Användare:Bzwabi/sandlåda
Lista på pastasorter
Det finns många olika sorters pasta. De finns i många olika former och storlekar.[1] Pasta kan delas upp i sex sorter, lång (pasta lunga), kort (pasta corta), liten (pastina), utsträckt (strascinati), fylld (pasta ripiena) och klimp (gnocchi).[2] En och samma pasta kan ha flera olika namn, ofta beroende på region, "den enes gnocchetto vara den andres strascinato".[3]
Vissa pastasorter är mycket utbredda, finns i hela Italien och många andra länder. En del sorter är dock unikt regionala, bara förekommer inom ett begränsad område och är inte allmänt kända.
Italienska pastanamn slutar ofta med de maskulina diminutiva pluralsuffixen -ini, -elli, -illi, -etti eller de feminina pluralformerna -ine, -elle, etc., som alla förmedlar betydelsen av 'liten'; eller med de förstorande suffixen -oni, -one, som betyder 'stor'. Andra suffix som -otti 'ungefär stor' och -acci 'grov, dåligt gjord', kan också förekomma. På italienska är alla pastanamn plural.
Lång pasta
[redigera | redigera wikitext]Lång pasta (pasta lunga) är längre än 4-5 cm och kan göras genom att pastadegen pressas ut eller kavlas tunnt och skärs ut.
Sort | Bild | Beskrivning | Översättning | Synonymer | Ursprung eller huvudsakligt område |
---|---|---|---|---|---|
Bavette | Smal, lång bandpasta (smalare än tagliatelle). | Haklapp | Baverine, bavettine, lasagneddi (Sicilien) | Liguria | |
Bigoli | Tjock, mjukare, spaghettiliknande pasta, tillverkad med fullkorn istället av durumvete, ibland gjord med ankägg. | Från bigolaro, pastapressen som används för att göra bigoli | Fusarioi | Veneto | |
Bucatini | Tjock, ihålig spagettiliknande pasta med en diameter på cirka 3 mm. | Ihåliga strån, från bucato, genomborrad eller ihålig | Boccolotti, perciatellini, foratini, fidelini bucati, fide bucat e, agoni bucati, spilloni bucati | Lazio | |
Busiate | En sorts maccheroni, lång, tjock och ihålig pasta som skapas genom att tunn bandpasta lindas runt en vasstjälk. | Från busa, vass[4] | Busiati, Subioti, fusarioi, maccheroni bobbesi, busa, ciuffolitti (Abruzzo), gnocchi del ferro | Calabria, Sicilien speciellt Trapani, Sardinia | |
Capellini | Mycket tunn spagettiliknande pasta med en diameter på ca 0,9 mm, ofta hoprullad till en fågelbo. Capelli d'angelo är något tunnare. | Tunnt hår, litet hår | Capelli d'angelo, cabellos de angel, capelvenere, fidelini, fedelini, cappellini, sopracappellini, capellini fini, bassetti, tagliolini a nido, barbine a nido, ramicia, vrimiciddi | Liguria[5] | |
Fedelini | Mycket tunn spagetti.[6] | Små trogna | Campania, Genoa, Liguria | ||
Ferrazzuoli | Tjock slangliknande pasta som har tryckts ihop, liknar en vriden bucatini med en skåra som löper på sidan. | Cannucce[3] | Calabria[3] | ||
Fettuccine | Bandpasta ungefär 6,5 millimeter bred (bredare och tjockare än tagliatelle),[7] ofta hoprullad till en boll. | Små band, från affettare med betydelsen att skära[7] | Lasagnette, fettucce, ramicce, sagne[7] | Lazio[7] | |
Fileja | Lång utsträckt skruv. | Från filato, dialektal för garn | Filleda, filateddhi, filatelli, fusilli avellinesi, maccaruni aru ferru, ricci di donna | Vibo Valentia, Calabria | |
Linguine | Lång och mycket smal bandpasta, som tillplattad spagetti. | Små tungor | Bavettine, bavette fini, radichini, linguettine | Liguria | |
Lagane[3] | Medelbred bandpasta. | Lasagnoni, Bardele | Emilia-Romagna | ||
Lasagna | Fyrkantiga eller rektangulära pastaplattor som ibland har räfflade kanter (lasagna ricce). Pastaplattan är lasagna medan rätten är lasagne.[8] | Möjligen från latinets lasanum eller grekiskans lasonon med betydelsen Kokkärl[8] eller det grekisk-romerska laganum, en platt bit av bröd.[8] | Bardele, lasagnoni (Veneto), capellasci (Liguria), sagne (Salento), lagana (Apulia),[8] den räfflade versionen kallas även doppio festone, sciabo, sciablo[9] | Emilia-Romagna | |
Lasagnette | Mindre version av lasagna, ofta med räfflade kanter, som kan finnas i olika storlekar. | Liten lasagna | Liguria | ||
Lasagnotte | Längre version av Lasagna. | Stor lasagna | Liguria | ||
Maccheroni alla molinara | Lång, mycket tjock, ihålig handrullad slanglikande pasta. | Mjölnarhustruns pasta | Maccheroni alla mugnaia, pasta della moglie del mugnaio | Abruzzo | |
Maccheroncini di Campofilone | Tunna trådar av äggbaserad pasta (liknar capelli d'angelo). | Maccheroni från Campofilone | Marche | ||
Mafalde | Lång bandpasta med räfflade kanter. | Namngiven efter prinssesan Mafalda[3][10] | Reginette, frese, tagliatelle nervate,signorine, trinette, ricciarelle, sfresatine, nastri, nastrini[10] | Campania[10] | |
Matriciani | Lång tjock öppen rör, som en rör som blivit delat i två längst längden (liknar perciatelli delat i två). | Överklassdamer | Campania, Lazio | ||
Pappardelle | Lång, mycket bred bandpasta, 2-3 cm bred, alltid gjord med ägg. | Från toscanskans papparsi, frossa.[11] | Pappardelle, paparele (Veneto), paspardelle (Marche)[11] | Toscana, norra Italien[11] | |
Perciatelli | Spagettiliknande fast tjockare och ihålig (identisk med bucatini). | Från perciare, att göra ihålig | Maccheroncelli, Maccheronicini, Mezzanelli | Campania, Lazio[5] | |
Picagge | Bandpasta med 1,5 cm bred (lik tagliatelle), som kan vara vit eller grön. | På savonesisk dialekt syftar picagge på de band som används som prydnader av sömmerskor[12] | Picaje or piccagge[12] | Liguria, speciellt i provinsen Savona[12] | |
Pici | Extra lång och mycket tjock spagettilikande pasta, rullad för hand.[13] | Från appiciare, sätta ihop[13] | Lunghetti (Montalcino), pinci (Montepulciano), umbrici/ciriole (Umbria)[13] | Toscana[13] | |
Pillus | Small bandpasta på deg som knådas extra länge. | Lisanzedas | Sardinia | ||
