Håkan Sterky
| Håkan Sterky | |
.jpg) Håkan Sterky, 1962. | |
| Född | 7 april 1900[1] Hedvig Eleonora församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 21 november 1992[1] (92 år) Lidingö församling[1], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
| Medborgare i | Sverige[3] |
| Utbildad vid | Kungliga Tekniska högskolan[4]  |
| Sysselsättning | Ingenjör |
| Befattning | |
| Generaldirektör, Televerket (1942–1965) | |
| Arbetsgivare | Kungliga Tekniska högskolan Televerket |
| Föräldrar | Carl Edvard Sterky |
| Släktingar | Gösta Sterky (syskon) Ludvig Sterky (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Polhemspriset (1930)[1][5] Chalmersmedaljen (1976) Jubeldoktor (1983) | |
| Redigera Wikidata | |
Håkan Karl August Sterky, född 7 april 1900 i Hedvig Eleonora församling, död 21 november 1992 i Lidingö församling, var en svensk ingenjör, forskare och ämbetsman verksam inom det teletekniska området.
Utbildning och karriär
[redigera | redigera wikitext]Sterky antogs till Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm 1918, men påbörjade sina studier i elektroteknik först 1919, efter genomförd värnplikt.[6] Han tog civilingenjörsexamen 1923. Under studietiden, 1920, hade han också blivit reservofficer inom Fortifikationen och befordrades 1926 till löjtnant.[7]
Sterky började 1926 arbeta som transmissionsingenjör vid Vattenfallsstyrelsen, övergick 1927 till Svenska radioaktiebolaget och 1931 till L M Ericsson.[6]
Möjligheten att disputera för doktorsgrad vid KTH infördes 1927, och den då yrkesaktive Sterky blev en av högskolans första forskarstuderande. Han blev 1933 teknologie doktor vid KTH med doktorsavhandlingen Methods of computing and improving the complex effective attenuation, load impedances, and reflexion coefficients of electric wave filters.[8] Han blev docent 1934 och var professor i telegrafi och telefoni vid KTH 1939–1942 (tillförordnad 1937–1939). 1942 var han en tid prorektor och tillförordnad rektor för KTH.[6] Därefter övergick han till en ämbetsmannakarriär som generaldirektör för Telegrafverket 1942–1952 och därefter generaldirektör för Televerket 1953–1965, där han bland annat tog initiativ till världens första helautomatiska mobiltelefonisystem.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Håkan Sterky var son till krigsrådet Carl Edvard Sterky och kusins sonson till Fredrik Sterky. Han var far till Göran Sterky.
Motståndsmannen Sterky
[redigera | redigera wikitext]År 1949 fick Sterky, tillsammans med bland andra direktören Alvar Lindencrona, i uppdrag att bilda ett Stay-behindnätverk, en svensk motståndsrörelse, som skulle träda i aktion i händelse av en sovjetisk invasion.[9]
Ledamotskap
[redigera | redigera wikitext]- 1941 - ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien, där han var preses 1963–1965.[10]
- 1942 - riddare av Nordstjärneorden 1942[11], kommendör av andra klassen av samma orden 1945[12] och kommendör med stora korset 1954[13].
- 1944 - ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1944,[6]
- 1945 - ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien
- 1951 - ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala
- 1983 - jubeldoktor. Han och Ragnar Woxén, som hade disputerat året före Sterky (1932), var de första jubeldoktorerna bland teknologie doktorer.[6]
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1930 - Polhemspriset (tillsammans med Mauritz Vos)[14]
- 1969 - Ingenjörsvetenskapsakademiens stora guldmedalj "för hans insatser för telekommunikationernas utveckling i Sverige ".[15]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”Håkan K A Sterky”, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 20153.[källa från Wikidata]
- ^ Sterky, HÅKAN KARL AUGUST, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 29 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.polhemspriset.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Kongl. Elektrosektionen 1910 - 1985: Håkan Sterky Arkiverad 20 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 juli 2009
- ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien: Svenska krigsmanna sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien : biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Akad. sid. 143. Libris 7451162. ISBN 91-630-4181-2 (inb.)
- ^ Libris 1368520
- ^ Direktörens dubbelliv Svenska Dagbladet, 19 mars 2011, läst 19 mars 2011
- ^ IVA Matrikel 1982. Stockholm: Ingenjörsvetenskapsakademien. 1996. ISBN 91-7082-289-1
- ^ Riddare av Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges statskalender 1945bih
- ^ Kommendörer av Kungl. Nordstjärneorden, 1:a kl. i Sveriges statskalender 1950bih
- ^ Kommendörer m. st. k. av Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges statskalender 1955
- ^ Polhemspriset: Samtliga mottagare av Polhemspriset, läst 3 november 2024
- ^ ”Samtliga innehavare av Stora guldmedaljen”. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. http://iva.ntier.se/Verksamhet/Utmarkelser/Stora-guldmedaljen/Samtliga-innehavare-av-Stora-guldmedaljen/. Läst 17 april 2009.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Håkan Sterky i Libris
- Martin-Löf,Johan: Håkan Sterky i Svenskt biografiskt lexikon
|
- Generaldirektörer för Televerket
- Svenska professorer i elektroteknik
- Personer verksamma vid Kungliga Tekniska högskolan
- Personer med anknytning till Ericsson
- Alumner från Kungliga Tekniska högskolan
- Svenska reservofficerare
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Ledamöter av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Ledamöter av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala
- Mottagare av Polhemspriset
- Jubeldoktorer
- Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden
- Svenska ingenjörer under 1900-talet
- Svenska ämbetsmän under 1900-talet
- Ingenjörer från Stockholm
- Ämbetsmän från Stockholm
- Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm
- Födda 1900
- Avlidna 1992
- Män