Diskussion:Planekonomi

Snälla Rapvatten, den inledande definitionen gäller för budget. Planekonomi är en nationalekonomisk term som innebär att politikerna och inte utbud och efterfrågan styr marknadskrafterna. Även marknadsliberala politiker gör budget för statsfinanserna och tar fram ekonomiska prognoser.//--IP 29 juli 2005 kl.09.47 (CEST)

Dessutom, meningen Idén bakom planekonomin är att medborgarna genom sina folkvalda representanter ska kunna få demokratisk kontroll över ekonomin istället för att man överlåter denna till privata företag stämmer knappast. Planekonomi är inte per se demokratisk marknad, utan hör tvärt om snarast samman med diktatur där makthavare vare sig de är valda eller inte styr marknaden, huruvida tandborstarna ska bara röda med hård borst eller gula med mjuk och huruvida människor kommer att köpa en eller tio per år. Det är m a o inte folkviljan som styr utbudet, utan makthavarnas prognoser. Jämför f ö din version med den engelska eller något annat språk. Och jag skulle råda dig att ange källor.//--IP 29 juli 2005 kl.11.11 (CEST)

---

Att baktala planekonomin på det sättet vore grovt POV. Jag tycker artikeln är bra; kanske skulle det tilläggas att planekonomin ofta används som maktverktyg som sagt, men det får inte ersätta det nuvarande (Har inte läst igenom artikeln fullt). Då stalin införde planekonomin var det av det demokratiska skälet, men när stalin gjorde detsamma var det av diktaturiska skäl. Sen kan man ju såklart inte enbart inrikta sig på sovjet, det har ju funnits annanstans. //--

Planekonomi går ut på att man planerar produktionen. Antingen decentraliserat som i Spanien under Spanska Inbördeskriget eller extremcentraliserat som i Sovjet på trettiotalet. I Spanien var det t.ex. inte politiker som planerade, utan folket direkt i olika råd. --Rapvatten 29 juli 2005 kl.14.51 (CEST)

Jag vill bara visa explicit var du stupar i ekonomisk teori och teoribildning: Nämligen i citatets inledningsmening ovan, där du förklarar för IP vad planekonomi är efter att ha läst IP:s inlägg och inte förstått. I meningen Planekonomi går ut på att man planerar produktionen. så använder du det opersonliga pronominat 'man' och sådant duger inte i detta sällskap. Vilka planerar produktionen i en planekonomi? Fäder? Mödrar? Kusiner? Företagsägare? Företagsledare? Politiker? I en marknadsekonomi så gör företagsägare och företagsledare det, ofta tillsammans med produktionsfolket och förhoppningsvis i samklang med konsumenternas/marknadernas önskemål och behov. I en planekonomi är det genomgående politiska beslut, alldeles oavsett i vilken mån man beslutar sig för att decentralisera någon del av ansvaret. I en planekonomi antar de planerande hur stora behov och ev. önskemål som finns och så försöker man Vetenskapligt ad modum Lenin t.ex. i förväg bestämma hur stort behovet av spik, mat, kläder, cyklar och bostäder är och så beslutar man centralt att producera så många produkter. Man har sällan eller aldrig lyckats så särskilt bramed detta. det påminner närmast om den svenska sjukvården, som är hårt centralstyrd, där det planeras och budgeteras och garanteras frenetiskt. Lik förbannat är det ständigt oplanerade köer och somrarna dyker varje år upp som en lika stor oförutsedd överraskning etc. Fast alla har precis lika stor rätt att stå i operationsköerna. I USA är vården i princip helt marknadsstyrd, även om det finns en mindre mängd offentligt finansierad vård, som centralstyrs från Washington. Det är värre i Kina där tillgången till sjukvård är helt "money out of pocket"-styrd liksom den helt oplanerade "traditionella kinesiska medicinen". Där saknas trots alla ekonomiska och sociala och kulturella revolutioner ett ekopnomiskt social- och sjukförsäkringssystem. Man har liksom glömt den detaljen i planekonomin Kina. Slutsats: Försök undvika sådana här logiska kullerbyttor genom att gömma eller glömma reella samband och sammanhang under diverse odefinierade omständigheter du inte kan hantera. Det är bättre att du lär dig hantera sådana småsaker och petitesser så får du lättare att hantera sakfrågorna i diskussioner alla de slag.Agneta 10 augusti 2005 kl.18.55 (CEST)