Rustiche | Bandpasta med räfflade kanter som oftast rullas till boll. | Från rustico, rustik | Apulia | ||
Sagne 'ncannulate | Lång rörliknande pasta av vriden bandpasta. | Rullad bandpasta | Apulia | ||
Scialatelli | Kortare, smal och lite böjd bandpasta. | Rufsad | Scialatielli | Campania, Sorrento | |
Spaghetti | Lång, tunn, cylindrisk pasta med en diameter på ca 2 mm och längd på 25 cm lång.[14] | Fide/fidi, fidelini, ristoranti, vermicelloni, filatelli, vermicelloni giganti[15] | Sicilien | ||
Spaghetti alla chitarra | Fyrkantig spagetti, gjord med ägg. | Namnet kommer från den gittarliknande anordningen som används för att skära pastan, som har en träram uppspänd med metalltrådar | Tonnarelli, maccheroni alla chitarra | Abruzzo | |
Spaghettini | Lite tunnare variant av spagetti. | Tunn spagetti | Lazio, Liguria | ||
Spaghettoni | Lite tjockare version av spagetti.[15] | Tjock spagetti | Spaghetti spessi | Basilicata | |
Stringozzi | Smal bandpasta liknande platt skosnöre. | Skosnören | Umbria | ||
Su Filindeu | Extremt sällsynt pasta, degen sträcks ut för hand till en nåltunn tråd som sedan vävs ihop till en rund pastaplatta.[16] | Guds trådar | Sardinia | ||
Tagliatelle | Bandpasta, vanligtvis 7 mm bred (smalare än fettuccine), görs med ägg[17] och hoprullas till fågelbon. | Från tagliare, att skära[17] | Tagliarelli, reginelle, fresine, nastri, fettuccelle, fettucce romane, fiadi, tagliolini; tagliatelle smalzade (Trentino), lesagnetes (Veneto), bardele (Lombardia), fettuccine (Lazio), pincinelle (Colonna), tagghiarini (Sicilien), taddarini (Sardinia)[17] | Emilia-Romagna, Marche[17] | |
Tagliolini | Smal bandpasta (smalare version av tagliatelle) som hoprullas till fågelbon. | Från tagliare, att skära | Tagliolini, tagliatini (Toscana), tajarin (Piedmont)[18] | Liguria, Piedmont[18] | |
Trenette | Smal bandpasta räfflat på ena kanten (lite bredare än linguine). | Liguria | |||
Tripoline | Medelbred bandpasta, räfflat på ena kanten.[19] | Kallad efter Italiens afrikanska besittning tripolin, Tripoli | Signorine[20] | Campania | |
Vermicelli | Lång och mycket smal cylinderformad pasta (tunnare än spagetti) som ofta hoprullas. | Små maskar | Campania[5] | ||
Ziti | Lång, tjock slangliknande rör som ofta bryts i mindre bitar innan lagning (tjockare än bucatini och mezzani).[21] Ziti rigati har åsar på ytan, ziti candelati är längre och zitoni är lite tjockare. | Brud och brudgum i sciliensk dialekt[21] | Boccolotti, zitoni, zituane, candele, ziti candelati[21] | Sicilien, södra Italien[21] |
Kort pasta
[redigera | redigera wikitext]Kort pasta (pasta corta) tillverkas oftast genom att pastadegen pressas ut med hjälp av maskiner.
Sort | Bild | Beskrivning | Översättning | Synonymer | Ursprung eller huvudsakligt område |
---|---|---|---|---|---|
Anelli | Kort, rör- eller ringformad pasta, ibland med åsar på in- eller utsidan.[3] | Små ringar[22] | Anelloni, anellini, anelletti, anelloni d'Africa (större ringar)[23] | Sicilien[24] | |
Boccoli | Rörformad pasta, kort, smal bandpasta som har vridits. | Krullar, hårlockar | Sardinia | ||
Calamarata | Kort, bred rörformad pasta, som påminner om bläckfiskringar i formen. | Bläckfisklik | Calamari | Campania[25] | |
Campanelle | Pasta som har vridits till en blomliknande form med en volangkant i ena änden.[26] | Blåklockor eller små ringklockor[27][28] | Gigli,[28] cornetti, corni di bue[20] | Toscana | |
Cappelli da chef | Pasta som ser ut som en liten kockmössa. | Kockmössor | Toscana | ||
Casarecce | Kort pasta i cylinderform med en skåra, lite vriden.[29] | Från casereccio, hemmagjort | Casarecci, Cesariccia[20] | Sicilien, Campania[30] | |
Cascatelli | Tjock, halvrörspasta med skrynkliga sidor. | Litet vattenfall, från cascatelle, vattenfall | USA | ||
Castellane | Snäcka som rullas till en konisk form. | Slottsboende, för att formen på pastan påminner löst om en lång mantel. | Emilia-Romagna | ||
Cavatappi | Korkskruvsformade makaroner. | Korkskruvar | Cellentani,[31] amori, spirali, tortiglioni, fusilli rigati | Emilia-Romagna | |
Cavatelli | Tjock pasta som har rullats till formen av ett kort, öppet rör. Finns i olika storlekar.[32] | Små urgröpta, från cavare, gröpa ur | Cantaroggini, capunti, cavasuneddi, cavatieddi, cavatielle, cavatuneddi, cazzarille, cecatelli/cicatelli, cecatidde, cingule, ciufele (Molise), cortecce,[33] gnocchetti, gnocculi (Sicilien),[32] gnucchitti, manatelli, mignuicchi, minuich, 'ncatenate, orecchie di prete, pincinelle (Marche), rascatelli, strascenate, strascinati, tagghjunghele (Apulia och Campania), truoccoli, pizzicarieddi (Apulia),[3] zinnezinne (Basilicata) | Campania, Apulia, Molise, Basilicata, Calabria, Sicilien[32] | |
Chifferi | Korta, tjocka makaroner. Kan vara slät (lisce) eller fårad (rigati).[3] | Efter den österrikiska kakan Kipferl[34] | Gomiti[5] | Norra och mellersta Italien | |
Cicioneddos | Handrullad, snäckformad pasta (mindre än malloreddus). | Cicioneddos | Sardinia | ||
Conchiglie | Snäckskalsformad, vanligen fårad (rigate). | Snäckor[35] | Arselle, abissini, coccioline, conchigliette, tofettine,[36] cinesini, margaritine, cinesi rigati, mezzi cocci, margherite rigate, cappettine[20] | Campania | |
Creste di galli | Böjd räfflad tub med en veckad kam på sidan.[37] | Tuppens kam[37] | Grui[5] | Marche | |
Fagioloni | Kort smalt rör. | Stora bönor | Molise | ||
Farfalle | Flug- eller fjärilsformad. | Fjärilar[35] | fiochetti, fiocconi, farfalloni, galla genovese,[20] strichetti (Modena), nocchette (Apulia, Abruzzo)[38] | Norra Italien[39] | |
Fazzoletti | Liten pastaplatta i rektangel- eller kvadratform. | Näsduk[40] | Fazzoletti di seta, mandilli di sea Ligurien[40] | Liguria[40] | |
