Hoppa till innehållet

Anv��ndare:Wolfgangus Mozart/Sandlåda 4

Den här artikeln handlar om tätorten Varberg. För kommunen Varberg, se Varbergs kommun.
Varberg
Tätort
Stadshotellet, sparbanken, torget, fästningen, kallbadhuset, Norra Vallgatan, stadshuset och Söderhöjd i Varberg.
Land Sverige Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Varbergs kommun
Koordinater 57°6′32″N 12°15′5″Ö / 57.10889°N 12.25139°Ö / 57.10889; 12.25139
Area 1 316 hektar
Folkmängd 26 041 (2005)
Befolkningstäthet 19,79 inv./hektar
Grundad Medeltiden
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 432 00
Riktnummer 0340
Tätortskod 4156
Varbergs läge i Hallands län.
Varbergs läge i Hallands län.
Varbergs läge i Hallands län.
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 10 feb 2009)

Varberg (historiska stavningar: Warberg med flera) är en tätort (stad) och i Varbergs kommun i Hallands län, Sverige. Staden är belägen vid Kattegatt, och är med sina 26 041 invånare (2005) Sveriges 43:e största tätort. Varberg är centralort i Varbergs kommun och kansliort i Varbergs domsaga.

Huvudartikel: Varbergs historia

Gatunätet i centrala Varberg ritades upp efter att staden flyttats till sitt nuvarande läge efter den förödande stadsbranden den 12 augusti 1666.[2] Denna stadsplan omfattar fem gator i nord-sydlig riktning, dessa är från väster räknat Västra Vallgatan, Kungsgatan, Drottninggatan, Östra Långgatan och Östra Vallgatan, och nio gator i öst-västlig riktning, dessa är från norr räknat Norra Vallgatan, Norrgatan, Borgmästaregatan, Kyrkogatan, Torggatan, Bäckgatan, Prästgatan, Södergatan och Södra Vallgatan. Den centrala platsen är torget, och här ligger kyrkan från 1772,[3] stadshotellet från 1902,[4] sparbankshuset från 1898[5] och före detta rådhuset från 1865,[6] med flera byggnader. Torget är belagt med gatsten. I en fontän står Bror Marklunds staty Badande ungdom från 1937.[7] Varje onsdag och lördag året runt hålls livlig torghandel på torget.[8]

Byggnaderna i den gamla stadskärnan härstammar från flera olika perioder. Historiskt har Varberg dominerats av träbyggnader, med något enstaka inslag av korsvirke.[9] Nordost om torget, vid Prästgatan, finns träbyggnader bevarade vars äldsta delar är från 1700-talet eller äldre.[10] Söder om torget är samtliga byggnader uppföra efter stadsbranden 1863,[11] men även här finns träarkitektur.[10]

Från centrum sträcker sig Otto Torells gata, Södra Hamnvägen och Sjöallén ner mot havet. Precis vid havet ligger Varbergs fästning, ursprungligen uppförd som en borg i slutet av 1200-talet och omgjord till en stark försvarsanläggning decennierna kring år 1600. På andra sidan fästningens vattenfyllda vallgrav ligger den lummiga Societetsparken med Societetshuset i morisk stil i trä från 1886.[12] Norr om fästningen ligger Varbergs berömda kallbadhus från 1903.[13] Kallbadhuset är liksom Societetshuset uppfört i trä i morisk stil, och vilar på pålar i vattnet en bit ut från stranden. På andra sidan Societetsparken ligger Varmbadhuset i tjugotalsklassicism från 1925.[13]

Norr om den ursprungliga stadskärnan ligger Norra Förstaden, en stadsdel som tillkom i slutet av 1800-talet då Varberg expanderade kraftigt, inte minst efter järnvägarnas tillkomst 1880 och 1888.[14] Gatunätet är en förlängning mot norr av 1600-talets stadsplan, genom att Västra Vallgatan, Kungsgatan, Drottninggatan, Östra Långgatan och Östra Vallgatan förlängts norrut och Engelbrektsgatan, Eskilsgatan och Magasinsgatan tillkommit parallellt med de öst-västliga gatorna i centrum. Gatorna är raka och kantas av lövträd, och stadsdelen inhyser kommunal administration – med bland annat det nuvarande stadshuset i rött tegel från 1894[15] – och andra offentliga byggnader som folkbiblioteket från 1981 och den välbevarade teatern i nyrenässans från 1895.[16] I Norra Förstaden ligger också järnvägsstationen, från vilken Eskilsgatan utgår som tänkt paradgata.[17]

Söder om centrum ligger Södra Villastaden, ett litet område med stora, individuellt utformade villor som uppfördes i början av 1900-talet, äldst är den Heijlska villan från 1904.[18] I området ligger också den gamla Rosenfredsskolan i tegel, idag använd som kulturskola, och den gamla Södra kyrkogården.[19]

Mellan Societetsparken i nordväst, centrum i nordost och det gamla stenbrottet i söder ligger en liten men klar avgränsad stadsdel kallad Platsarna. Den skiljs från centrum genom Västkustbanan som skär genom staden och från Societetsparken av Strandgatan. Här låg den historiska staden Varberg på Platsarna mellan 1611 och 1666. Under 1800-talet bebyggdes Platsarna igen.