"Man" kan ju som sagt vara allt från regeringen och parlamenten eller en diktator till lokala beslut som tas på en arbetarstyrd fabrik. Sovjetunionen är ett exempel på en extremt centralstyrd planekonomi. Japan under femtiotalet är ett exempel på en kapitalistisk planekonomi. Delar av den spanska republiken under det spanska inbördeskriget är exempel på en decentraliserad planekonomi. I alla exempel är "man" olika personer. Planeringen av i en marknadsekonomi är extremt liten. Lenin själv var dock ingen jätteförespråkare av centraliserad planekonomi. Den användes mest i kristider. Se NEP. Idag med Toyotaismen och "Just in time-principerna" så är det inte tal om någon direkt planering. Produktionen förändras löpande och lika så tillverkningen. I en kapitalistisk marknad är det svårare att planera produktionen då ekonomin ser ut som den gör. --Rapvatten 10 augusti 2005 kl.19.07 (CEST)

Även Margret Thatcher och Pinochet lät göra budgetar - och följde dem. Det är inte i strid med marknadsekonomi - klart att de har en ekonomisk plan för statsfinanserna. Har jag rätt att detta inte är ditt ämne? Det du skrev på min användarsida är nämligen en grov banalisering. Hur som helst, man bör undvika att själv filosofera fram definitioner och i st redogöra för ledande nationalekonomers sådana. Och när det är ett kontroversiellt ämne, uppge källor.//--IP 29 juli 2005 kl.15.13 (CEST)

Visst gjorde de budgetar. Men dessa budgetar rörde inte produktionen i t.ex. industrierna. Vad vill du ha källor på? Spanska Inbördeskriget? Om det finns folk som förespråkar decentraliserad planekonomi utan politiker, bör det då inte framgå? --Rapvatten 29 juli 2005 kl.15.41 (CEST)

Det du skrev på min användarsida nyss var att planekonomi innebär att göra budget. Om du anser att Lenins styre var en demokratisk ekonomisk system, så anser jag det inte mödan värt att fortsätta diskutera. Jag vill se källor till allt som du skrivit i artiklarna. Alla definitioner, vilka som förespråkar decentraliserad planekonomi och var man kan läsa om det, alla utredningar, allt.//--IP 29 juli 2005 kl.15.47 (CEST)

På vilket sätt var "Lenins styre" inte demokratiskt? I "Det kommunistiska partiets manifest" nämns för övrigt "Utökande av nationalfabriker, produktionsinstrument, uppodling och förbättring av jorden efter en samhällelig plan." vilket torde vara att betrakta som planekonomi./Vladimir Moskau 29 juli 2005 kl.15.59 (CEST)

Det ingår att göra budget i planekonomin. I den budgeten igår också en planering av produktionen. Vem har pratat om Lenin? Nu tycker jag du försöker vinna underliga politiska poäng genom att ta upp saker ingen pratat om. Det kallas härskartekniker. Jag vill se källor till allt du skriver i artiklarna. allt. --Rapvatten 29 juli 2005 kl.15.56 (CEST)

Löjligt att försöka vinna politiska poäng genom borgerlig antikommunism, IP!/Vladimir Moskau 29 juli 2005 kl.15.59 (CEST)

Gorde om lite. Svarade på på ditt inlägg utan på föregående. --Rapvatten 29 juli 2005 kl.16.04 (CEST)

Fast eftersom decentraliserad planekonomi är rätt intressant kommer här lite länkar på Svenska:

http://www.status.nu/~altemark/literatrix/Socialistisk%20ekonomi%20-%20decentraliserad%20planekonomi,%20Martin%20Karlsson/Socialistisk%20ekonomi.htm http://www.socialism.nu/index.php?page=texts&section=read&id=52 http://www.socialism.nu/index.php?page=forum&section=thread&id=11066&view=1 --Rapvatten 29 juli 2005 kl.16.02 (CEST)

Hade inte Storbritannien en koalitionsregering under andra världskriget där Labor ingick och spelade en stor roll? Länkarna du ger går bara till socialistiska forum, och jag betvivlar att de ger en neutral bild. Alla politiska falanger gör upp en budget. Definitionen stämmer inte. Varför återställde du min redigering?//--IP 29 juli 2005 kl.18.04 (CEST)

Du ville ha information om teorier kring decentraliserad planekonomi. Det är klart att de som kommit med dessa teorier är politiska. Som allt annat. Din redigering återställdes du du tagit bort information kring decentraliserat planekonomi. Du kom med information om endast en sorts planekonomi. Nu finns det information om flera sorters planekonomier. Inte bara den sort som praktiserades i Sovjetunionen. Ser du något problem med det? --Rapvatten 29 juli 2005 kl.18.15 (CEST)

Bortsett från den ursprungliga kritiken menar du? Att artikelns definition gäller budget?//--IP 29 juli 2005 kl.18.30 (CEST)

Planekonomi gäller ju mer än budget. Det gäller styrning av produktionen.

Jag har svårt att tro att Dag Hammarskjöld hittade på ordet Planekonomi! Skulle det aldrig tidigare ha använts av tex marxister? Bronks 12/3 2006.