Festoni | Tjock volangspiral. | Festong | Apulia | ||
Fiorentine | Räfflade rör. | Från Fiorentina | Toskania | ||
Fiori | Formad som en blomma. | Blommor | Lazio | ||
Fusilli | Kort, tjock, korkskruvsformad pasta. | The word fusilli presumably comes from Italian: fuso, meaning "spindle".[41] | Eliche, girandole, rotini, tortiglioni, spirali[20][41] | Campania | |
Fusilli bucati | Ett smalt pastarör vriden till formen av en skruv (ihålig version av fusilli).[42] Fusilli lunghi är en längre version, fussili corti är en kortare version och fusilli gemellati är en tvinnad version.[43] | Ihålig fusilli | Busiata, maccaruna di casa, pirciati, filati cu lu pirtuso, fusilli col buco.[44][43] | Sicilien[5] | |
Garganelli | Liten fyrkantig pastaplatta rullad till rörform, gjord med ägg. | Hildebrand|Kenedy|2011|p=110}}[27] | Maccheroni al petine (Marche), fischioni[45] | Emilia-Romagna[45] | |
Gemelli | Ett S-formad pastarör tvinnad i en lös spiral.[46] Ser ut som om två rör har tvinnats runt varandra men i själva verket är det ett rör i S-form. | Tvillingar[27] | Apulia | ||
Gnocchi | Fårad snäckskal. Ej att förväxla med gnocchi som potatisklimpar. | Möjligen knutar[27] | Abruzzo, Friuli-Venezia Giulia, Veneto, Lazio | ||
Gomiti | Liten, böjd pastarör,fårad på ytan. | Från gomito, armbåge[47] | Chifferi | Mellersta och norra Italien | |
Lanterne | Liten böjd bandpasta med åsar. | Lyktor | Apulia | ||
Lorighittas | Pastasträngar rullade två gånger runt tre fingrar för att bilda en ring och tvinnades sedan för att se ut som ett rep.[48] | Små ringar[49] | Morgongiori, Sardinia[48] | ||
Maccheroni | Ihålig rörformad pasta, i olika längder, böjd eller rak. [50] I Sverige makaroner syftar till en liten, böjd pastarör. | Mat gjord av korn, från grekiskan[51] | Macaroni[20] (utanför Italien), maccheroncini[52] | Campania[52] | |
Maccheroncelli | Ihålig rörformad pasta som är något mindre än en blyertspenna i tjocklek.[53] | Liten maccheroni | Campania | ||
Mafaldine | Kort bandpasta med räfflade sidor,[54] den långa versionen heter mafalde. | Liten mafalde | Mafalda corta, Biricci[55] | Campania | |
Maltagliati | Oregelbundna former av platt pasta, skapad av rester vid pastatillverkning.[56] | Dåligt skurna[3] | Strengozze,[20] malmaritati, blecs, pizzocherini (Valtellina), straciamus/spruzzamusi (Mantua), gasse, martaliai (Liguria), begnamusi/sguazzabarbuz (Emilia-Romagna), strengozze (Marche); sagne 'mpezze (Latium), pizzelle (Apulia), foglie di salice (Piedmont)[57] | Emilia-Romagna | |
Malloreddus | Handrullad, snäckformad pasta med saffran. Det finns också en maskintryckt version, som vanligtvis utelämnar användningen av saffran.[58] | Tjurar, på Campidanesisk dialekt en malloreddu är en tjur (plural malloreddus)[59] | Gnocchetti sardi,[20] caidos, macarones cravaos, maccaronis de orgiu[59] | Sardinia[59] | |
Mandala | Kort, tjock pastarör med skårar på ytan och ett S-formad del i röret, designad av Philippe Starck 1987 för den franska pastatillverkaren Panzani, avsedd att kompensera för överkokning.[60] | Skicka det | Campania | ||
Mezzani | Kort, böjt rör.[61][62] | Halvstora | Perciatelloni, Mezze Zite, Regine, Scaloppi, Napoletani, Hoernli (utbredd i Schweiz, i minst tre storlekar)[20] | Campania | |
Mezze maniche | Rör med skårar på utsidan (hälften så lång som rigatoni). | Halvlånga ärmar | Norra Italien | ||
Mezze penne | Medellånga rör med åsar på utsidan, skurna diagonalt i båda ändar (kort version av penne). | Halvstora pennor | Södra Italien | ||
Mezzi bombardoni | Wide short tubes. | Halvstora bombardoni, bombardera | Södra Italien | ||
Nuvole | Kort, böjd och vriden pasta. | Mölnar | Campania | ||
Paccheri | Stor tub ofta toppad med sås eller fylld med ingredienser.[63] May collapse under own weight when cooking.[64] | Från napolitanska paccharia, örfilar med ett nedsättande -eri i slutet för att indikera något alldaglig.[64][3] Namnet har tillskrivits ett smällande ljud som de kan göra när de äts.[63] | Maniche di frate, maniche rigate, rigatoni, rigatoncini, bombaroni, tufoli rigati, Moccolotti Marche och Umbria[3] | Campania[64] | |
Passatelli | Kort, smal och cylinderformad, görs genom att pastadegen pressas ut genom en potatispress, gjord med brödsmulor, ägg och parmesanost, tillagas i kycklingbuljong.[65] | Pesaro e Urbino i norra Marche och andra regioner i norra Italien, såsom Emilia Romagna[65] | |||
Pasta al ceppo | Pastaplatta som rullas till formen av en kanelstång[66] | Stockliknande pasta | Abruzzo | ||
Penne | Medellång rör med åsar, skuren diagonalt i båda ändar. De kan vara antingen lisce (släta) eller rigate (räfflade). pennette har en kortare längd och pennoni är bredare och tjockare.[67] | Pennor (efter gåspenna) eller fjädrar.[35] | Pennine, mezze pennette lisce, mezze penne, mezzani, mostaccioli, pennettine, pennuzze, penne regina,[20] mostaccioli, penne a candela, penne di natale/natalini, penne di ziti/zitoni[68] | Liguria[69][70] | |
Penne ricce | Medellång, böjd rör (böjd variant av penne), vanligtvis räfflad. | Räfflad penne | Liguria | ||
Picchiarelli | Tjock pasta som har rullats till formen av ett kort, öppet rör (något längre än cavatelli). | Lille en | Apulia | ||
Pipe rigate | Liten böjd rör med fåror längs den (mindre version av lumaconi). | Räfflade rör | Södra Italien | ||
Pizzoccheri | Kort medelbred bandpasta (som kort tagliatelle), gjord på bovetemjöl, bristen på gluten gör dem svåra att forma.[71] | Från pinzochero, trångsynt[71] | Fugascion, pizzocher di Tei[71] | Valtellina, Lombardy[71] | |
Quadrefiore | Kort blomliknande pasta med flera utstående räfflade kanter. | Från quadro, fyrkantig och fiore, blomma | Toscania | ||
