Forskardocent

	Akademiska titlar; och anställningsformer
Högre titlar	• Docent
Examina på forskarnivå	• Doktorsexamen; • Licentiatexamen
Examina på avancerad nivå	• Masterexamen; • Magisterexamen; • Yrkesexamen
Examina på grundnivå	• Kandidatexamen; • Högskoleexamen; • Yrkesexamen
Anställningsformer som universitetslärare	• Professor; • Gästprofessor; • Adjungerad professor; • Seniorprofessor; • Biträdande professor; • Universitetslektor; • Adjungerad universitetslektor; • Biträdande universitetslektor; • Postdoktor; • Universitetsadjunkt; • Adjungerad universitetsadjunkt
Tidigare anställningsformer	• Forskarassistent; • Forskardocent
Andra anställningsformer	• Rektor; • Prorektor; • Dekan; • Prodekanus; • Prefekt; • Proprefekt; • Amanuens; • Director musices
Hederstitlar	• Hedersdoktor; • Honorary Fellow; • Jubeldoktor; • Professors namn
	Denna tabell: visa • redigera

Forskardocent var en befattning på svenska universitet.

Genom ett bra betyg på doktorsavhandlingen kunde man bli förordnad som docent under sex år och sedan forskardocent under ytterligare sex år om man var framstående inom forskningen.^[1] ^[2]^[3]

Det var ett problem för forskarna vars forskardocenttjänst tog slut och inte blev professorer. ^[2] Dessutom hade forskardocenterna 1961 lägre lön än laboratorerna även om arbetsuppgifterna var likartade. Därför bildades Sveriges forskardocenters förbund av landets 38 forskardocenter. ^[3]

Forskarutredningen tillsatt 1963^[2]föreslog 1966 att de extra ordinarie tjänsterna som docent skulle dras in och de extra ordinarie forskardocenterna skulle bli biträdande professorer, en anställning utan tidsbegränsning.^[4]^[5] Det skedde den 1 juli 1969 med följden av undervisningsskyldigheten ökade från 25 timmar till drygt 100 för dem som blev biträdande professorer.^[6]

Källor

^ Focus. Almqvist & Wiksell. 1970. sid. 1:632
^ [a b c] Rolf Karlbom (16 oktober 1969). ”Kris för svensk forskning”. GT: s. 2. https://tidningar.kb.se/2636667/1969-10-16/edition/156080/part/1/page/2/. Läst 30 maj 2020.
^ [a b] ”Eftersläpande löner problem för kvalificerad forskargrupp”. Svenska Dagbladet. 29 mars 1961. https://tidningar.kb.se/1767385/1961-03-29/edition/11643/part/1/page/10/. Läst 30 maj 2020.
^ ”Forskartjänster ska avvecklas”. Göteborgs-Posten: s. 18. 16 december 1966. https://tidningar.kb.se/4112714/1966-12-16/edition/156052/part/1/page/18/. Läst 30 maj 2020.
^ ”Nämnd - sakkunniga vid val av professor”. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: s. 8. 16 december 1966. https://tidningar.kb.se/3678898/1966-12-16/edition/156590/part/1/page/8/. Läst 30 maj 2020.
^ Sven E Noreen (14 januari 1970). ”Kvalitet - som vanligt”. Arbetet: s. 2. https://tidningar.kb.se/2698214/1970-01-14/edition/156463/part/1/page/2/. Läst 30 maj 2020.

[1] Focus. Almqvist & Wiksell. 1970. sid. 1:632

[gt_691016-2] [a b c] Rolf Karlbom (16 oktober 1969). ”Kris för svensk forskning”. GT: s. 2. https://tidningar.kb.se/2636667/1969-10-16/edition/156080/part/1/page/2/. Läst 30 maj 2020.

[Svd_610329-3] [a b] ”Eftersläpande löner problem för kvalificerad forskargrupp”. Svenska Dagbladet. 29 mars 1961. https://tidningar.kb.se/1767385/1961-03-29/edition/11643/part/1/page/10/. Läst 30 maj 2020.

[gp_661216-4] ”Forskartjänster ska avvecklas”. Göteborgs-Posten: s. 18. 16 december 1966. https://tidningar.kb.se/4112714/1966-12-16/edition/156052/part/1/page/18/. Läst 30 maj 2020.

[5] ”Nämnd - sakkunniga vid val av professor”. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: s. 8. 16 december 1966. https://tidningar.kb.se/3678898/1966-12-16/edition/156590/part/1/page/8/. Läst 30 maj 2020.

[6] Sven E Noreen (14 januari 1970). ”Kvalitet - som vanligt”. Arbetet: s. 2. https://tidningar.kb.se/2698214/1970-01-14/edition/156463/part/1/page/2/. Läst 30 maj 2020.

[1]