specialkompetens för det avhandlade området, så bör det anges särskilt. Historikern Herman Lindqvist fick ett helt bokverk indraget från förlaget pga sin dåliga källkontroll. Har opinionsbildaren och journalisten Guillous historiska bok om häxor alls utsatts för någon källgranskning? Har någon prövat teserna? Vilka var hans teser? (Så var vi åter vid ämnet istället för personangreppsnivån.)--IP7869 (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 15.05 (CEST)
- Är Herman Lindqvist historiker? I så fall är Guillou det också. Jag är själv inläst på internationell häxforskning och har deltagit i olika nätverk inom området. Boken är synnerligen vederhäftig. Även genusvetenskap har jag en liknande relation till. Till sist @IP7869: Att jag skrev om Dig och inte till Dig beror på att detta är en artikeldiskussion. Min förhoppning har varit att fler skulle yttra sig, men jag har full förståelse för att de aktar sig för detta getingbo. Tostarpadius (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 19.30 (CEST)
- Som jag tidigare har påpekat på denna sida (se Diskussion:Eva Lundgren/Arkiv 2011) är det direkt vilseledande att som IP7869 påstå att "Den särskilda granskning ... kunde inte finna att hon på någon punkt avvikit från de krav som ställs i forskningen." Granskningen kunde inte belägga att hon uppsåtligen fuskat, men var synnerligen kritisk mot hennes metod, hennes sätt att hantera empirin, och hennes oförmåga att skilja på vad hon ville hitta och vad som faktiskt fanns i materialet. Kort sagt, granskningen fann att hennes forskning var, om inte rent bedräglig, så åtminstone dålig och färgad av hennes agenda. Wikipedia ska inte sopa sådant under mattan. Lsj (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 19.57 (CEST)
- En del forskare, på vissa områden, får mindre glorifierande WP-artiklar och deras forskning ifrågasätts inte alls. Jag har inte följt Heman Lindqvist och hans akademiska karriär, men han var väl allmänt uppskattad tills hans sakfel kunde beläggas och hans böcker drogs in av förlagen. Han är alltså inte historiskt utbildad. Tack för upplysningen. Att man på UU var "synnerligen kritisk" mot EL:s metod (att ställa upp en tes och pröva den mot empirin) har inte märkts så särskilt mycket av varken nationellt eller internationellt. Tesen om "våldets normaliseringsprocess" tycks hålla och respekteras generellt. Den bok, forskningsresultat, jag huvudsakligen hänvisar till är "Gud och alla andra karlar" där 'empirin' är hennes intervjuer med 10 män vars fruar var bland de mest kända offren för domestiskt våld. Det gällde ursprungligen 30 mån, men endast tio ville ställa upp och berätta om varför de misshandlade sina partners. Samtliga intervjuer bandades och skrevs ut och de intervjuade männen fick själva redigera texterna för sina intervjuer innan de gick i tryck. Invände UU:s granskare mot den hanteringen av empirin?? Den drivande mot EL var väl Bo Rothstein, professor i statsvetenskap. Vad hade statsvetenskapen att tillföra EL:s problemområde (systematiskt misshandel av kvinnor i nära relationer)?? Jag antar att EL är kristen i grunden och att hon delvis drivs av kristendomens tankegångar. Men det är väl inte särskilt ovanligt inom religionsfilosofiska eller teologiska eller sociologiska institutioner? Jag kan faktiskt inte se att hon skulle varit mer "bedräglig" än flera andra forskare på områdena eller andra områden.--IP7869 (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 21.23 (CEST)
- Som jag tidigare har påpekat på denna sida (se Diskussion:Eva Lundgren/Arkiv 2011) är det direkt vilseledande att som IP7869 påstå att "Den särskilda granskning ... kunde inte finna att hon på någon punkt avvikit från de krav som ställs i forskningen." Granskningen kunde inte belägga att hon uppsåtligen fuskat, men var synnerligen kritisk mot hennes metod, hennes sätt att hantera empirin, och hennes oförmåga att skilja på vad hon ville hitta och vad som faktiskt fanns i materialet. Kort sagt, granskningen fann att hennes forskning var, om inte rent bedräglig, så åtminstone dålig och färgad av hennes agenda. Wikipedia ska inte sopa sådant under mattan. Lsj (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 19.57 (CEST)
