1808 Bellerophon
Utseende
1808 Bellerophon | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1808) Bellerophon |
Alternativnamn | 2517 P-L, 1928 RY, 1953 ED, 1965 YL, 1972 HQ, 1978 TH9[1] |
Uppkallad efter | Bellerofon[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,242 AU |
Perihelium | 2,253 AU |
Halv storaxel | 2,748 AU |
Excentricitet | 0,1800204 |
Siderisk omloppstid | 4,55 år |
Medelomloppshastighet | 17,97 km/s |
Medelanomali | 126,8° |
Inklination | 2,025° |
Longitud för uppstigande nod | 12,98° |
Periheliumargument | 48,14° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 15,2 km |
Synodisk rotationsperiod | 3,8 h |
Albedo | 0,146 |
Absolut magnitud (H) | 12,18[3] |
1808 Bellerophon eller 2517 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter hjälten Bellerofon i den grekiska mytologin.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 15 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1808 Bellerophon” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1808. Läst 17 mars 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1808) Bellerophon. Springer Berlin Heidelberg. sid. 145. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1809. Läst 17 mars 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|