Sedan 1991 arrangeras varje år kulturfestivalen Kultur Dag&Natt.[20]

Grundskolenivå

[redigera | redigera wikitext]
  • Almers skola
  • Bockstensskolan
  • Furubergsskolan
  • Hagaskolan
  • Håstensskolan
  • Mariedalsskolan
  • Montessoriskolan Lära för Livet
  • Nyhemsskolan Varbergs Kristna skola
  • Påskbergsskolan
  • Varbergs Montessoriskola

Gymnasienivå

[redigera | redigera wikitext]

Högskolenivå

[redigera | redigera wikitext]

Varberg som kurort

[redigera | redigera wikitext]
"Warbergs Helsobrunn 1811", plakett vid Svartekällan i Apelviken.
Varbergs varmbadhus.

Varbergs historia som kurort går tillbaka till 1811, då den så kallade Svartekällan,[21] en surbrunn vid Apelviken några kilometer söder om staden, lanserades av de styrande i Varbergs stad. Hur länge källan varit känd av lokalbefolkningen är okänt.[22] Ett litet brunnshus byggdes över källan 1817, men efter 20 år fann man det mer praktiskt att transportera vattnet i tunnor med häst och vagn in till Varberg. Brunnshuset från Apelviken forslades även det in till staden och placerades väster om kyrkan. Runt brunnshuset anlades Brunnsparken.[23]

Redan på 1822 uppfördes Varbergs första varmbadhus, och i vattnet utanför placerades det första kallbadhuset, som utgjordes av en badflotte.[22] År 1824 skrev hovrättsrådet Thor August Odencrantz, som besökte Varberg för att bada, i sin dagbok:[24]

Den 25 kom jag till Warberg, svårt att få rum, bodde trångt på Gästgifvaregården.

Jag började genast bada och gjorde det två gånger om dagen emellan 6–7 f.m. och 8–9 e.m. Badet ligger närmare fästningen, vid hafvet, har 5 rum, rätt hyggelige och goda anstalter, samt tvenne rum för fattiga. Ett bad kostar 16 sk. bco. och 2ne sk. bco. för douschen.

– Thor August Odencrantz' dagbok, 1824

På 1850-talet utvecklades staden som badort, mycket tack vare den reguljära ångbåtslinjen längs kusten mellan Göteborg och Malmö/Köpenhamn, och senare även till Lübeck i Tyskland.[25] I Johan Wallins Beskrifning öfver badorterna å Sveriges vestra kust (Göteborg 1858[26]) rekommenderas också sjövägen framför landvägen till Varberg.[25] Varberg var vid denna tid en mycket liten stad, år 1850 hade staden endast 2 123 invånare.[27]

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Motorvägen E6/E20 går längs den svenska västkusten och passerar strax öster om Varberg. Motorvägen förbinder staden med Göteborg i norr och Malmö i söder. Riksväg 41 börjar i Varberg och går i nordostlig riktning mot Mark och Borås. Länsväg 153 går österut från Varberg mot Värnamo via bland annat Ullared och Smålandsstenar.

Två järnvägslinjer passerar Varberg: Västkustbanan längs västkusten på ungefär samma sträckning som E6/E20, och Viskadalsbanan i Viskans dalgång mot Borås, parallellt med riksväg 41.

Tidigare fanns även Varberg-Ätrans Järnväg till Ullared och Ätran i nuvarande Falkenbergs kommun. Denna järnväg öppnades 1911 och stängdes för trafik 1961.[28]

Bussarna i Varberg körs av Nobina på uppdrag av Hallandstrafiken. Den finns tolv stadsbusslinjer och ett antal landsvägsbussar som förbinder Varberg med närliggande orter.

Linjenummer Namn Kommentarer
1 Träslövsläge-Breared
2 Äckregården-Brunnsberg
3 PS-Håsten-Sjukhuset
4 Sjukhuset-Håsten
5 Kurorten-Sörse-Mariedal
6 Mariedal-Sörse-Kurorten
7 Industriområdet
8 Getterön
12 Peder Skrivares skola Trafikerar sträckan Träslövsläge-Peder Skrivares skola.
Går endast skoldagar.
13 Norra Näs
14 Södra Näs
Huvudartikel: Varbergs hamn

Sjöfart har bedrivits i Varberg sedan medeltiden. Kajer och vågbrytare byggdes 1849. Stuveribolaget Port of Varberg (tidigare Terminal West) bildades 1972 och ägs sedan 2002 till 100 procent av Varbergs kommun.[29][30]