- Är Herman Lindqvist historiker? I så fall är Guillou det också. Jag är själv inläst på internationell häxforskning och har deltagit i olika nätverk inom området. Boken är synnerligen vederhäftig. Även genusvetenskap har jag en liknande relation till. Till sist @IP7869: Att jag skrev om Dig och inte till Dig beror på att detta är en artikeldiskussion. Min förhoppning har varit att fler skulle yttra sig, men jag har full förståelse för att de aktar sig för detta getingbo. Tostarpadius (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 19.30 (CEST)
- Jag uppfattar det som oförskämt att tala OM mig snarare än TILL mig. Det är som att komma in i ett rum och påstå att "vissa här luktar illa" och så mena att det är inte personligt riktat, att du överdriver vad "vederbörande" (=jag) har skrivit om Eva Lundgren och att övriga medarbetare nog bör akta sig för mig då jag tydligen "inte kan se klart" och hålla mig NPOV. Själv har jag funderat över hur du viktar "vetenskaplig forskning" mot "journalistisk research" i sammanhanget? Bara för att återgå till sakfrågan. Vilka syften har Lundgren haft i sin forskning jämfört med Guillou i sin "research"? Den särskilda granskning som utfördes av Uppsala universitets ledning då det stormade som allra mest kring Lundgren kunde inte finna att hon på någon punkt avvikit från de krav som ställs i forskningen. Luften gick ur kritikerna. Har t.ex. "Häxornas försvarare" gåtts igenom på motsvarande vis? Eller råder olika regelverk för forskare jämfört med journalister/författare? Jag anser att det finns kvalitetsskillnader och att det är viktigt att Svenska WP i görligaste mån håller sig till den högre standarden för forskningen. När man använder andra källor, som t.ex. författares verk med lägre krav på källkritik, så bör det anges. Om det är en författare som inte har specialkompetens för det avhandlade området, så bör det anges särskilt. Historikern Herman Lindqvist fick ett helt bokverk indraget från förlaget pga sin dåliga källkontroll. Har opinionsbildaren och journalisten Guillous historiska bok om häxor alls utsatts för någon källgranskning? Har någon prövat teserna? Vilka var hans teser? (Så var vi åter vid ämnet istället för personangreppsnivån.)--IP7869 (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 15.05 (CEST)
- "Vederbörande" är för mig ett självklart sätt att omtala andra medarbetare här. Det övriga finner jag inte värt att kommentera. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 20.51 (CEST)
- "Kritiskt tänkande är det viktigaste vi lär oss på universitetet. Den granskningen måste alla professorer tåla." skriver du och det har Eva Lundgren utsatts för på ett vis som saknar motstycke i Svensk akademisk historia. Den negativa kritiken har omfattat både hennes person och hennes forskning och det kan väl knappast kallas "hyllning" att det forskarlag som till slut gjorde en utredning av samtlig hennes forskning kom fram till att hennes forskning utförts helt lege artis. Det är alltså allmänt känt att Lundgren kritiserats och tillskrivits ståndpunkter som hon aldrig haft. Du skriver "Om så vartenda resultat hon kommit fram till skulle stå sig är och förblir hon det." får mig att undra om vad svenska WP:s syfte är. Det ska visas hänsyn i biografiska artiklar om levande personer och den hänsynen bör rimligen omfatta personer vars forskning väckt oerhört starka känslor hos många, som har andra värderingar och vill något annat. Det "kontroversiella" är för dem är teserna om "våldets normaliseringsprocess" och "könsmaktsordningen". Dock har, såvitt jag förstår, ännu ingen av EL:s varmaste kritik trots stora ord och formliga laviner av negativ kritik kunnat ändra på att teserna håller för förståelse av systematiskt våld i nära relationer. "Jag har nu läst igenom arkiven och det förstärker mitt intryck att vederbörande inte kan se klart i detta fall." skriver du om mig då "vederbörande" är då jag och jag "inte kan se klart". Sådana personangrepp med avpersonifiering till "vederbörande" i kombination med Guillouska preferenser att tillskriva olika negativa egenskaper hos den som säger emot känner jag igen från flera andra tillfällen. Jag hyllar inte Lundgren, men jag uppskattar hennes forskning för den står sig tydligen. Detsamma kan vi inte säga om Guillous research i olika fall som nu tycks krackelera. Jag antar att du med "resningsansökningarna" avser Quick/Bergwall-fallet, där det nu framkommit att en av åklagarna i fallet är jävig så det visslar om det eftersom hon utanför jobbet diskuterat fallet ifråga med en av de mest drivande i resningsarbetet, Researchern och Aftonbladets krönikör Jan Guillou. Det är många som hyllar honom. (Jag föredrar att inte dra in svensk våldtäktslagstiftning, enskilda rättsfall etc i ett försök att hålla oss till ämnet: En biografi om professor em Eva Lundgren.)--IP7869 (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 08.04 (CEST)