Radiatori | Formad som en element,[72] fungerar bra med tjockare såser.[73] | Element[27] | Marziani[20] | Campania | |
Riccioli | Skruv med ihåligt rör med cylindriska åsar. | Lockar | Piedmont | ||
Ricciolini | Kort bred bandpasta med 90 graders vridning. | Små lockar | Emilia-Romagna | ||
Ricciutelle | Kort böjd pasta med en fåra längs den. | Små lockar | Apulia | ||
Rigatoncini | Litet rör med räfflad yta med raktskurna ändar (mindre version av rigatoni). | Små fodrade | Abruzzo | ||
Rigatoni | Medelstort rör med räfflad yta med raktskurna ändar, ibland lätt böjda.[74] | From rigare, att fåra eller räffla[74] | Bombardoni, cannaroni rigati, cannerozzi rigati, rigatoni romani, trivelli, tuffolini rigati[74] | Lazio[74] | |
Rombi | Liten pastaplatta i formen av en Romb som kan vara vågig. | Romber | Abruzzo | ||
Rotelle | Pasta liknande ett vagnshjul. | Små hjul | Biciclette, ruotine, ruote, rotelline, ruotelline, rotine, rotini[20][75] | Södra Italien | |
Sagnette | Kort, liten, rektangulär tjock bandpasta, med raka kanter. | Tecknad film | Sagne, tagliolini | Abruzzo | |
Sagnarelli | Kort, liten, rektangulär bandpasta med räfflade kanter. | Abruzzo | |||
Sedani | Rörformad pasta med liten böjning, (något större än macharoni), slät (lisce) eller fårad (rigati). | Från sedano, selleri | Sedanini, cornetti, diavoletti, diavolini, folletti eller zanne d'elefante (om slät)[76] | Campania[77] | |
Spirali | Kort skruvliknande pasta. | Spiraler | Emilia-Romagna | ||
Spiralini | Kort skruvliknande pasta (mindre än spirali). | Små spiraler | Scharfalini | Emilia-Romagna | |
Strapponi | Remsor av pasta rivna från ett ark. | Från strappare, att riva av[78] | Toscana[78] | ||
Strozzapreti | Kort bandpasta rullad över dess bredd till ett S-liknande form (liknande siciliansk casarecce). | Präststrypare[79] | Strangolarpreti, gnocchi di prete (Friuli), frigulelli, piccicasanti, strozzafrati (Marche), cecamariti (Lazio), maccheroni alla molinara (Abruzzo), strangulaprievete (Naples), strangulaprieviti (Calabria), affogaparini (Sicilien)[79] | Toscana, Emilia-Romagna[79] | |
Testaroli | Lite tjockare svampig pasta i rektangulär form som görs av en smet som tillagas på en testo, terrakottaplatta eller en gjutjärnspanna, varefter den kan konsumeras men den kokas ibland vidare i vatten innan servering. | Från testo, terrakottaplattan som den traditionellt tillagas på | Toscana | ||
Torchio | Pasta som har vridits till en blomliknande form (identisk med campanelle men med slät kant).[26] | Torchio, pressmaskin (vanligtvis för oliv eller vindruvor, men även pasta).[26] | Gigli,[28] cornetti, corni di bue[20] | Toscana | |
Tortiglioni | Stor rör med djupa spiralformade fåror runt pastan (större än rigatoni med djupare fåror).[80] | Från latines torquere, att vrida[80] | Elicoidali[20] | Campania, Lazio[80] | |
Treccioni | Vriden pasta med fåra i mitten. | Från treccione, ett slags bröd med flätat utseende[81] | Campania | ||
Trenne | Penne formad som en triangel.[46] | Trenne, ålderdomligt ord för tre[82] | Triangoli, penne triangolo | Abruzzo | |
Trofie | Tunn tvinnad pasta gjord på durumvete och vatten. Trofie bastarde är gjord på kastanjemjöl. | Möjligen från grekiskans trophe,, mat[27] eller lokal genuvesisk dialekt strofissià eller strufuggiâ, att gnugga[83] | Rechelline, trofiette[83] | Liguria[83] | |
Trottole | Pasta som vridits runt till formen av en snurra. | Snurror | Campania | ||
Tuffoli | Kort vidd rör med räfflor (lik rigatoni fast med räfflor).[84] | Tufoli, maniche, canneroni grandi, gigantoni | Campania | ||
Vesuvio | Korkskruvsformad pasta. | Från berget Vesuvius | Campania |
Utsträckt pasta
[redigera | redigera wikitext]Utsträckt pasta (strascinati) är oftast handgjord typ av pasta som skapas genom att bitar av pastadeg dras ut och formas på en träbräda.
Sort | Bild | Beskrivning | Översättning | Synonymer | Ursprung eller huvudsakligt område |
---|---|---|---|---|---|
Cencioni | Kronbladsformad, lätt böjd pasta med grov konvex sida.[85] | Små trasor | Mischiglio[85] | Basilicata[85] | |
Corzetti | Pasta i form av en mynt, stämplad med vapen.[86] | Namnet härstammar från ett 1300-talsmynt från Genovese, corzetto[86] | Curzetti (Genoa), crosets (Piedmont), crosetti (Emilia-Romagna), croxetti, torsellini[86] | Liguria[5] | |
Fainelle | Platt utsträckt pasta som ser ut som kort bandpasta med runda ändar som vagt påminner om johannesbröd.[3] | Fainella betyder johannesbröd på pugliesisk dialekt[3] | Foggia, Apulia[3] | ||
Foglie d'ulivo | Formad som ett olivblad. | Olivblad | Apulia[87] | ||
Orecchiette | Oregelbunden skiva med en kupol i mitten och en något tjockare krona, påminner om ett något tillplattad öra. Strascinate är identiska men platta.[88] | Little ears[35] | Strascinate, recchini (Rome), recchietele (Campania, Molise och Basilicata), orecchie di prete (Abruzzo och Basilicata), cicatelli (Apulia), recchie di prevete (Foggia), cagghiubbi/fenescecchie (Bari), chancierelle/pochiacche (liten/stor version, Taranto), stacchiodde (Lecce)[88] | Apulia[88] |
Liten pasta
[redigera | redigera wikitext]Små typer av pasta (pastina) som används främst i soppor.[89][3]
Sort | Bild | Beskrivning | Översättning | Synonymer | Ursprung eller huvudsakligt konsumtionsområde |
---|---|---|---|---|---|
Acini di pepe | Liten cylinderformad pasta.[90] | Pepparkorn | Abruzzo | ||
Alfabeto | Pasta som har skurits mekaniskt eller pressats till formen av bokstäverna i alfabetet.[91] | Alfabet | Alphagetti, alphabetti spaghetti | Campania | |
Anchellini | Liten cylinderformad pasta (större än acini di pepe).[90] | Sicilien | |||
Anelli | Liten pasta i ringform (ej att förväxla med calamaretti). | Ringar | Aneletti, anidduzzi, cerchionetti, taraduzzi[23] | Sicilien[23] | |
