Bergvik

	Bergvik
	Tätort
	Bergviks kraftstation
Land	Sverige
Landskap	Hälsingland
Län	Gävleborgs län
Kommun	Söderhamns kommun
Distrikt	Bergviks distrikt,; Mo distrikt
Höjdläge	42 m ö.h.
Koordinater	61°15′13″N 16°49′39″Ö / 61.25361°N 16.82750°Ö
Area	171 hektar (2020)
Folkmängd	652 (2020)
Befolkningstäthet	3,8 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T7024
Beb.områdeskod	2182TB101 (1960–)
Geonames	2722665
	Ortens läge i Gävleborgs län Ortens läge i Gävleborgs län
	Wikimedia Commons: Bergvik
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För andra orter, se Bergvik (olika betydelser).

Bergvik är en tätort i Söderala socken i Söderhamns kommun.

Bergvik delas i en nordlig och en sydlig del av Ljusnan. Orten har sjöarna Bergviken i väster och Marmen i öster.

Bergvik är en gammal bruksort, där världens första sulfitfabrik byggdes.

Genom Bergvik går järnvägslinjen Kilafors-Söderhamn och orten har bussförbindelser till Skog, Mohed och Söderhamn.

Historia

På 1790-talet anlades ett pappersbruk i Bergvik som fick sin storhetstid under 1800-talets mitt. Även ett vattendrivet sågverk kom att anläggas, och 1852 förvärvades dessa anläggningar av det då nybildade Gefleborgs Sågverks Actie Bolag. Detta bolag kom sedermera bli känt under namnet Bergviks Sågverks AB och Bergvik och Ala AB. Pappersbruket avvecklades 1855. En trämassefabrik byggdes i stället och togs i drift 1870. Här kom ingenjören Carl Daniel Ekman att experimentera fram en ny metod för att på kemisk väg tillverka pappersmassa. Sulfitmetoden, som den nya processen kallades, kom att bli banbrytande. En ny fabrik för sulfitmassetillverkning togs i drift 1874. Bergviks sulfitfabrik var i drift till 1897 då den lades ned och ersattes av ny modernare fabrik i närlägna Vannsätter. Denna fabrik kom dock även att kallas "Bergviks sulfitfabrik". Sågverket nedlades 1916

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Bergvik 1950–2020^[4]^[5]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1950	561
1960	1 073
1965	916
1970	808
1975	899
1980	1 051
1990	998	199
1995	982	201
2000	934	201
2005	847	201
2010	834	200
2015	719	168
2020	652	171

Samhället

Byggnaderna som inrymde den första sulfitfabriken är bevarade och inrymmer idag ett industrimuseum.

Näringsliv

I Bergvik ligger Variant Köpcentrum. Där finns för närvarande ett Coop, ett café och antikhandeln/loppisen "Rosengatan". Dessutom brukar Bergviks Auktionstjänst i Söderhamn AB^[6] även hålla populära auktioner på Varianthuset.

Varje år arrangeras Bergviksmarknaden med marknad och aktiviteter för hela familjen på idrottsplatsens inhängande fotbollsplan.

Idrott

På orten finns idrottsklubben IFK Bergvik med aktivitet inom bland annat fotboll, skidor och orientering.

Personer från orten

En framträdande person ur Bergviks historia är den numer framlidne tusenkonstnären och skidåkaren Olle Wiklund, Vasaloppsvinnare 1942, då på rekordtid.

Se även

Noter

^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 9 november 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
^ ”Bergviks Auktionstjänst i Söderhamn AB”. https://auktionstjanst.se/. Läst 26/1-2022.

Vidare läsning

Bodstedt, Ivan August (1945). Historik över Sveriges småbanor, bruks-, gruv- m.fl. banor: under tiden 1802-1865. Stockholm. sid. 245-258. Libris 1285504

Externa länkar

Bergviks allting (hembygdsföreningen)

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-1] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[393351f22d60dd45d0715f51922752f19e208faa-2] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 9 november 2013.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-4] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[5] ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.

[6] ”Bergviks Auktionstjänst i Söderhamn AB”. https://auktionstjanst.se/. Läst 26/1-2022.

[1]