- Observera också att jag inte instämmer i ip-numrets kritik av själva artikeln. Det var IP7869:s hyllning av den biograferade jag reagerade på. Jag har nu läst igenom arkiven och det förstärker mitt intryck att vederbörande inte kan se klart i detta fall. Beundran är för stor. Jag vill också understryka att jag är en stor vän av svensk våldtäktslagstiftning och därför helhjärtat stöder processen mot Julian Assange (detta med anledning av vad som 2011 skrevs här om ett våldtäktsoffer i Grekland, som åtalades för förtal). Själva förekomsten av en könsmaktsordning med därav följande strukturell diskriminering med mera har jag sett många bevis på i min vardag. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 06.45 (CEST)
- Observera att jag inte hävdat att vi skall använda Guillou som källa. Jag har inte påstått att han har rätt, även om jag personligen anser att mycket tyder på det. Varken han eller jag är auktoriteter på området. Det enda jag anser att hans bok bekräftar är att hon är kontroversiell. Om så vartenda resultat hon kommit fram till skulle stå sig är och förblir hon det. Det är min poäng. Hans uppenbara syften med boken jävar inte detta faktum. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 06.22 (CEST)
- Jag skriver inte om krönikor i Aftonbladet utan om hans bok "Häxornas försvarare" från 2002, alltså långt innan resningsansökningarna. Jag påstår inte heller att Guillou är okontroversiell. Jag lyfter fram honom som ett exempel på den massiva kritik Eva Lundgrens forskning varit utsatt för, såväl inom som utom vetenskapliga kretsar. Det är möjligt, rentav troligt, att hennes anseende inom akademin är högre i Sverige, där hon gjort sin karriär, än i hennes hemland Norge, men att rakt av avfärda IP-numrets beskrivning med ord som att det är märkligt att hon blivit ifrågasatt är inte NPOV. Kritiskt tänkande är det viktigaste vi lär oss på universitetet. Den granskningen måste alla professorer tåla. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 06.15 (CEST)
- Ska WP lägga sig på Aftonbladets krönikor som nivå för sin saklighet så bör man ange det redan i introduktionen till Svenska Wikipedia. Guillou renommé har sina sidor och som alla mynt två plus kanten, och saknar det mesta av skulle ge honom epitetet "okontroversiell". Jo, jag vet att han var inblandad i upplägget och utredningarna kring Quick. Inte minst är det känt att hans svägerska är den åklagare hos riksåklagaren som hade huvudansvaret för hur hans resningsansökningar skulle hanteras. (Tråden var visst att Quick var tokberusad och raglade omkring vanvettig av psykoterapi, enl. LGWP och Guillou och advokaten Olsson. Det stöda inte alls av Quicks egna daganteckningar och redogörelser i sin egen bok "Kvarblivelse"). Guillou var engagerad i fria de friade bägge läkarna för att de skulle återfå sina läkarlegitimationer också (Guillou lär ha fungerat som något slag "vetenskaplig handledare" för Linderberg i det fallet. M.m. Ett bekymmer med Jan Guillou som som måttstock för WP-artiklarna är att det inte står på förstasidan att han är det! Han är en opinionsbildare och inte forskare. Han är inte på något vis neutral utan har gjort mycket bestämda val och har en politisk agenda. Han saknar kompetens inom vetenskap och en betydande skillnad mellan Lundgrens forskning och Guillou skrifter/böcker och program är att han har sålt många böcker som många läst men utan att tala om syftet med sitt skrivarbete. Jag vill inte förmena honom researchen för "Häxornas försvarare", men inte äran av att ha redovisat det som talar emot hans tes. Hans "teser" är outtalade och syftet med hans verk är helt väsenskilt mot Lundgren. Han vill bevisa att förskolelärare är vimsiga och föräldrar och barn är suggererade om det där med pedofiler och liknande. Barn är inte trovärdiga, tycks han mena. Så, ja, ja, undrar hur han skulle hantera fallet med den nu med kejsarsnitt förlösta 11-åringen i Paraguay?? Suggererad till graviditet? Inte en stavelse har han skrivit om våra jämbördiga svenska fall. Det sänker värdet av hans resultat och hans trovärdighet. Då gör jag självklart stor skillnad mellan forskning (insamling och analys av alla tillgängliga data) och research (insamling av alla tillgängliga data som stödjer det skribenten vill bevisa). --IP7869 (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 05.18 (CEST)
