Hoppa till innehållet

Cysticercos

Från Wikipedia
Se även: Svinbandmask
Cysticercos
Neurocysticercosis.gif
MR-bild av en person med neurocysticercos som uppvisar ett flertal cystor i hjärnvävnaden.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10B69
ICD-9123.1
DiseasesDB3341
Medlineplus000627
eMedicineemerg/119  med/494 ped/537
MeSHsvensk engelsk

Cysticercos är en vävnads-infektion som orsakas av svinbandmasken (Taenia solium).[1] Drabbade kan uppvisa få eller inga symptom under flera år, och utvecklar ungefär en till två centimeter stora fasta, smärtfria knutor i hud och muskler. Då hjärnan drabbats kan dock neurologiska symptom uppvisas.[1][2] Efter månader eller år kan dessa knutor utvecklas till att bli smärtsamma och svullna för att sedan spontant försvinna.[2] Då cystor bildas i hjärnan kallas sjukdomen för neurocysticercos.[3] I utvecklingsländer är sjukdomen en av de vanligaste orsakerna till epileptiska anfall.[2]

Orsak och diagnos

[redigera | redigera wikitext]

Sjukdom sprids vanligen genom förtärande av mat kontaminerad med bandmasksägg.[1] Den mat som vanligen tros vara smittoorsak är okokta grönsaker. [1] Bandmaskens ägg kommer från avföringen från en person som är infekterad med adulta maskar.[2] Denna infektion är känd som taeniasis och sker då vuxna svinbandmaskar lever i magtarm-kanalen.[1] Den orsakas av att äta cystor i dåligt genomstekt fläsk eller biff.[1] Båda formerna av infektionen kan påträffas hos en och samma person vid samma tillfälle.[1] Diagnosen kan sättas med hjälp av punktionscytologi av en cysta.[2] Bildtagningstekniker av hjärnan med datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRI) är viktiga för att upptäcka sjukdomen då den drabbat hjärnan.[2] En viss typ av vit blodcell känd som eosinofil, i cerebrospinalvätskan (CSV) indikerar också ökad sannolikhet av neurocysticercos-infektion.[2]

Förebyggande åtgärder och behandling

[redigera | redigera wikitext]

Förebyggande åtgärder mot infektionen innefattar bland annat att alltid låta fläsk bli genomstekt, användning av hygieniska toaletter, och förbättrad tillgång till rent vatten.[1] Att behandla dem med taeniasis är viktigt för att undvika vidare spridning.[1] Behandling av sjukdomen då den inte involverar nervsystemet kanske inte behövs.[2] Behandling av de som drabbats av neurocysticercos kan ske via medicinering med prazikvantel eller albendazol.[1] Behandling med dessa kan krävas under lång tid.[1] Steroider kan behövas för att minska inflammation under behandlingen.[1] Antikonvulsiv-medicinering kan även behövas.[1] Kirurgi görs ibland för att avlägsna cystorna.[1] Epileptiska anfall kan ske i över hälften av de fall som drabbats av neurocysticercos.[2]

Epidemiologi

[redigera | redigera wikitext]

Svinbandmasken är vanlig i många delar av den utvecklande världen, bland annat Asien, Subsahariska Afrika, och Latinamerika.[2] I vissa områden antas det att upp emot 25 % av befolkningen är drabbad.[2] I den utvecklade världen är den väldigt ovanlig.[4] År 2010 orsakade sjukdomen 1200 dödsfall internationellt, en ökning från 700 år 1990.[5] Cysticercos drabbar även grisar och kor, men orsakar sällan symptom då de flesta djuren inte lever tillräckligt länge för att hinna utveckla dem.[1] Sjukdomen har funnits med oss genom stora delar av den mänskliga historien.[4]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ”Taeniasis/Cysticercosis Fact sheet N°376”. World Health Organization. 1 februari 2013. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs376/en/. Läst 18 mars 2014. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] García, HH; Gonzalez, AE; Evans, CA; Gilman, RH; Cysticercosis Working Group in, Peru (Aug 16, 2003). ”Taenia solium cysticercosis.”. Lancet 362 (9383): sid. 547–56. PMID 12932389. 
  3. ^ García HH, Evans CA, Nash TE, et al. (October 2002). ”Current consensus guidelines for treatment of neurocysticercosis”. Clin. Microbiol. Rev. 15 (4): sid. 747–56. doi:10.1128/CMR.15.4.747-756.2002. PMID 12364377. PMC: 126865. http://cmr.asm.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=12364377. 
  4. ^ [a b] Bobes, RJ; Fragoso, G; Fleury, A; García-Varela, M; Sciutto, E; Larralde, C; Laclette, JP (Feb 18, 2014). ”Evolution, molecular epidemiology and perspectives on the research of taeniid parasites with special emphasis on Taenia solium.”. Infection, genetics and evolution : journal of molecular epidemiology and evolutionary genetics in infectious diseases. PMID 24560729. 
  5. ^ Lozano, R; Naghavi, M; Foreman, K; Lim, S; Shibuya, K; Aboyans, V; Abraham, J; Adair, T; et al. (Dec 15, 2012). ”Global and regional mortality from 235 causes of death for 20 age groups in 1990 and 2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010”. Lancet 380 (9859): sid. 2095–128. doi:10.1016/S0140-6736(12)61728-0. PMID 23245604.