Hoppa till innehållet

Pompejus Bolley

Från Wikipedia
Pompejus Bolley
Född7 maj 1812[1][2]
Heidelberg[3]
Död3 augusti 1870[1][2] (58 år)
Zürich
Medborgare iTyskland
Utbildad vidRuprecht-Karls-Universität Heidelberg
SysselsättningKemist, universitetslärare
ArbetsgivareETH Zürich
Redigera Wikidata

Pompejus Alexander Bolley, född den 7 maj 1812 i Heidelberg, död den 3 augusti 1870 i Fluntern, Zürich var en tysk-schweizisk kemist som främst är känd för sina arbeten med färgämnen och sin kemisk-tekniska handbok.

Bolley studerade mineralogi och kemi vid Heidelbergs universitet där han erhöll doktorsexamen 1836, varefter han var assistent åt Leopold Gmelin under ett år. På grund av sitt medlemskap i Alte Heidelberger Burschenschaft och engagemang för Tysklands enande dömdes han till sex månaders fängelse [4], vilket medförde att han utvandrade till Schweiz där han 1838 fick tjänst som professor i kemi vid kantonskolan i Aarau. Han blev schweizisk medborgare 1851. Under sina sexton år som lärare vid skolan gav han under tretton år, tillsammans med andra professorer, ut tidskriften Schweizerische Gewärbeblatt och 1853 gavs första upplagan av Bolleys Handbuch der technisch-chemischen Untersuchungen ut.

1854 ingick Bolley i kommissionen för upprättandet av reglementet för Eidgenössische Polytechnikum i Zürich, och utnämndes, när skolan öppnades året därpå, till dess professor i teknisk kemi - en tjänst han behöll till sin död. Han var därutöver rektor för skolan från 1859 till 1865. Från 1856 och framåt gav han tillsammans med Johann Heinrich Kronauer[5] ut Schweizerische polytechnische Zeitschrift i vilken han själv bidrog med över 60 artiklar.

Bolley ingick i juryn vid världsutställniingen i London 1851 och var domare vid den i Paris 1867.

Publikationer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 11 maj 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12559328q, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 21 december 2014.[källa från Wikidata]
  4. ^ Alexander Stücheli, 2014, Wie Zürich zu zwei Hochschulen kam i Stolzes Banner am Limmatstrand: Die Geschichte der Akademischen Verbindung Turicia 1860–2013, sid. 250. ISBN 9783728136190
  5. ^ Professor i teknisk ritning vid skolan och konstruktör av Goldsmids svävande pantograf - se sid. 61 (69/204) i M. Goebel et al., 2003, Der Pantograph in historischen Veröffentlichungen des 17. bis 19. Jahrhunderts, ISBN 3-86010-677-5
  6. ^ Se Henry Carrington Bolton, 1893, A select bibliography of chemistry, 1492-1892, sid. 324 ff. för mer detaljer.