kluven

kluven

1. perfektparticip av klyva; uppdelad, som är delad i två eller flera delar; som kluvits

   Synonymer: delad, huggen, klyvd, fläkt

   En orm luktar med tungan. Den är kluven för att ormen skall kunna fånga dofter från två olika punkter och riktningsbestämma dem.

   Riksbanken var maximalt kluven (tre ledamöter för och tre emot) när reporäntan höjdes.

   Vanliga konstruktioner: kluven i/mellan ngt och ngt

   Fraser: (konkreta) kluven i två delar

   Fraser: tala med kluven tunga - säga en sak men mena något annat

2. (överfört) vacklande, som önskar två eller flera sinsemellan oförenliga saker

   Synonymer: vacklande, ambivalent, vankelmodig, tvehågsen, tveksam, velig

   Opinionen är starkt kluven när det gäller om EU skall utvecklas i överstatlig riktning.

   Jag är lite kluven: å ena sidan vill jag väldigt gärna se föreläsningen, men å andra sidan kan jag inte tänka mig att lämna dig ensam här och nu.

   Själv känner jag mig lite kluven till läsplattor - jag gillar att bläddra i en tidning, inte ladda en platta, men det kanske är en vanesak.

   Vanliga konstruktioner: kluven inför/om/till ngt

   Fraser: (konkreta) vara/känna sig kluven

Besläktade ord: kluvenhet

Sammansättningar: parkluven, tvekluven, tvåkluven

Se även tesaurus: Fördelning, Tudelning, Söndring