Anellini | Liten pastaring (mindre version av anelli). | Små ringar[27] | Anelline[92] | Sicilien | |
Armoniche | Liten pasta med vågiga volanger runt en böjd halvcylindrisk kärna.[93] | Harmonier | Armonie | Basilicata | |
Conchiglie | Liten snäckformad pasta. | Små snäckor | Cocciolie[90] | Campania | |
Coquillettes | Liten halvcirkulär pasta.[90] | Conquillettes | Frankrike | ||
Coralli | Liten räfflad rör.[90] | Koraller | Apulia | ||
Corallini | Litet kort rör. | Små koraller | Campania | ||
Cuscussu | Jätteliten pärlliknande pasta[90] som liknar couscous. | Couscous | Scucuzzu,[94] Kusksu (Malta) | Liguria[94] | |
Ditali | Kort rör vars diameter är ungefär lika stor som dess längd, kan vara slät (lisci) eller räfflad(rigati).[95] | Fingerborgar[27] | Ditalini, tubetti, tubettini, gnocchetti di ziti, ditaletti, coralli; denti di vecchia, denti di cavallo, ganghi di vecchia, magghietti (Apulia och Sicilien)[95] | Campania, Apulia[96] | |
Farfalline | Liten fjärill- eller flugformad pasta (mindre version av farfalle).[90] | Små fjärrilar | Norra Italien | ||
Fideos | Smal, lång pastatråd (liknande tunn spagetti), görs med ägg, ofta hoprullad i en bunt.[97][97] | Nuldar, från spanskans fideo | Spanien | ||
Filini | Tunn pastatråd (tunnare än fideos), 12-15 mm lång. | Små trådar | Campania | ||
Fregula | Liten pärlliknande pasta, lätt rostad på grund av torkningsprocessen.[98] | Little fragments[99] | Fregola, freula, fregua | Sardinia | |
Funghini | Liten svampformad pasta. | Små svampar | Marche | ||
Gianduietta | Pasta pressade i formen av olika djur på gården.[90] | Piedmont | |||
Grano | Liten kornformad pasta.[90] | Korn | Campania | ||
Gramigna | Tunn böjd slangformad pasta. Spaccatelle är större.[100] | Gräss"[35] or spaccatura, "slot"[100] | Crestine, margherite lisce, fagioletti, zitellini, tubettini lunghi,[20] gramignoni, spaccatelle[101] | Sicilien,[100] Emilia-Romagna, Marche, Friuli-Venezia Giulia[3] | |
Gramignoni | Liten böjd pasta i form av en halvcylinder (lite större än Gramigna).[102] | Grässstrå, från gramigna, gräss[35] | Spaccatelle, Maglietta, Stivalettini | Sicilien,[100] | |
Grattini | Liten kornformad pasta, i oregelbundna former (mindre version av Grattoni).[90] | Små korn | Umbria | ||
Grattoni | Liten kornformad pasta, i oregelbundna former (större version av Grattini).[90] | Korn | Marche | ||
Margheritine | Liten pasta formad som blomma[90] | Blomman tusensköna | Apulia | ||
Merletti | Pastaring, 2-3 mm bred, med spetsliknande mönster inuti.[90] | Spets | Liguria | ||
Midolline | Platt droppformad pasta (liknar orzo men bredare på ena kanten).[90] | Hela Italien | |||
Occhi di passero | Liten pastaring.[90] | Sparvens ögon | Trentino-Alto Adige/Sudtirol | ||
Occhi di pernice | Mycket liten pastaring. | Rapphönas ögon | Trentino-Alto Adige/Sudtirol | ||
Orzo | Liten riskornformad pasta[103] (mindre än risoni).[104] | Korn[27] | Puntine, punte d'ago, armelline, semi d'orzo, semi d'avena, occhi di giudeo, armellette, puntalette, semi di cicoria, cicorietta, semini, avena, avena grande, cicorie, semi di melone, semi di mela, midolline, semoni | Området runt Medelhavet | |
Orzo All'uovo | Liten bit av pasta (större än cuscussu). | Äggkorn | Tarhoya (Ungern) | Ungern, Centraleuropa | |
Pastina | Mycket liten rund pasta liknande gula "linser" (mindre än acini di pepe), även om pastina är namnet på en hel familj av pastaformer i miniatyr, används ordet också för att beskriva den mest grundläggande formen i denna familj. | Liten pasta | Toscana | ||
Piombi | Små sfärer (lite större än acini di pepe). | Piombi, bly som syftar till blyhagel | Pearl pasta | Lombardy | |
Ptitim | Pärlformad pasta, som större couscouskorn (större än cuscussu). | Flakes | Israelisk couscous, Jerusalem couscous, stor couscous, pärl couscous[105] | Israel, spridits i världen | |
Puntine | Mycket liten riskornformad pasta (mindre version av risi).[90] | Push Pins | Emilia-Romagna | ||
Quadrettini | Liten, tunn, kurvig, kvadratisk pastaplatta. | Små kvadrater[27] | Quadrucci, quadratini, quadretti, lucciole,[20] quadrellini, quadrotti; quaternei (Emilia-Romagna), squadrucchetti (Umbria), ciciarchiola/cicerchiole (beroende på storlek, Lazio).[106] | Emilia-Romagna | |
Risoni | Risformad pasta (lite större än orzo).[104] | Ris[104] | Semi di riso, occhi di giudeo, armellette, puntalette, semi di cicoria, cicorietta, risetto, chicchi di riso, semini, avena, avena grande, cicorie, semi di melone, semi di mela, midolline, semoni, risone, risoni[20] riso[104] | Området runt Medelhavet | |
Sorprese | Liten klockformad pasta med volangkant och ett veck på ena sidan. Kan vara räfflad eller slät. | Överraskning | Emilia-Romagna | ||
Stelle | Liten stjärnformad platt pasta. | Stjärnor, liten eller stor (resp. stelline or stellette)[107] | anellini, avermarie, astri, fiori di sambuco, lentine, puntine, semini, stellettine, stellette[20][107] | Apulia | |
Stortini | Liten böjd slangformad pasta (mindre version av armbågs macheroni). | Små böjda | Campania | ||
Tripolini | Liten fjärril- eller flugformad pasta med räfflade kanter,[90] större versionen kallas ibland för farfalle tonde.[108] | Efter den italienska besittningen Tripoli | Signorine,[20] canestri, canestrini, farfallini, galani, nastrini, nodini, stricchetti[108] | Campania |
Fylld pasta
[redigera | redigera wikitext]Fylld pasta (ripiena) är pasta som omger och omsluter en fyllning. Ibland används namnet raviolo (plural ravioli) som en allmän benämning för nästan alla typer av fylld pasta.[109]
Sort | Bild | Beskrivning | Översättning | Synonymer | Ursprung eller huvudsakligt konsumptionsområde |
