David (Milhaud)

David är en biblisk opera i fem akter och tolv scener med musik av Darius Milhaud.^[1] Operan använder sig av ett hebreiskt libretto av Armand Lunel som bygger på Samuelsböckerna.^[1] Verket var en beställning och bekostades av dirigenten Sergej Kusevitskij, som dog kort tid före operans premiär, och komponerades till 3000-årsfirandet av staden Jerusalems grundande av Kung David; mannen som är objektet för operan.^[1] Operan hade premiär i Jerusalem 1 juni 1954 i ett konsertant framförande som en del av Internationella samfundet för samtida musiks World Music Festival, vilken avhölls i Haifa.^[1] Dirigenten George Singer dirigerade framförandet i närvaro av flera prominenta israeliska personer däribland president Yitzhak Ben-Zvi.^[1]

Historia

Milhaud och librettisten Armand Lunel blev inbjudna av Israels regering för att upptäcka den moderna atmosfären i det unga landet.^[2] Lunel sade senare att han var imponerad av de tidsmässiga lager som genomsyrade platsen, med en blandning av dåtid och nutid, särskilt kring historia och religion.^[2] Partituret komponerades under 1952 medan Milhaud bodde i USA och han orkestrerade det i början av 1953.^[2].

Den första iscensatta uppsättningen av David gavs på La Scala i Milano i januari 1955 med påkostade dekor och kostymer av Nicola Alexandrovich Benois.^[3] Barytonen Anselmo Colzani sjöng titelrollen och dirigent var Nino Sanzogno.^[3] Övriga sångare bestod av Nicola Rossi-Lemeni som Saul, Marcella Pobbe som Bathsheba och Italo Tajo som Samuel.^[3] Den amerikanska premiären ägde rum 23 september 1956 i Hollywood Bowl i Los Angeles med en ensemble på över 400 deltagare ledda av dirigenten Izler Solomon. Barytonen Harve Presnell porträtterade titelpersonen i denna uppsättning med Herva Nelli som Bathsheba, Mack Harrell som Saul och Giorgio Tozzi as Samuel.^[4]

Personer

Jesse (baryton))
Hans fru (alt))
David (baryton))
Saul, kung av Israel (baryton)
Jonathan och Michol, hans barn (tenor, sopran)
Trollkarlen i Endor (alt)
Översteprästen (bas)
Goljat (bas))

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

^ [a b c d e] Peter Gradenwitz (2 juni 1954). ”David, Milhaud's Opera Linking Events of Bible with Today, Bows in Jerusalem”. The New York Times: s. 38. https://www.nytimes.com/1954/06/02/archives/david-milhauds-opera-linking-events-of-bible-with-today-bows-in.html.
^ [a b c] Kelly, Barbara (2022). La production lyrique de Darius Milhaud après 1945. Paris. sid. 809-812. ISBN 978-2-213-70991-8
^ [a b c] Cynthia Jolly (30 januari 1955). ”Milhaud at La Scala; His Biblical Opera, David, Receives Lavish Production in Milan Theatre”. The New York Times: s. X9. https://www.nytimes.com/1955/01/30/archives/milhaud-at-la-scala-his-biblical-opera-david-receives-lavish.html?searchResultPosition=3.
^ ”Opera by Milhaud in American Debut”. The New York Times: s. 23. 24 september 1956.

[premiere-1] [a b c d e] Peter Gradenwitz (2 juni 1954). ”David, Milhaud's Opera Linking Events of Bible with Today, Bows in Jerusalem”. The New York Times: s. 38. https://www.nytimes.com/1954/06/02/archives/david-milhauds-opera-linking-events-of-bible-with-today-bows-in.html.

[:0-2] [a b c] Kelly, Barbara (2022). La production lyrique de Darius Milhaud après 1945. Paris. sid. 809-812. ISBN 978-2-213-70991-8

[La_Scala-3] [a b c] Cynthia Jolly (30 januari 1955). ”Milhaud at La Scala; His Biblical Opera, David, Receives Lavish Production in Milan Theatre”. The New York Times: s. X9. https://www.nytimes.com/1955/01/30/archives/milhaud-at-la-scala-his-biblical-opera-david-receives-lavish.html?searchResultPosition=3.

[4] ”Opera by Milhaud in American Debut”. The New York Times: s. 23. 24 september 1956.

[1]