- Det finns säkert forskningsresultat från hennes sida som är mer eller mindre okontroversiella, men Jan Guillous (som ju är en av Sveriges mest renommerade journalister) beskrivning av henne i "Häxornas försvarare" tyder på att det norska IP-numret inte är helt fel ute. Det han skriver om Thomas Quick har visat sig stämma och researchen till detta avsnitt verkar lika väl utförd. Tostarpadius (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 21.30 (CEST)
- Nej, Lundgren är inte "först och främst" känd som "en kontroversiell figur"! Det finns många som, av konstiga skäl, har velat framställa hennes så. De som gjort så har många gånger försökt att framställa hennes forskning som något annat än vad den faktiskt är. Alla forskare inom humaniora använder en eller annan teori som de prövar sina teser emot. Så även Eva Lundgren. Om man har invändningar så är det bara att publicera andra vetenskapliga artiklar och t.ex. visa att teorin/tesen om "våldets normaliseringsprocess" inte gäller för de fall då kvinnor i sina nära relationer utsätts för grovt våld. Så vitt jag känner till så har inga sådana vetenskapliga arbeten framlagts, utan internationellt konsensus råder inom t.ex. sociologi och psykologi. (Psykologiskt så finns det inget specifikt som skiljer mellan de kvinnor som utsätts för våld av sina partners och t.ex. de som utsätts för extremt hotfulla situationer och drabbas av det s.k. Stockholmssyndromet. Eva Lundgren har visserligen intervjuat överlevande våldsoffer från den här kategorin våld och det är intressant. Mest intressant tycker jag ändå är att hon också har intervjuat och vetenskapligt redovisat intervjuerna med de män som faktiskt slagit och slår sina fruar. (Se: "Gud och alla andra karlar" från 1989). Jag har inte särskilt svårt att förstå att det råder en "könsmaktsordning", i meningen att vi förstår fenomen i livet utifrån en given "ordning". Jag tror faktiskt att Lundgren var en av de första forskarna som i praktiken visat hur "given" denna "tankeordning" är, då hon gick på en offentlig medicinska doktordisputation som handlade om "Vad är det för fel på kvinnor som systematiskt utsätts för misshandel". Hon ställde den raka enkla frågan: Varför formulerar ni forskningsfrågan så? Varför frågar ni inte vad det är för fel på dem som slår? Det medicinska fyndet i doktorsavhandlingen var att det finns 4-5 kategorier kvinnor som riskerar att drabbas av våld i nära relationer. Normalt brukar sådana disputationsseminarium vara trevliga tillställningar. Nu blev det mindre trevligt, för några invändningar av det slagt (som bröt den traditionella ordningen) ville man inte veta av! Läkarna var uppe i falsett över att en ifrågasatt forskare från ett annat ämnesområde försökte styra över deras område. De menade att man minsann ville avgränsa vilka som skulle vara välkomna i fortsättningen till dessa (kvasi)-officiella seminarium och liknande. Vad är det för ordning?? Jag läste den där avhandlingen och minsann är den inte egentligen väldigt pinsam? Det finns nämligen inte en enda kvinna på denna jord, har aldrig funnits någon heller, som inte passar i någon av de där "medicinska" kategorierna för vad det är för fel på kvinnor som utsätts för våld. Vad det gäller Eva Lundgrens "tro", så tror jag att hon är evangeliskt kristen lutheran. Om "pedofila nätverk" vet många betydligt mer idag än för bara 20-30 år sen. (Två svenska män sitter f.ö. fängslade på Filippinerna för ett jättearrangemang för pedofiler med allt från resor från Europa till barnen i Filippinerna. Satanister tror jag inte att de var, utan mer helt vanliga affärsmän i en lukrativ pornografisk bransch. )--IP7869 (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 14.22 (CEST)
- Jag tycker att artikeln och särskilt ingressen är förvånansvärt tyst om det hon är mest känd för utanför vetenskapsvärlden - nämligen hennes politiska inflytande och vilken betydelse kontroverserna har fått för debatten. Enwp-artikeln sammanfattar dessa saker redan i ingressen på ett bra sätt, utan att ta ställning om henne.Mange01 (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 21.57 (CEST)
Externa länkar ändrade
[redigera wikitext]Hej, wikipedianer!