---|---|---|---|---|---|
Agnolini | En typ av fylld äggpasta, ringformad eller fyrkantig, som härstammar från provinsen Mantua (på mantuansk dialekt kallas de vanligen "agnulìn" eller "agnulì") och äts ofta i soppa eller buljong.'[110] | Diminutiv av gammalt ord för ängel[110] | Agnulìn, agnulì | Lombardy[110] | |
Agnolotti | Halvcirkelformad eller fyrkantig psstaknyte, Kan fyllas med ricotta, en blandning av ost och kött (Agnolotti di Grasso) eller mosade grönsaker (Agnolotti di Magro).[111] | Diminutiv av gammalt ord för ängel[110] | Agnellotti, agnolòt, angelotti, langaroli, langheroli, piat d'angelòt[112] | Piedmont[111] | |
Caccavelle | Stor skål- eller gtytliknande pasta avsedd för fyllning. | Från latinets cacabus, gryta[113] | Pentole (Napoli)[113] | Campania[113] | |
Cannelloni | Pastarör avsedd för fyllning, vanligtvis tillagas de i ugnen med olika fyllning och täckta med sås.[114] | Härstammar från cana, vass | Cannaciotti, canneroncini, cannarone/cannerone (Napoli), cannarune (Apulia), canneroni, cannoli/crusetti (Sicilien), manfriguli/manfrigoli (Valtellina),[115] manicotti (USA),[116] gnocchettoni zitoni, tagliati di zitoni, cannelloni zitoni, spole, sigarette, schiaffoni[20] | Mellersta Italien[5] | |
Cappelletti | Liten pastaknyte i form av en hatt, en kvadratisk ark av pasta fylls med ost (eller, sällan, kött) och viks ihop för att bilda en liten hatt. På de flesta ställen i Romagna görs fyllningen med en blandning av parmesan och färskost. | Från cappello, hatt[117][118] | Cappelli, cappelli del prete, nicci (Tuscania)[117] | Emilia-Romagna[5] | |
Caramelle | Fylld pasta i formen av en karamell inslagen i cellofan. | Karameller | Emilia-Romagna, Parma, Piacenza[119] | ||
Casoncelli | Fylld pasta med olika fyllningar, görs i olika former. | Möjligen från casa, hus | Casonsei, Casonziei, Ciaroncie[5] | Lombardy[5] | |
Casunziei | Halvcirkelformad fylld pasta med olika fyllningar. | Möjligen från casa, hus | Trentino-Sydtyrolen | ||
Occhi di lupo | Pastarör, cirka 4 cm lång, avsedd för fyllning.[120] | Räfflade vargögon[35] | Campania | ||
Pansotti | Fylld pasta i triangulär form med utbuktande mitt, med köttfri fyllning.[121] | Stora magar[121] | Ravioli di magro[121] | Liguria[121] | |
Pavese agnolotti | Fyrkantig pastaknyte, fylld med pavese, gryta.[122] | Diminutiv av gammalt ord för ängel[110] | Agnolot, agnulot, agnuloti[123] | Lombardy[123] | |
Ravioli | Två förseglade arkar av pasta med fyllning emellan, fylld med ost, köttfärs, mosade grönsaker eller blandningar av dessa. Vanligtvis kvadratisk, men även andra former, inklusive cirkulär och halvcirkulär (Mezzelune). | Möjligen från ravolgere, Att slå in[109][124] | Campania | ||
Rotolo ripieno | Fylld pasta i formen av en rulltårta, den kokta rulladen vanligtvis skivas upp, täcks med sås och bakas i ugnen.[3] | Fylld rullad[3] | Rotoli imbotito; strudel (Trentino-Sydtyrolen), pasta al sacco (Marche)[3] | Emilia-Romagna | |
Sacchettoni | Pastaknyte i formen av liten säck, en kvadratisk ark av pasta förs runt en boll av fyllning i mitten och snurras (liknar fagottini). | Små säckar | Sacchetti eller sacchetini (beroende på storlek)[20] | Sicilien | |
Tortelli | Fylld pasta i ringform cirka 30x35 mm i storlek, en kvadratisk ark av pasta med fyllning i mitten viks till en triangel eller en cirkelformad ark av pasta med fyllning i mitten viks till en halvcirkel, och båda hörnen sammanfogas för att bilda en ringform. Den görs även i söta varianter (tortelli cremaschi).[125] | Små pajer[125] | Cappellacci, turtello (Emilia-Romagna), tordelli (Tuscania), casonsei Bergamo och Brescia)[125] | Emilia-Romagna, Lombardy, Tuscania | |
Tortellini | Ringformad fylld pasta cirka 25x20mm i storlek (mindre version av tortelli), vanligtvis fyllningen är en blandning av kött och ost.[126] | Små tortelli[126] | Agnoli, presuner eller prigioneri (Capri)[126] | Emilia-Romagna | |
Tortelloni | Ringformad fylld pasta cirka 38x45 mm i storlek (större version av tortelli), fyllningen innehåller vanligtvis inte kött.[127] | Stor tortelli | Emilia-Romagna och Lombardy | ||
Tufoli | Stor rörformad pasta avsedd för fyllning (av kött eller ost).[128] | Från tufolo, rör | Maniche, gigantoni, occhi di elefante, elefante, canneroni grandi, occhi di bove[20] | Campania |
Klimp
[redigera | redigera wikitext]Klimpar (gnocchi, gnocchetti) är degstycken som kan göras av en mängd olika stärkelsekällor som exempelvis vetemjöl, potatis eller brödsmulor.
Sort | Bild | Beskrivning | Översättning | Synonymer | Ursprung eller huvudsakligt konsumptionsområde |
---|---|---|---|---|---|
Canederli | Små bollar av deg, vanligtvis gjorda av brödsmulor (smulor av gammalt brödinnandöme), men söta varianter kan göras på potatis.[129] | Från tyskans Knödel, klimp[129] | Gnocchi di pane, canedeli, knödel[129] | Trentino-Sydtyrolen[129] | |
Donderet | Utsträckt, liten klimp.[3] | Dandolarini, strangolapreti piemontesi[3] | Piedmont, speciellt Cuneo och Val Colla[3] | ||
Gnocchi | Små, mjuka klimpar, som kan göras i olika tjocklekar, vanligtvis görs med pressad potatis, vetemjöl och ägg. | Kanske från nocchio, en knut i trä,[130] eller från nocca, knoge | Gnocchetti, gnocchi alla romana, gnudi, malfatti, strangulaprievete, cavatelli, malloreddus | Abruzzo, Friuli-Venezia Giulia, Veneto, Lazio |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ https://www.google.se/books/edition/Encyclopedia_of_Pasta/dWo9EAAAQBAJ?hl=sv&gbpv=1&dq=encyclopedia+of+pasta&printsec=frontcover
- ^ https://pastaevangelists.com/blogs/blog/our-ultimate-guide-to-pasta-shapes
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] Zanini De Vita 2009.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 40.
