Diskussion:Språkvetenskap

Artikeln Språkvetenskap är av intresse för Projekt språk, ett försök att förbättra språkrelaterade artiklar, där du också är välkommen att delta!

Anser själv att språkvetenskap och lingvistik ÄR synonymer, men avvaktar att redirekta i väntan på eventuella invändningar. /sanna 2005-11-12 kl.16:37:43 (CET)

Jag kollade på NE.se (utan abonnemang) och fick följande svar:

• lingvistik, språkvetenskap, i synnerhet allmän språkvetenskap.
• allmän språkvetenskap, lingvistik, universitetsämne som behandlar språkliga företeelser från allmän synpunkt, utan speciellt avseende på ett visst språk.
• språkvetenskap, forskningen och den organiserade kunskapen om språk och användningen av språk.

Så det verkar vara definierat lite olika. —CÆSAR 2005-11-12 kl.16:42:38 (CET)

Jag känner en mycket meriterad svensk språkvetare som uttryckligen betackar sig för att bli kallad lingvist. Sedan är jag mer förtrogen med den tyska språkvetenskapliga diskussionen än med den svenska, men i den förstnämnda diskussionen är det mycket omstritt om orden skall betraktas som synonymer. Lingvistik kopplas i det tyska språkbruket ofta till den mer synkront inriktade språkforskningen, till systematiska undersökningar av språks interna strukturer (lingvistik står alltså för "innere" eller "autonome Sprachwissenschaft"), medan språkvetenskap anses vara ett överordnat begrepp som även innefattar t. ex. historiska aspekter. (jfr Hadumod Bussmann: Lexikon der Sprachwissenschaft. Zweite, völlig neu bearbeitete Auflage. Stuttgart 1990, uppslagsorden "Lingustik" och "Sprachwissenschaft"). Så alldeles givet är det alltså inte; det känns inte heller naturligt för mig att just "lingvistik" av dessa två används som överordnat begrepp i kategorisystemet. Fast nu är jag ju till skillnad från Sannab inte utbildad språkvetare, bara "nästan". // Tysen 8 februari 2006 kl.15.38 (CET)

Vad roligt att vi äntligen får en diskussion om terminologin, det var mitt huvudsakliga syfte med mitt första diskussioninlägg ovan. Jag anser nämligen inte att jag sitter inne med alla sanningar, om nu någon tillnärmelsevis fått för sig det. *leende* Jag är som Tysen säger utbildad lingvist, men det är lätt att bli hemmablind. Min personliga preferens är för orden lingvist och språkforskare, men wikipedia är inte om min personliga preferens.

Den definition av lingvistik som Tysen ger, med den synkrona inriktningen, associerar jag mer med Kategori:Allmän lingvistik. Som det framgår av Caesars inlägg ovan så används ju lingvistik ofta, kanske lite tvetydigt, för allmän lingvistik i svenskan. Jag har tyvärr inte tillgång till just det verk du refererar till. I begreppet Lingvistik enligt detta verk, ingår studier av enskilda språk eller ej? Allmän i allmän lingvistik syftar ju just på ej språkspecifika studier.

Förstår jag rätt om du (Tysen menar jag) anser att kategorin Lingvistik bör döpas om till Språkvetenskap? Tycker du i så fall att det behövs separata kategorier för lingvister och språkforskare (eller språkvetare om du så vill *leende*), eller att det räcker med en kategori men att den bör heta något annat?

Sedan är det nog så att begreppen värderas och används olika inom olika forskningsparadigm även inom Sverige. Det lär nog bli svårt att komma fram till någon absolut sanning, men låt oss försöka hitta en användbar kompromiss.--sanna 8 februari 2006 kl.16.29 (CET)

Om det är synonymer eller ej vet jag inte, men jag kallar inte gärna Johan Ihre lingvist. (Om någon initierad vill korrigera i artikeln angående hans språkvetenskapliga gärning går det alldelses utmärkt).//--IP 8 februari 2006 kl.15.47 (CET)

Jag har slagit ihop artiklarna nu och jag tycker att språkvetenskap är ett bättre namn. Jag kan förklara närmare om så krävs./Nicke L 13 september 2006 kl. 02.13 (CEST)[svara]

Först lite om mig själv. Jag är inte språkvetare, men däremot intresserad av språk och anser mig ha god språkkänsla. Trots att min kunskapsbas är den tekniska har jag tagit intryck av latin så till den grad att jag tycker illa vara, när många skribenter inte kan skilja mellan singularis och pluralis: en data, flera spektrum  etc. Jag anser också att där goda svenska ord finnas, ska man inte stoltsera med utrikiska krokiga ord  i onödan. Jag ogillar onödig import av lånord, när svenska ord finns som täcker begreppet, utan att för den skull behöva vara ren översättning.
    Striden om den exakta betydelsen av lingvistik  och språkvetenskap  (= språklära?)  förefaller mig mest vara en strid om påvens skägg. Täcker inte ordet språkvetenskap — som torde kunna begripas även av mindre bokligt bildade personer — samma sak som de mera bokligt bildade uttrycker med det "finare" ordet lingvistik?  Som är mindre begripligt för folk utanför facket. Är månne lingvistik inget annat än fackjargong?
    F ö ska man komma ihåg att Wikipedias målgrupp är den breda allmänheten, och då bör man, utan att göra avsteg från kravet på korrekt information, avhålla sig från alltför djupgående akademiska subtiliteter i anslutning till artiklarna. / 82.182.149.179 20 november 2006 kl. 01.19 (CET)[svara]