Hugo Junkers

Hugo Junkers
	Hugo Junkers
	Hugo Junkers, 1920.
Född	3 februari 1859; Rheydt, Tyskland
Död	3 februari 1935 (76 år); Gauting, Tyskland
Begravd	Waldfriedhof
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	RWTH Aachen; Technische Universität Berlin
Sysselsättning	Flygingenjör, universitetslärare, uppfinnare, ingenjör
Arbetsgivare	RWTH Aachen
Utmärkelser
	Grashof-Denkmünze (1927); Wilhelm Exner-medaljen (1927); Werner von Siemens Ring (1930); International Air & Space Hall of Fame (1976); Järnkorset av 2:a klassen med vita band
	Redigera Wikidata

Hugo Junkers, född 3 februari 1859 i Rheydt (idag stadsdel i Mönchengladbach), död 3 februari 1935 i Gauting, tysk ingenjör och företagsledare

Biografi

Hugo Junkers var 1897-1911 professor vid tekniska högskolan i Aachen, men övergick vid första världskrigets utbrott till flygplansindustrin.^[6]

Hugo Junkers konstruerade flera saker men förknippas oftast med flygplan och motorer. Junkers studerade vid Technische Hochschule Berlin (Charlottenburg) och vid de tekniska högskolorna i Karlsruhe och Aachen. 1895 grundade han i Dessau företaget Junkers & Co för tillverkning av gasapparater. 1915 utvecklade han det första flygplanet helt i metall - Junkers J1. 1917-1919 skedde en fusion med Fokker till Junkers-Fokkerwerke AG som blev en del av den tyska rustningsindustrin under första världskriget. 1923 grundades Junkers Flugzeug und Motorwerke AG i Dessau. 1933 tvingades Junkers att lämna över sina patent och aktier till statsmakten sedan nazisterna tagit makten och han tvingades lämna sitt företag. Han ansågs inte pålitlig av nazisterna och sattes under perioder i husarrest. Han intresserades sig bredvid det egna företaget även för arkitektur.

Junkers-Werke var under andra världskriget en av de viktigaste tillverkarna i den tyska rustningsindustrin med stridsflygplan som Ju 52/3m, Ju 88 och Ju 87 "StuKa".

Noter

^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Hugo-Junkers topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w61c9jv5, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: junkers-hugo, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.wilhelmexner.org .^{[källa från Wikidata]}
^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 736

Externa länkar

[d651b555c0febc1a58747559faea077937da1d5c-1] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Hugo-Junkers topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[957f22ee5783b67cc99b937c7e070e4a8138eb1c-2] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w61c9jv5, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[4d8cb626e35de666843dbf0350e939798b366530-3] [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: junkers-hugo, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[503c8b8879ebe3e0e1614b921627708c0b8228ca-4] Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.^{[källa från Wikidata]}

[628679fe14af60f7af349565e24b58e723a791cd-5] äs online, www.wilhelmexner.org .^{[källa från Wikidata]}

[6] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 736

[1]