Våxtorps landskommun

	Våxtorps landskommun; Före detta kommun
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Halland
Län	Hallands län
Kommun, nu	Laholms kommun
Centralort	Våxtorp
Inrättad	1 januari 1863
ur	Våxtorps socken
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Laholms kommun
Befolkning, areal
Areal	140 kvadratkilometer (1952)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	56°25′00″N 13°07′12″Ö / 56.416776944444°N 13.120081944444°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Hallands södra domsagas tingslag (1948-01-01–); Höks tingslag (–1947-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	1302
	Redigera Wikidata

Våxtorps landskommun var en tidigare kommun i Hallands län.

Administrativ historik

När 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades över hela landet cirka 2 400 landskommuner, de flesta bestående av en socken. Därutöver fanns 89 städer och 8 köpingar, som då blev egna kommuner.

Denna kommun bildades i Våxtorps socken i Höks härad i Halland.

Kommunreformen 1952 påverkade inte Våxtorp, som kvarstod som egen kommun fram till och 1971 då den gick upp i Laholms kommun.^[1]

Kommunkoden 1952-1970 var 1302.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Våxtorps församling.

Kommunvapen

Blasonering: I blått fält en liggande svan ovanför två strängar i stammen, allt av silver.

Initiativet till kommunvapnet togs av Våxtorps hembygdsförening, som även utarbetade ett förslag. Det godkändes av kommunfullmäktige och översändes 15 juli 1967 till riksarkivets heraldiska sektion för yttrande. Förslaget godkändes i princip, med undantag att en symbol för Hallandsåsen plockades bort. Svanen är hämtad från släkten Laxmands vapensköld; denna släkt innehade under medeltiden Vallens säteri, men är även tänkt att erinra om det bestånd av svanar som finns i kommunen. De två strängarna syftar på Smedjeån och Stensån. Det slutgiltiga förslaget godkändes i kommunalfullmäktige 31 oktober 1967. Kommunvapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 29 mars 1968.^[2]

Geografi

Våxtorps landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 139,88 km², varav 137,34 km² land.^[3]

Tätorter i kommunen 1960

I Våxtorps landskommun fanns tätorten Våxtorp, som hade 427 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 18,1 procent.^[4]

Politik

Mandatfördelning i valen 1938-1966

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1938

6

2

17

6

2

17

25

1942

7

5

13

7

5

13

25

1946

7

2

16

7

2

16

25

1950

7

1

15

2

7

15

2

25

77,3

24

1954

7

5

13

7

5

13

25

74,2

22

1958

5

8

12

5

8

12

25

79,1

22

1962

5

4

16

5

4

16

25

82,3

21

4

1966

4

3

16

2

4

3

16

2

25

81,7

22

Övriga 1950-1966 var Fria Listan

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser

^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Kommunvapen i Halland, Stig-Åke Petersson i årsboken Halland 1978
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 61. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 29 i pdf:en

[1] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[2] Kommunvapen i Halland, Stig-Åke Petersson i årsboken Halland 1978

[SCB_FR_1950:1-3] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 61. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[4] SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 29 i pdf:en

[1]