Erik Puke
- Denna artikel handlar om den svenske upprorsledaren Erik Puke, avrättad 1437. För 1300-talsmarsken, se Erik Kettilsson (Puke).
| Erik Puke | |
| Död | 1437[1] |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker, militär |
| Föräldrar | Nils Gustafsson |
| Redigera Wikidata | |
Erik Puke, även Erik Nilsson (Puke), död 1437, var ett svenskt riksråd, känd som deltagare i Pukefejden.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han var son till Nils Gustafsson (Rossviksätten) och troligen en dotter till Jöns Abjörnsson (sparre över blad, Abjörnssönernas ätt). Första gången nämnd 1434 som sin fars underhövitsman för Korsholms slottslän. Hade 1435 Rasbo härad som pantlän och hade också befälet över Kastelholms slott. Erik tog förmodligen sitt binamn efter sin mors kände kusin, marsken Erik Kettilsson Puke.
Erik Puke allierade sig tidigt med Engelbrekt Engelbrektsson och framstod 1436 som Engelbrekts närmaste man. Efter Engelbrekts död startade Erik Puke ett nytt uppror i sin hembygd (Rekarne), den så kallade Pukefejden.
Pukefejden spred sig snabbt till Närke och Västmanland där allmogen tog ställning för Erik. Efter förhandlingar med dalafogden Hans Mårtensson lyckades Erik också få dalkarlarna att marschera mot Stockholm. Kungens här mötte upprorsmännen vid Haraker i Västmanland och efter en mindre sammandrabbning, slaget vid Hällaskogen, slöts vapenstillestånd med beslut om att förhandlingar mellan parterna skulle inledas i Västerås.
I stället för en överenskommelse slutade Västeråsmötet med att Hans Mårtensson avrättades på plats och Erik Puke fördes som fånge till Stockholm där han avrättades i början av februari 1437[2].
Erik Puke var gift med Birgitta Nilsdotter (Hammerstaätten) och hade en son, Gustav Puke, som dog i början av 1450-talet.
Populärkultur
[redigera | redigera wikitext]I första avsnittet av TV-serien Huset Silfvercronas gåta från 1974 nämns Puke flera gånger.
I Niklas Natt och Dags roman ”Ödet och Hoppet” spelar Puke en framträdande roll.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Pukeborg (medeltida befästningsanläggning uppkallad efter Erik Puke), invid fornborgen Styresholm i Ångermanland
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Erik Puke, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7423, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Harrison, Dick (1966-); Karl Knutsson - en biografi, sid 98, Historiska media, Lund, 2002, ISBN 91-89442-58-X, LIBRIS-id 8693772
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Ahnlund, Nils (1889-1957); Erik Pukes släkt, ur Historisk tidskrift - 1917, Stockholm, 1917, LIBRIS-id 2533832
- Lundegård, Axel (1861-1930); Om Engelbrekt, Erik Puke och Karl Knutsson som blef kung, Ljus förlag, Stockholm, 1913, LIBRIS-id 460437