Sedan 1960 finns en färjelinje mellan Varberg och Grenå på danska Jylland. Linjen trafikeras idag av Stena Line med fartyget M/S Stena Nautica.[31]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde 0 2 4 8 13 17 19 19 16 11 7 4
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde 0 0 1 4 9 13 15 16 12 8 5 2
 Nederbörd 42,8 35,5 28 28,3 30,3 39,6 48,2 47,2 45,3 45,7 39,7 43,3

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]
Bockstensmannen

Större idrottsanläggningar

[redigera | redigera wikitext]

Idrottsföreningar

[redigera | redigera wikitext]

Kända personer från Varberg

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ^ Sandklef 1963, sid 343.
  3. ^ ”Församlingens historia i korthet”. Varbergs församling. http://www.varbergsforsamling.se/kort_historik. Läst 28 maj 2010. 
  4. ^ Jögård 2002, sid 28.
  5. ^ Petersen 2008, sid 18.
  6. ^ Petersen 2008, sid 20.
  7. ^ Petersen 2002, sid 21.
  8. ^ ”Torget”. Varbergs kommun. http://www2.varberg.se/default.asp?viewset=&on=Gator%20Trafik&initid=1615&heading=Gator%20Trafik&mainpage=templates/02.asp?sida=1820. Läst 28 maj 2010. 
  9. ^ Petersen 2008, sid 24.
  10. ^ [a b] Petersen 2008, sid 27.
  11. ^ Grimbeck 2007, sid 202.
  12. ^ Petersen 2008, sid 42.
  13. ^ [a b] Petersen 2008, sid 43.
  14. ^ Petersen 2008, sid 4-5.
  15. ^ Petersen 2008, sid 11.
  16. ^ Petersen 2008, sid 8.
  17. ^ Petersen 2008, sid 6.
  18. ^ Petersen 2008, sid 58.
  19. ^ Petersen 2008, sid 64-66.
  20. ^ ”Varberg Kultur Dag&Natt 2009”. Varbergs kommun. http://www.kulturdagochnatt.se/. Läst 28 maj 2010. 
  21. ^ Grimbeck 2007, sid 180.
  22. ^ [a b] Kultur- och fritidsnämnden i Varbergs kommun och Varbergs museum: Svartekällan – upptakten till Varbergs som kurort (informationsskylt vid Svartekällan).
  23. ^ Petersen 2008, sid 39.
  24. ^ Lundgren 2009, sid 30.
  25. ^ [a b] Grimbeck 2007, sid 179.
  26. ^ ”Beskrifning öfver badorterna å Sveriges vestra kust.”. Libris. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/bib/1286194. Läst 28 maj 2010. 
  27. ^ ”Varbergs befolkningsutveckling 1570-1995”. CyberCity. Stads- och kommunhistoriska institutet, Stockholms universitet. http://www2.historia.su.se/urbanhistory/cybcity/stad/varberg/befolkning.htm. Läst 28 maj 2010. 
  28. ^ Sten, Rolf. ”Snabbfakta WbÄJ, Varberg - Ätrans Järnväg (Facts about WbÄJ)”. http://www.historiskt.nu/normalsp/vbaj/vbaj_snabbf.html. Läst 29 maj 2010. 
  29. ^ ”Historik”. Port of Varberg. http://www.portofvarberg.se/foretaget/historik/13320/Sida.aspx. Läst 26 maj 2010. 
  30. ^ ”Verksamhet”. Port of Varberg. http://www.portofvarberg.se/fakta/verksamhet/13331/Sida.aspx. Läst 26 maj 2010. 
  31. ^ ”Varberg-Grenå”. Stena Line. http://www.stenaline.se/farja/linjer-och-destinationer/varberg-grenaa/. Läst 29 maj 2010. 

Trycka källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Blom, Lennart, red (1993). Varberg: en kommuns historia. Varberg: Varbergs kommun. ISBN 91-630-1470-X 
  • Grimbeck, Lars; Gustafsson, Stefan (2007). Bilden av Varberg: röster från förr om en stad vid havet. Varberg: Utsikten. ISBN 978-91-88806-72-7 
  • Gula Sidorna Halmstad 2010. Eniro. Libris 8791104 
  • Jögård, Sven-Ivar; Carlsson, Gunnar (2002). Varbergs stadshus och stadshotell 1902-2002. Varberg: Varbergs fastighetsbol. ISBN 91-631-2900-0 
  • Lundgren, Carl Anders (2009). En färja i marsipan och andra berättelser från Varberg. Varberg: Förlagshuset IVY. ISBN 978-91-633-5728-2 
  • Petersen, Björn; Arnesson, Malin (2008). Vandra i Varberg: sju promenader samt en hel del mera. Halmstad: Kulturmiljö Halland i samverkan med Länsstyrelsen Halland. ISBN 91-85720-47-X 
  • Sandklef, Albert (1963). Varbergs historia. Varberg: Varbergs stad. Libris 783180