Jag har just ändrat 1 externa länkar på Eva Lundgren. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:
- Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110817032748/http://genus.gu.se/meromgenus/genusflodet/genusflodetdetalj//eva-lundgren-sager-upp-sig-fran-uppsala-universitet.cid981501 till http://genus.gu.se/meromgenus/genusflodet/genusflodetdetalj//eva-lundgren-sager-upp-sig-fran-uppsala-universitet.cid981501
När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.
- Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
- Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
- Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.
Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 6 juni 2017 kl. 05.37 (CEST)
Radikalfeminism
[redigera wikitext]Är osäker på denna mening:
"Eva Lundgrens forskargärning i Sverige sammanföll med, och var en viktig del av, en bredare etablering av genusvetenskapen vid svenska lärosäten och den radikalisering av feminismen (även kallad radikalfeminism) i Sverige som skedde samtidigt."
"radikalisering av feminismen" likställs alltså med radikalfeminism, men radikalfeminism är väl en riktning inom feminismen, inte ett sätt att benämna feminism som anses radikal i betydelsen extrem? --Tom Gus Mervolo Dolder (diskussion) 11 juli 2017 kl. 17.39 (CEST)
- Hur tycker du det borde formuleras? Själv har uppfattat radikalfeminism just som en extrem form av feminism.Yger (diskussion) 11 juli 2017 kl. 17.45 (CEST)
- Det riktigt som påpekas att formuleringen är tveksam. Radikalfeminism är inte extrem. Tvärtom är den mainstream och rätt sexuellt och och socialt sett konservativ. Det är en gren inom feminism som dominerar i Sverige. Radikal syftar bland annat på att gå till roten och har inget med begreppet "radikal" som radikalisering att göra. Parentesen bör tas bort. dnm (d | b) 11 juli 2017 kl. 23.00 (CEST)
- Gjort så, tack!Yger (diskussion) 12 juli 2017 kl. 07.12 (CEST)
- @Dnm: Vad är extrem? Att hävda att man "går till roten med något" ses som neutralt i sig, utan att ta ställning till vad rörelsen använder för medel för att nå vilket syfte. Höger- och vänsterextremism har även de motsvarande tankemönster. Hjälp gärna till att utveckla artikeln radikalfeminism, utan att försöka påstå att radikalfeminismen är modellen (dvs. "mainstream") för allt grundläggande feministiskt arbete i landet Sverige anno 2022. Mina två ören. Paracel63 (diskussion) 2 augusti 2022 kl. 11.58 (CEST)
- @Paracel63: Jag skrev "Radikalfeminism är inte extrem". Radikalfeminismen är den dominerande feministiska teorimodellen i Sverige offentlighet (stat, landsting, kommuner, och intresseorganisationer). Det är ingen åsikt utan ett faktum. Inlägget postades för 5 år sedan. Jag förstår inte din kritik och äger ingen tidsmaskin. dnm (d | b) 9 augusti 2022 kl. 21.19 (CEST)
- @Dnm: Tack för återkopplingen. Du säger: "Radikalfeminismen är den dominerande feministiska teorimodellen i Sverige offentlighet (stat, landsting, kommuner, och intresseorganisationer). Det är ingen åsikt utan ett faktum". Var är din källbeläggning av detta som ett faktum? Du har helt rätt i att regeringarna Löfven/Andersson har haft hög svansföring i att propagera för exempelvis den nordiska modellen i behandlingen av prostitution internationellt (exempel, exempel, jämför). Det kan också jämföras med detta ("Det tidiga tankegodset från radikalfeminismen finns till stor del kvar inom den feministiska rörelsen").
