Sogn og Fjordane fylke

Sogn og Fjordane fylke
Sogn og Fjordane
Fylke
Førde
Sogn og Fjordanes fylkesflagga Sogn og Fjordane fylkesvapen
Land	Norge
Koordinater	61°20′N 5°50′Ö / 61.333°N 5.833°Ö / 61.333; 5.833
Residensstad	Hermansverk
Area	27 110,19 km² (2018)[2]
- land	18 622,44 km² (2018)[2]
- vatten	9 448,86 km² (2018)
Folkmängd	109 774 (2019)[3]
Befolkningstäthet	6 invånare/km²
Grundad	1919
Upphört	31 december 2019
- Uppgått i	Vestland fylke
Ledare
- Fylkesordförande	Jenny Følling (2015–) (Sp)[1]
- Statsförvaltare	Oddvar Flæte
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
ISO 3166-2	NO-14
Geonames	3137966
Fylkets läge i Norge
Wikimedia Commons: Sogn og Fjordane
Webbplats: https://www.sfj.no/
Redigera Wikidata

Sogn og Fjordane fylke (svenska: Sogn och Fjordane fylke) var ett av fylke i västra Norge. Det gränsade till Hordaland fylke i söder, Møre og Romsdal fylke i norr, Oppland fylke i öster och Buskerud fylke i sydöst. Det motsvarar de tre gamla landskapen Sunnfjord, Nordfjord och Sogn. Fylkets administration har sedan 1864 varit förlagd till Leikanger i mellersta Sogn, en plats som idag förefaller liten och avsides belägen.

Sogn og Fjordane karaktäriserades av breda och långsträckta fjordar, framför allt Sognefjorden, den längsta i Norge, och Nordfjord. Ett annat av fylkets kännemärken var den 487 km² stora Jostedalsbreen, det europeiska fastlandets största glaciär, som omgärdas av flera mindre glaciärer och glaciärarmar.

I fylket fanns också Norges västligaste utpost, ögruppen Utvær, där det förr fanns ett fiskeläge, men nu saknar fastboende. Utvær tillhör Solunds kommun, som var den enda kommunen i fylket belägen enbart på öar, och som saknar fast landförbindelse. Här ligger Holmebåen som är kungariket Norges västligaste punkt.

Sogn og Fjordane fylke inrättades 1763 under namnet Nordre Bergenhus amt och fick sitt nuvarande namn 1919.

Den 1 januari 2020 inrättades Vestland fylke, bildat genom sammanslagning av Hordaland och Sogn og Fjordane fylken.

Sogn og Fjordane skilde sig ut från resten av Norge även i språkligt avseende, då det var det enda fylke som helt domineras av det nynorska skriftspråket. I det näst nynorsktätaste fylket, grannen Møre og Romsdal i norr, har hälften av grundskoleeleverna nynorska som undervisningsspråk, medan det i Sogn og Fjordane var över 97%.

Nynorska infördes i de första skolorna på 1890-talet, och i snabb takt följde allt fler av fylkets skolor efter, så att 90% av skolorna infört nynorska efter några få årtionden. Från och med 1953 fanns endast två skolor kvar med bokmål som undervisningsspråk, den ena var skolan i Florø, fylkets enda stadskommun, den andra var skolan i Måløy, en annan av fylkets största tätorter. På dessa skolor fanns det dock nynorska parallellklasser. Omvänt fanns det parallellklasser med bokmål på skolan i fylkets då största tätort, industriorten Høyanger.

Sedan dess har inte mycket hänt, förutom att nynorskan ytterligare har stärkt sin ställning i Sogn og Fjordane, i motsats till de flesta övriga nynorskdistrikt i landet. Bokmålseleverna i Florø skola har stadigt minskat, och skolan gick därför över till nynorskt huvudspråk 2005, även om några parallellklasser med bokmål finns kvar. Bokmålsklasserna i Høyanger är sedan länge borta. I Måløy finns det alltjämt nynorska parallellklasser i de flesta årskurser.

Också näringslivet, offentliga sektorn och massmedierna dominerar nynorskan helt. Det är administrationsspråk i samtliga kommuner och liturgiskt språk i alla kyrkor utom Sør-Vågsøy kyrka i Måløy, där bokmål används vid de flesta gudstjänsterna.

Sogn og Fjordane fylke hade 26 kommuner när det upplöstes. I tabellen nedan kan man välja om raderna ska vara sorterade efter kommunnummer, kommunnamn eller folkmängd år 2005.

• 
  Førde, var den största tätorten, centralt belägen i fylket.
• 
  Florø, näst största tätort och Norges västligaste stad.
• 
  Sognefjorden.

v • r   Kommuner som har tillhört Sogn og Fjordane fylke Nuvarande kommuner Askvoll · Aurland · Bremanger · Fjaler · Gloppen · Gulen · Hyllestad · Høyanger · Luster · Lærdal · Sogndal · Solund · Stryn · Vik · Årdal Tidigare kommuner Balestrand · Borgund · Breim · Brekke · Bru · Davik · Eid · Eikefjord · Flora · Florø · Førde · Gaular · Hafslo · Hornindal · Innvik · Jostedal · Jølster · Kinn · Kyrkjebø · Lavik · Lavik og Brekke · Leikanger · Naustdal · Nord-Vågsøy · Selje · Sør-Vågsøy · Vevring · Vågsøy

v • r Norges fylken Nuvarande Agder · Akershus · Buskerud · Finnmark · Innlandet · Møre og Romsdal · Nordland · Rogaland · Oslo · Telemark · Troms · Trøndelag · Vestfold · Vestland · Østfold Tidigare Aust-Agder (1685–2019) · Bergen (1831–1972) · Hedmark (1781–2019) · Hordaland (1763–2019) · Nord-Trøndelag (1804–2017) · Oppland (1781–2019) · Sogn og Fjordane (1763–2019) · Sør-Trøndelag (1804–2017) · Troms og Finnmark (2020–2023) · Vest-Agder (1685–2019) · Vestfold og Telemark (2020–2023) · Viken (2020–2023)