Hoppa till innehållet

Alexandre Brongniart

Från Wikipedia
Alexandre Brongniart
Född5 februari 1770[1][2][3]
Paris gamla sjätte arrondissement[4], Frankrike
Död7 oktober 1847[2][3][5] (77 år)
Paris gamla tionde arrondissement[6]
BegravdPère-Lachaise
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidÉcole nationale supérieure des mines de Paris
SysselsättningBotaniker, universitetslärare, paleontolog, herpetolog, vetenskapshistoriker, zoolog, kemist, mineralog, geolog, bergsingenjör
Befattning
Professor, Collège des Quatre-Nations (1796–)
Direktör, Sèvresporslin (1800–1847)
Ingénieur en chef des mines (1819–)
Professor, vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris (1822–1847)
Professor, Muséum national d'histoire naturelle (1822–1847)
President of the French Academy of Sciences (1827–1827)
Société géologique de Frances ordförande (1832–1832)
Société géologique de Frances ordförande (1840–1840)[7]
MakaCécile Coquebert de Montbret
(g. 1800–)[8]
BarnAdolphe-Théodore Brongniart (f. 1801)
Herminie-Caroline Brongniart (f. 1803)
Mathilde-Émilie Brongniart (f. 1808)
FöräldrarAlexandre-Théodore Brongniart
SläktingarJean Victoire Audouin
Jean-Baptiste Dumas
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen (1814)[9]
Officer av Hederslegionen (1825)[9]
Utländsk ledamot av Royal Society (1825)[10]
Kommendör av Hederslegionen (1845)[9]
Redigera Wikidata

Alexandre Brongniart, född 10 februari 1770 i Paris, Frankrike, död 7 oktober 1847 i Paris, var en fransk kemist, geolog och zoolog, vilken samarbetade med Georges Cuvier på en geologisk studie av Paris-regionen.

Brongniart var son till arkitekten Alexandre-Théodore Brongniart och far till botanisten Adolphe-Théodore Brongniart. Auktorsnamnet Al.Brongn. kan användas för Alexandre Brongniart i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet. Brongniart var lärare på gruvskolan "École de Mines" i Paris och blev 1800 porslinfabrikör i Sèvres. Han introducerade en ny klassificering av kräldjur och skrev flera studier om mineralogi och keramisk konst. Brongiart gjorde även en omfattande studie på trilobiter samt gjorde pionjärinsatser på ämnet stratigrafi i Frankrike (läran om geologiska lagerföljder), samt även använd som dateringsmetod inom arkeologin.

Hans insatser kan jämföras med de William Smith gjorde i England. Bland hans främsta insatser kan nämnas de tillsammans med Georges Cuvier utförda studierna av Parisbäckenets tertiär, publicerad i Description géologique des environs de Paris (1811, 3:e upplagan 1854). 1822 blev han professor i mineralogi vid Musée d'histoire naturelle

Brongniart var också grundare av det franska keramiska museet, Le musée national de Céramique, samt direktör för Sèvres Porcelain Factory mellan 1800 och 1847. Han utgav även en handbok i keramik (3 band, 1844, 2:a upplagan 1854). År 1823 invaldes han som utländsk ledamot nummer 248 av Kungliga Vetenskapsakademien, och besökte 1824 tillsammans med sin son Adolphe-Théodore Brongniart Sverige.

Brongniart, Alexandre. Traite des Arts Ceramique, ou des poteries considerees dan leur Histoire, Leur Pratique et leur Theorie. Paris. 2nd Ed. Rev. 1854

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  • Innehåller material från "The Nuttall Encyclopædia" från 1907.
  • Rudwick, Martin J.S., Georges Cuvier, Fossil Bones, and Geological Catastrophes (The University of Chicago Press, 1997) ISBN 0-226-73106-5
  1. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//371/73, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alexandre-Brongniarttopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w65d8w3n, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Броньяр Александр”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 10343955, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ archives de Paris, s. 44, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, patrimoine.sorbonne-universite.fr .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.annales.org , läst: 16 augusti 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//371/73, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ tidigare Fellow of the Royal Society-ID: NA6342.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]