- Men gäller det även de andra delarna av det radikalfeministiska tänkandet? Mina kontakter med exempelvis företrädare för Miljöpartiet har antytt tydligare rågångar mellan attityden gentemot prostitution och pornografi (vilket inte känns särskilt RF-aktigt). Det är inte heller slutsatsen angående utrikespolitiken som dras här. Jämför även här.
- Och går du utanför Sveriges regering, till intresseorganisationer, hittar du en lika splittrad bild. Du kan inte hävda att RFSU, RFSL, Roks och Unizon tycker lika i alla frågor som rör feminism. Inte anno 2022. Men kanske behöver även de artiklarna förbättras, så att de bättre speglar verkligheten? Paracel63 (diskussion) 10 augusti 2022 kl. 11.52 (CEST)
- @Yger: Jag är sen på bollen här. Jag kan hålla med Dnm om att radikalfeminismens tankegångar, via genusvetenskapens etablering i Sverige, kommit att få ett faktiskt genomslag, åtminstone i den statliga politiken. Däremot markerades radikaliteten, som här, anno 2005, se sid 14, utifrån en vilja till förändring. Målen och medlen för denna förändring är vad tusentals spaltkilometrar ägnats åt sedan dess, mellan regeringar och oppositioner, organisationer och opinionsbildare. Sedan kan vissa anse att Sveriges politik och kultur generellt, i en internationell jämförelse, är rätt extrem. Men det är möjligen en helt annan fråga.
Paracel63 (diskussion) 10 augusti 2022 kl. 13.04 (CEST)
- Det enda jag gjort var att ta bort innehållet i en parentes, som inte påverkade substansen. Och jag hade inte på fötterna när det gäller om det som stod i parentesen var korrekt eller ej, så även om jag naturligtvis gillar det jag skrev så klarar jag inte av att motivera eller försvara att det skulle stå kvar Yger (diskussion) 10 augusti 2022 kl. 13.11 (CEST)
- @Yger: Jag är sen på bollen här. Jag kan hålla med Dnm om att radikalfeminismens tankegångar, via genusvetenskapens etablering i Sverige, kommit att få ett faktiskt genomslag, åtminstone i den statliga politiken. Däremot markerades radikaliteten, som här, anno 2005, se sid 14, utifrån en vilja till förändring. Målen och medlen för denna förändring är vad tusentals spaltkilometrar ägnats åt sedan dess, mellan regeringar och oppositioner, organisationer och opinionsbildare. Sedan kan vissa anse att Sveriges politik och kultur generellt, i en internationell jämförelse, är rätt extrem. Men det är möjligen en helt annan fråga.
- @Paracel63: Jag skrev "Radikalfeminism är inte extrem". Radikalfeminismen är den dominerande feministiska teorimodellen i Sverige offentlighet (stat, landsting, kommuner, och intresseorganisationer). Det är ingen åsikt utan ett faktum. Inlägget postades för 5 år sedan. Jag förstår inte din kritik och äger ingen tidsmaskin. dnm (d | b) 9 augusti 2022 kl. 21.19 (CEST)
- @Dnm: Vad är extrem? Att hävda att man "går till roten med något" ses som neutralt i sig, utan att ta ställning till vad rörelsen använder för medel för att nå vilket syfte. Höger- och vänsterextremism har även de motsvarande tankemönster. Hjälp gärna till att utveckla artikeln radikalfeminism, utan att försöka påstå att radikalfeminismen är modellen (dvs. "mainstream") för allt grundläggande feministiskt arbete i landet Sverige anno 2022. Mina två ören. Paracel63 (diskussion) 2 augusti 2022 kl. 11.58 (CEST)
- Gjort så, tack!Yger (diskussion) 12 juli 2017 kl. 07.12 (CEST)
- Det riktigt som påpekas att formuleringen är tveksam. Radikalfeminism är inte extrem. Tvärtom är den mainstream och rätt sexuellt och och socialt sett konservativ. Det är en gren inom feminism som dominerar i Sverige. Radikal syftar bland annat på att gå till roten och har inget med begreppet "radikal" som radikalisering att göra. Parentesen bör tas bort. dnm (d | b) 11 juli 2017 kl. 23.00 (CEST)
Externa länkar ändrade
[redigera wikitext]Hej, wikipedianer!
