grus
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]| Böjningar av grus | Oräknebart | |
|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | grus | gruset |
| Genitiv | grus | grusets |
grus
- mängd små stenar, använda för vägar, anlagda gångar eller för dränering
- Jämför: stenflis
- (geologi) jordart med kornstorleken 2 till 60 mm
- Etymologi: Av medellågtyska grūs (”grovt krossade stenar”). Besläktat med gryn, gryt och gröt.
- Hyponymer: bärlagergrus, fingrus, fyllnadsgrus, krossgrus, singel
- Sammansättningar: grusgrop, grusgång, gruskorn, grusplan, grustag, grusvagn, grusväg
- Se även: makadam, sand
- Se även tesaurus: Tunnhet, Grynighet, Land
Översättningar
[redigera]1. mängd små stenar