- ^ [a b c d e f g h i j k] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 28.
- ^ Marchetti, Domenica (2011). The Glorious Pasta of Italy. Chronicle Books. p. 122. ISBN 1452106908
- ^ [a b c d] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 100.
- ^ [a b c d] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 136.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 142.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 214.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 184.
- ^ [a b c] Zanini De Vita 2009, sid. 189.
- ^ [a b c d] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 198.
- ^ https://www.barilla.com/sv-se/produkter/pasta/klassiker/spaghetti
- ^ [a b] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 230.
- ^ https://www.tasteatlas.com/filindeu
- ^ [a b c d] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 248.
- ^ [a b] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 254.
- ^ Steves, R. (2017). Rick Steves' Italian Phrase Book & Dictionary. Avalon Publishing. Sid. 136. ISBN 978-1-63121-749-4. https://books.google.com/books?id=_kwfDgAAQBAJ&pg=PT136. Läst 30 december 2019.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] Referensfel: Ogiltig
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:2
- ^ [a b c d] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 282.
- ^ Herbst, R.; Herbst, S.T. (2015). The Deluxe Food Lover's Companion, 2nd edition. Barron's Educational Series. Sid. 735. ISBN 978-1-4380-7621-8. https://books.google.com/books?id=e8BoCwAAQBAJ&pg=PT735. Läst 30 december 2019.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 26.
- ^ Drezga, Stephen (25 February 2020). ”ARCHAEOLOGY OF PASTA - Anellini / Anelloni / Anelli” (på amerikansk engelska). Chef's Mandala. https://chefsmandala.com/archaeology-pasta-anellini-anelloni-anelli/.
- ^ Bonetto, Cristian (20 June 2016). Napoli, Pompei e la Costiera Amalfitana. Lonely Planet. ISBN 9788859232438.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 258.
- ^ [a b c d e f g h i j] Referensfel: Ogiltig
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:02
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 42.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 66.
- ^ Drezga, Stephen (7 October 2019). ”ARCHAEOLOGY OF PASTA - Casarecce” (på amerikansk engelska). Chef's Mandala. https://chefsmandala.com/archaeology-pasta-casarecce/.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 68.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 70.
- ^ Oliver, Jamie (2018). Jamie Cuisine l'Italie. Paris: Hachette Pratique. Sid. 132. ISBN 978-2017042839.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 74.
- ^ [a b c d e f g] Referensfel: Ogiltig
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetKostioukovitch22
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 76.
- ^ [a b] https://www.thedailymeal.com/1484380/what-is-rooster-pasta/
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 92.
- ^ Drezga, Stephen (31 May 2018). ”ARCHAEOLOGY OF PASTA - Farfalle” (på amerikansk engelska). Chef's Mandala. https://chefsmandala.com/archaeology-pasta-farfalle/.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 96.
- ^ [a b] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 104.
- ^ The Digital Pasta Book 1 / Italian pasta. NORDISC Music & Text. February 17, 2003. ISBN 9788788619478. https://books.google.com/books?id=dZUs-Lb6m70C&dq=Fusilli+bucati&pg=PA18.
- ^ [a b] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 108.
- ^ ”Cook's Thesaurus: Pasta Shapes”. Cook's Thesaurus: Pasta Shapes. Foodsubs.com. http://www.foodsubs.com/PastaShapes.html.
- ^ [a b] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 110.
- ^ [a b] Mark, Bittman (1998). How to cook everything. Simple recipes for great food. New York, NY: Macmilllan. ISBN 0-02-861010-5. OCLC 64396558. https://archive.org/details/howtocookeveryth00bitt.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 130.
- ^ [a b] ”Le "Lorighittas"” (på it-IT). www.morgongiori.eu. http://www.morgongiori.eu/index.php?option=com_content&view=article&id=58&Itemid=220.
- ^ Grammatica e vocabolario dei dialetti sardi. Archivio fotografico sardo. 2002. Sid. 295.
- ^ ”Waitrose Macaroni”. waitrose.com. Waitrose. http://www.waitrose.com/shop/DisplayProductFlyout?productId=8289.
- ^ ”macaroni”. Oxford Dictionaries. Oxford University Press. http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/macaroni.
- ^ [a b] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 152.
- ^ Iengo, Arturo (2008). Cucina Napoletana – Arturo Iengo – Google Books. New Holland. ISBN 9781845379896. https://books.google.com/books?id=aat2zzXHDrMC&dq=Maccheroncelli&pg=PA54.
- ^ Fletcher, J.; Pearson, V. (2012). Four Seasons Pasta: A Year of Inspired Recipes in the Italian Tradition. Chronicle Books. Sid. 60. ISBN 978-1-4521-2377-6. https://books.google.com/books?id=hkFI7GKqwKYC&pg=PA60. Läst 3 januari 2020.
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:51
- ^ Green, Aliza (January 1, 2012). Making Artisan Pasta: How to Make a World of Handmade Noodles, Stuffed Pasta, Dumplings, and More. Quarry Books. ISBN 9781610581950. https://books.google.com/books?id=63JSqnnOkFYC&dq=Maltagliati&pg=PA82.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 166.
- ^ Zanini De Vita 2009, sid. 170.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 163.
- ^ Joseph Froncioni. ”DESIGNERS' PASTA PASTS – Extreme pasta shapes that never made it”. DESIGNERS' PASTA PASTS – Extreme pasta shapes that never made it. http://www.quickswood.com/my_weblog/2007/01/designers_pasta.html.
- ^ Polvay, Marina (February 17, 1990). Slim and Healthy Italian Cooking. Seaside Publishing. ISBN 9780942084337. https://books.google.com/books?id=rP4lYX24yEgC&dq=Mezzani+pasta&pg=PA19.
- ^ Simmons, Marie (April 26, 2005). 365 Ways to Cook Pasta: For Every Season, For Every Reason, a Pasta Lover's Paradise. Harper Collins. ISBN 9780060589929. https://books.google.com/books?id=gYfwouogEwEC&dq=Mezzani+pasta&pg=PA102.
- ^ [a b] Schwartz, Arthur (October 7, 1998). Naples at Table: Cooking in Campania. Harper Collins. ISBN 9780060182618. https://books.google.com/books?id=WuYZ7SBxLlYC&dq=Paccheri+pasta&pg=PA133.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 176.
- ^ [a b] ”Maria Pia Hellrigl recipe”. Maria Pia Hellrigl recipe. http://www.foodnetwork.com/food/recipes/recipe/0,,FOOD_9936_6359,00.html.
- ^ Peel, Mark; Silverton, Nancy (February 9, 2011). The Food of Campanile: Recipes from the Famed Los Angeles Restaurant: A Cookbook. Random House Publishing Group. ISBN 9780307757265. https://books.google.com/books?id=pd2dpgCgrxgC&dq=Pasta+al+ceppo&pg=PT127.