Jag har just ändrat 1 externa länkar på Eva Lundgren. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:
- Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20050611022911/http://www.forskning.no/Artikler/2005/juni/1117786619.65 till http://www.forskning.no/Artikler/2005/juni/1117786619.65
När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.
- Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
- Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
- Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.
Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 14 juli 2018 kl. 20.31 (CEST)
Ingress enligt standard
[redigera wikitext]Jag gjorde en ändring i ingressen, som återställdes av @Yger till den ingress jag hade reagerat emot. Lundgren är grundutbildad i teologi (ej prästvigd) och psykologi/sociologi. (se Faktarutan). Hon uppnådde docentkompetens i Norge och så småningom fick hon professuren i Uppsala. Hennes forskning har varit avgränsad till området våld med genus fokus på kristna norska män som misshandlar sina partners. Gör det att hon primärt bör kallas "genusvetare"? Hur standardiserad är modellen för presentationen av personer egentligen? Jag har inte haft tid att svara på Ygers återställning förrän nu. Men jag tittade på Tomas Gunnarsson, som är journalist och fotograf samt har en s.k. blogg som han kallar "Genusfotografen". Varför står hans formella yrkestitlar i ingressen (och i faktarutan) och inte ens fast han själv kallar sig Genusfotografen så kommer det upp i brödtexten om honom. För Eva Lundgren hamnar avgränsningen först!
Var finns standarden egentligen?
IP7869 (diskussion) 6 augusti 2022 kl. 11.52 (CEST)
- Standarden är en praxis som återfinns i artiklarna i Wikipedia. Inledningen av en personartikel, inleds med födelse och dödsdatum följa av vilken kompetens som är bas för den gärning som gjort personen relevant. Sedan följer befattningar om de är viktiga och vilken gärning som gjort personen relevant. Om genusvetare inte är korrekt så går det ju med kompetenser som forskare eller psykolog/sociolog Yger (diskussion) 6 augusti 2022 kl. 12.04 (CEST)
- Och den artikel du refererar till inleds enligt standard med en svensk journalist och fotograf Yger (diskussion) 6 augusti 2022 kl. 12.06 (CEST)
- WP-standarden för personartiklarna känner jag till så som du förklarar den här. Fast när det gäller Eva Lundgren så avviker författarna från praxis och ställer inte hennes formella kompetens i presentationens inledning utan ämnesavgränsningen. Som om en fotograf skulle presenteras utifrån sina motivval eller en journalist utifrån sina ämnesval i artiklarna. För just den fotograf och journalist som jag jämför med så följs den vedertagna praxisen ('vanan') men för Eva Lundgren så har man valt att avvika från praxis, vilket är både onödigt och opassande.
- Vi har många forskare i olika ämnen i världen som har en inriktning av sin forskning mot genusvetenskap. Forskning i ämnen som historia, arkeologi, psykologi, sociologi etc blir väl inte "irrelevanta" för att de begränsar sin forskning till 'genus' inom sitt ämne menar jag.
- Min ändring var bara ett försök att komma bort från den icke formella titeln 'genusvetare' IP7869 (diskussion) 6 augusti 2022 kl. 13.54 (CEST)
- Då tycker jag vi ändar till något som sociolog Yger (diskussion) 6 augusti 2022 kl. 15.05 (CEST)
- Ja, det tycker jag också. Hon var, som det står i faktarutan, teolog och sociolog samt psykoterapeut och sedermera professor. Psykoterapeut är väl mer som en påbyggnad för olika kliniskt verksamma yrkesgrupper och professor en tjänsteställning. Så sociolog ensamt eller ihop med teolog tycker jag låter bäst. Sociolog bäst tycker jag. IP7869 (diskussion) 6 augusti 2022 kl. 20.55 (CEST)
- Då tycker jag vi ändar till något som sociolog Yger (diskussion) 6 augusti 2022 kl. 15.05 (CEST)