Hoppa till innehållet

Sogn og Fjordane fylke

Sogn og Fjordane fylke
Sogn og Fjordane
Fylke
Førde
Sogn og Fjordanes fylkesflagga
Sogn og Fjordane fylkesvapen
Land Norge Norge
Koordinater 61°20′N 5°50′Ö / 61.333°N 5.833°Ö / 61.333; 5.833
Residensstad Hermansverk
Area 27 110,19 km² (2018)[2]
 - land 18 622,44 km² (2018)[2]
 - vatten 9 448,86 km² (2018)
Folkmängd 109 774 (2019)[3]
Befolkningstäthet 6 invånare/km²
Grundad
Upphört 31 december 2019
 - Uppgått i Vestland fylke
Ledare
 - Fylkesordförande Jenny Følling (2015–) (Sp)[1]
 - Statsförvaltare Oddvar Flæte
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
ISO 3166-2 NO-14
Geonames 3137966
Fylkets läge i Norge
Fylkets läge i Norge
Fylkets läge i Norge
Wikimedia Commons: Sogn og Fjordane
Webbplats: https://www.sfj.no/
Redigera Wikidata
Sogn markeras av gul färg, Sunnfjord av röd og Nordfjord av blå
Sogn og Fjordane Fylke, siffrorna i kartan anger de två sista siffrorna i kommunnumret, se tabellen

Sogn og Fjordane fylke (svenska: Sogn och Fjordane fylke) var ett av fylke i västra Norge. Det gränsade till Hordaland fylke i söder, Møre og Romsdal fylke i norr, Oppland fylke i öster och Buskerud fylke i sydöst. Det motsvarar de tre gamla landskapen Sunnfjord, Nordfjord och Sogn. Fylkets administration har sedan 1864 varit förlagd till Leikanger i mellersta Sogn, en plats som idag förefaller liten och avsides belägen.

Sogn og Fjordane karaktäriserades av breda och långsträckta fjordar, framför allt Sognefjorden, den längsta i Norge, och Nordfjord. Ett annat av fylkets kännemärken var den 487 km² stora Jostedalsbreen, det europeiska fastlandets största glaciär, som omgärdas av flera mindre glaciärer och glaciärarmar.

I fylket fanns också Norges västligaste utpost, ögruppen Utvær, där det förr fanns ett fiskeläge, men nu saknar fastboende. Utvær tillhör Solunds kommun, som var den enda kommunen i fylket belägen enbart på öar, och som saknar fast landförbindelse. Här ligger Holmebåen som är kungariket Norges västligaste punkt.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Sogn og Fjordane fylke inrättades 1763 under namnet Nordre Bergenhus amt och fick sitt nuvarande namn 1919.

Den 1 januari 2020 inrättades Vestland fylke, bildat genom sammanslagning av Hordaland och Sogn og Fjordane fylken.

Sogn og Fjordane skilde sig ut från resten av Norge även i språkligt avseende, då det var det enda fylke som helt domineras av det nynorska skriftspråket. I det näst nynorsktätaste fylket, grannen Møre og Romsdal i norr, har hälften av grundskoleeleverna nynorska som undervisningsspråk, medan det i Sogn og Fjordane var över 97%.

Nynorska infördes i de första skolorna på 1890-talet, och i snabb takt följde allt fler av fylkets skolor efter, så att 90% av skolorna infört nynorska efter några få årtionden. Från och med 1953 fanns endast två skolor kvar med bokmål som undervisningsspråk, den ena var skolan i Florø, fylkets enda stadskommun, den andra var skolan i Måløy, en annan av fylkets största tätorter. På dessa skolor fanns det dock nynorska parallellklasser. Omvänt fanns det parallellklasser med bokmål på skolan i fylkets då största tätort, industriorten Høyanger.

Sedan dess har inte mycket hänt, förutom att nynorskan ytterligare har stärkt sin ställning i Sogn og Fjordane, i motsats till de flesta övriga nynorskdistrikt i landet. Bokmålseleverna i Florø skola har stadigt minskat, och skolan gick därför över till nynorskt huvudspråk 2005, även om några parallellklasser med bokmål finns kvar. Bokmålsklasserna i Høyanger är sedan länge borta. I Måløy finns det alltjämt nynorska parallellklasser i de flesta årskurser.

Också näringslivet, offentliga sektorn och massmedierna dominerar nynorskan helt. Det är administrationsspråk i samtliga kommuner och liturgiskt språk i alla kyrkor utom Sør-Vågsøy kyrka i Måløy, där bokmål används vid de flesta gudstjänsterna.

Sogn og Fjordane fylke hade 26 kommuner när det upplöstes. I tabellen nedan kan man välja om raderna ska vara sorterade efter kommunnummer, kommunnamn eller folkmängd år 2005.

Nr Kommun Folkmängd
1401
Flora
11 588
1411
Gulen
2 299
1412
Solund
862
1413
Hyllestad
1 483
1416
Høyanger
4 280
1417
Vik
2 758
1418
Balestrand
1 343
1419
Leikanger
2 225
1420
Sogndal
7 160
1421
Aurland
1 689
1422
Lærdal
2 224
1424
Årdal
5 601
1426
Luster
5 023
1428
Askvoll
3 000
1429
Fjaler
2 909
1430
Gaular
2 798
1431
Jølster
3 021
1432
Førde
12 207
1433
Naustdal
2 687
1438
Bremanger
3 910
1439
Vågsøy
6 030
1441
Selje
2 810
1443
Eid
5 905
1444
Hornindal
1 207
1445
Gloppen
5 705
1449
Stryn
7 018
  1. ^ Fylkesordførar (på norskt bokmål), läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Arealstatistikk for Norge (på norskt bokmål), Statens kartverk, 27 februari 2018, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Population and changes during the quarter (M) 1997K4 - 2019K2 (på engelska), läs online, läst: 17 november 2019.[källa från Wikidata]