- ^ Shearer, Victoria (20 November 2012). The Florida Keys Cookbook, 2nd: Recipes & Foodways of Paradise – Victoria Shearer – Google Books. ISBN 9780762781089. https://books.google.com/books?id=ASXuKL9RQaoC&dq=Pennoni+pasta&pg=PA114.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 194.
- ^ ”Penne? In origine erano con lo zafferano - WeLovePasta”. Penne? In origine erano con lo zafferano - WeLovePasta. Welovepasta.it. 20 June 2014. http://www.welovepasta.it/penne-in-origine-erano-con-lo-zafferano/.
- ^ ”Mezze Penne Rigate n° 141 Integrali | Pasta de Cecco”. Mezze Penne Rigate n° 141 Integrali | Pasta de Cecco. https://www.dececco.com/it_it/product/mezze-penne-rigate-n-141-integrali/.
- ^ [a b c d] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 202.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 206.
- ^ ”Cook's Thesaurus: Pasta Shapes”. www.foodsubs.com. http://www.foodsubs.com/PastaShapes.html.
- ^ [a b c d] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 218.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 222.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 224.
- ^ Drezga, Stephen (3 March 2020). ”ARCHAEOLOGY OF PASTA - Sedanini” (på amerikansk engelska). Chef's Mandala. https://chefsmandala.com/archaeology-pasta-sedanini/.
- ^ [a b] ”Strapponi”. www.terraditoscana.com. http://www.terraditoscana.com/default.aspx?lpg=cucina_tradizionale&obj=strapponi.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 244.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 270.
- ^ https://www.wordsense.eu/treccione/
- ^ https://www.wordsense.eu/trenne/
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 274.
- ^ https://www.facarospauls.com/apps/italian-food-decoder/11117/tuffoli
- ^ [a b c] Cosmo, Serena (24 October 2017). The ultimate pasta and noodle cookbook (1st). Kennebunkport, Maine. Sid. 67. ISBN 978-1-60433-733-4. OCLC 975365483.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 80.
- ^ Drezga, Stephen (31 March 2020). ”ARCHAEOLOGY OF PASTA - Foglie d'Ulivo” (på amerikansk engelska). Chef's Mandala. https://chefsmandala.com/archaeology-pasta-foglie-dulivo/.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 170.
- ^ Zanini De Vita, Oretta; Fant, Maureen B. (2013). ”Pasta”. Sauces & Shapes: Pasta the Italian Way. W. W. Norton & Company. Sid. 357. ISBN 978-0-393-08243-2.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] ”180 Pasta Types and How to Use Them” (på engelska). Fine Dining Lovers. 30 March 2016. https://www.finedininglovers.com/article/different-types-of-pasta.
- ^ Drezga, Stephen (14 July 2020). ”ARCHAEOLOGY OF PASTA – Alfabeto (a.k.a. Alphabet)”. Chef's Mandala. https://chefsmandala.com/archaeology-pasta-alfabeto-k-alphabet/.
- ^ Zanini De Vita 2009, sid. Mall:Pn.
- ^ https://www.delightedcooking.com/what-is-armoniche-pasta.htm
- ^ [a b] Zanini De Vita 2009, sid. 387.
- ^ [a b] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 88.
- ^ Drezga, Stephen (4 March 2019). ”ARCHAEOLOGY OF PASTA - Ditali & Ditalini” (på amerikansk engelska). Chef's Mandala. https://chefsmandala.com/archaeology-pasta-ditali-ditalini/.
- ^ [a b] Castro, Lourdes (December 1, 2009). Eat, Drink, Think in Spanish: A Food Lover's English-Spanish/Spanish-English Dictionary. Clarkson Potter/Ten Speed. ISBN 9781580084017. https://books.google.com/books?id=F-S2Y1UZoosC&dq=fideos+pasta&pg=PA213.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 102.
- ^ Paolo Rossi. ”The Different Types of Pasta”. The Different Types of Pasta. http://www.charmingitaly.com/different-types-of-pasta/.
- ^ [a b c d] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 228.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 134.
- ^ https://www.food-info.net/uk/products/pasta/shapes.htm
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetRosso Lukins 1989
- ^ [a b c d] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 174.
- ^ Meador, David (14 October 2015). ”Squash provides fantastic fall flavors”. The Bradenton Herald. http://www.bradenton.com/living/food-drink/cooking-with-local-chefs/article38928819.html.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 204.
- ^ [a b] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 240.
- ^ [a b] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 48.
- ^ [a b] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 208.
- ^ [a b c d e] ”Gli Aristopiatti, la nobiltà a tavola dai Gonzaga al Gattopardo”. Corriere.it. http://cucina.corriere.it/libri/cards/gli-aristopiatti-nobilta-italiana-tavola/agnolini-gonzaga.shtml.
- ^ [a b] Amparo Machado, Chiara Prete (2015). 1001 specialità della cucina italiana da provare almeno una volta nella vita. Newton Compton Editions. ISBN 9788854186484.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 16.
- ^ [a b c] ”caccavella in "Sinonimi e Contrari"” (på it-IT). www.treccani.it. http://www.treccani.it/vocabolario/caccavella_(Sinonimi-e-Contrari)/.
- ^ Cannelloni Recipes Organization. ”Cannelloni Recipes”. Cannelloni Recipes. http://cannellonirecipes.org/.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 50.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 168.
- ^ [a b] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 58.
- ^ ”Merriam Webster”. Merriam Webster. http://www.merriam-webster.com/dictionary/cappelletti.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 62.
- ^ Kolpas, N. (2005). Practically Useless Information on Food and Drink. Thomas Nelson. Sid. 65. ISBN 978-1-4185-5389-0. https://books.google.com/books?id=qjrKELUcaPYC&pg=PA65. Läst 3 januari 2020.
- ^ [a b c d] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 180.
- ^ ”Agnolotti Cavour” (på italienska). Agnolotti Cavour. https://www.piaceredelgusto.com/agnolotti-cavour/.
- ^ [a b] ”Nell'Oltrepò si sfidano gli agnolotti” (på italienska). Nell'Oltrepò si sfidano gli agnolotti. Famiglia Cristiana. https://www.famigliacristiana.it/articolo/nell-oltrepo-si-sfidano-gli-agnolotti-.aspx.
- ^ Olver, Lynne (September 2018). ”FAQs: mozzarella cheese to yogurt – Ravioli”. The Food Timeline. http://foodtimeline.org/foodfaq2.html#ravioli.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 260.
- ^ [a b c] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 262.
- ^ Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 266.
- ^ Scott, J.D. (1984). The Complete Book Of Pasta. Random House Publishing Group. Sid. 21. ISBN 978-0-553-23599-9. https://books.google.com/books?id=yEIyP1wwVGsC. Läst 3 januari 2020.
- ^ [a b c d] Hildebrand & Kenedy 2011, sid. 44.
- ^ ”gnocchi, n.”. Oxford English Dictionary. http://www.oed.com/view/Entry/79506.