Åsele församling
| Åsele församling Före detta församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Åsele kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Luleå stift |
| Bildad | 15 januari 1648 |
| av del av | Lycksele församling |
| Avskild från | Åsele socken (1863) |
| Utbrutet | Hotagens lappförsamling (1746) Vilhelmina församling (1783) Fredrika församling (1785) Dorotea församling (1785) |
| Upphörd | 31 december 2009 |
| Uppgått i | Åsele-Fredrika församling |
| Upphov till | Åsele distrikt |
| Karta | |
 i Västerbottens län.  Åsele församlings läge i Västerbottens län. | |
| Koordinat | 64°09′50″N 17°21′18″Ö / 64.16375°N 17.355027777778°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 242600 (–) 246300 (–) 246301 (–) |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010242 |
| Redigera Wikidata | |
Åsele församling var en församling i Luleå stift och i Åsele kommun i Västerbottens län. Församlingen uppgick 2010 i Åsele-Fredrika församling.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Församlingen bildades 1648 genom en utbrytning ur Lycksele församling. 1746 utbröts Föllinge lappförsamling 26 april 1783 utbröts Volgsjö församling som kapellag, 25 november 1785 utbröts Viska församling och Bergvattnets församlingar båda som kapellag.
Församlingen utgjorde till 21 oktober 1686 ett eget pastorat för att därefter till 1700 ingå i pastorat med Anundsjö församling. Från 1700 till 7 maj 1799 utgjorde församlingen ett eget pastorat med ingående kapellag. Från 7 maj 1799 till 20 maj 1820 var församling moderförsamling i pastoratet Åsele och Vilhelmina för att därefter till 1999 utgöra ett eget pastorat, och därefter till 2010 ingå i pastorat med Fredrika församling.[2] Församlingen uppgick 2010 i Åsele-Fredrika församling.[3]
Kyrkoherdar
[redigera | redigera wikitext]| Ämbetstid[4] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1648–1652 | Olof Zachariæ Anzenius | 1616–1700 | |
| 1700 | Johannes Nicolai Beckius (Bechaeus) | 1650–1700 | |
| 1701–1708 | Daniel Edin | 1650–1708 | |
| 1710–1711 | Petrus Laurenti Anzenius | 1680–1711 | |
| 1712–1740 | Erik Joh. Sjöberg | 1681–1740 | |
| 1741–1749 | Petrus Forssberg | 1703–1767 | |
| 1749–1765 | Erik Wallinder | 1704–1765 | |
| 1767–1781 | Erik Er. Forsner | 1714–1781 | |
| 1783–1798 | Magnus Degerman | 1724–1798 | |
| 1800–1811 | Erik Rhen | 1751–1811 | |
| 1814–1823 | Erik Millén | 1763–1823 | |
| 1826–1828 | Aron Sollén | 1768–1828 | |
| 1830–1852 | Olof Lindahl | 1772–1852 | |
| 1854–1882 | Conrad Grönlund | 1794–1882 | |
| 1884–1917 | Johannes Arbman | 1844–1917 |
Kyrkor
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/246301000, läst: 18 juli 2018.[källa från Wikidata]
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1926). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 4. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 327-339. Libris 490181. https://runeberg.org/hernosandh/4/0329.html