Då får du ta upp det med Nobelstiftelsen, som påstår det. Har du någon källa som stöder ditt antagande?//--IP 12 mars 2006 kl.19.46 (CET)

Dag Hammarson var född 1905 och politiskt aktiv först på 1940-talet. 1917 genomfördes en socialistisk revolution i Ryssland som byggde ett nytt samhälle baserat på planekonomi i stället för marknadsekonomi! Är det då verkligen troligt att det var Hammarskjöld som hittade på ordet planekonomi långt senare. Bronks 12/3 2006.

• I Nobelartikeln står det dessutom "planned economy", alltså planerad ekonomi, inte nödvändigtvis samma sak som planekonomi. Eller jag vet inte? Bronks

Du har fel på två punkter. 1.Det var inte en akademisk ekonomisk teori som orsakade revolutionen, utan att arbetarklassen gjorde revolt. Det var heller inte tal om planekonomi förrän efter Hammarskjöld, utan om att nationalisera produktionsmedlen (socialisering). Hammarskjöld, som var med i Stockholmsskolan, myntade uttrycket, inte formen. 2. Planekonomi hör inte primärt ihop med marxism eller socialism, som Rapvatten försökt göra gällande, utan snarare med Keynes varför det tillämpades även i USA. Att det blivit en del av socialism är alltså av sent datum, och inte självklart, p g a USA:S New Deal.

Planned economy är engelska för planekonomi.//--IP 12 mars 2006 kl.20.45 (CET)

"Den liberala varianten av planekonomi kallas blandekonomi, då den blandar planekonomi och marknadsekonomi."

Kan någon motivera denna mening? Jag har svårt att förstå hur liberalism och planekonomi går ihop. Sp3tt 27 augusti 2006 kl. 22.30 (CEST)[svara]

Keynesianismen (efter liberalen Keynes) är inte Planekonomin, men det är i form av att den är planerad ekonomi i konstrast till laissez-faire en planekonomi, en planerad ekonomi där staten tar på sig vissa frågor och områden som den historiskt sett inte hade gjort. Den ekonomi som Socialdemokraterna använt unider stor del av sitt styre kallades omväxlande planhushållning (som ju anses vara en synonym till planekonomi) och keynesianism. Jag tog därför med en mellanvariant, fastän det som sagt inte är Planekonomin.//IP 27 augusti 2006 kl. 22.39 (CEST)[svara]

Det har efterfrågats källor till att företag har förstatligats i Sveriges historia. Några exempel på detta är AstraZeneca som förstatligades 1920, Pripps som blev statligt 1974, LKAB som successivt tog över av staten.//--IP 27 augusti 2007 kl. 14.18 (CEST)[svara]

Jag lade in denna, då sektionen Planekonomi i praktiken är ett knippe med vinklade lösryckta meningar som inte ens verkar omskrivna för att passa. Var det detta du ville IP, eller skall jag pledera mer om plagiatanklagelserna?_К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 29 mars 2008 kl. 11.52 (CET)[svara]

Om du inte kan citera källor som plagierats så är anklagelsen inte belagd och mallen kan tas bort utan vidare åtgärd. Har du några bevis? //--IP 29 mars 2008 kl. 11.53 (CET)[svara]

Att citera bokkällor finner jag svårt då jag inte har tillgång till dem, men vid min gymnasiala utbildning har jag fått lära mig av diverse forskarutbildade att meningar i följd utan sammanhang nästan uteslutande är plagiat. Jag kan kanske kontrollläsa om mitt lokala bibliotek har en kopia, men det betvivlas. Om du har en kopia av bra böckers lexicon blir det hela myket enklare._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 29 mars 2008 kl. 11.58 (CET)[svara]

Då tar jag bort mallen tills du i vederbörlig ordning angett vilken källa som plagierats. Som jag skrivit till dig tidigare har jag själv inte plagierat mina källor, och vet därför att din anklagelse är åtminstone till stor del falsk.//--IP 29 mars 2008 kl. 12.04 (CET)[svara]

LÄS VAD JAG SKRIVER! BRA BÖCKERS LEXICON! UNDER SEKTIONEN Planekonomi I PRAKTIKEN!_{jag lägger tillbaks mallen om du tar bort den, då du tar bort den obefogat.К}^α_ґ^ρ_ε^τ_η 29 mars 2008 kl. 12.08 (CET)[svara]

Mallen plagiat används för brott mot upphovsrätten. Om du anklagar en annan användare för brott så krävs bevis.//--IP 29 mars 2008 kl. 12.09 (CET)[svara]

Vad för mall skall användas i dessa fall då, där uppenbar kopiering i strid med upphovsrätten sker?_К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 29 mars 2008 kl. 12.14 (CET)[svara]

Du måste bevisa att det är olovlig kopiering. För detta krävs citat.//--IP 29 mars 2008 kl. 12.16 (CET)[svara]

Innan du gör dig besväret så kan jag berätta att om man kastar om meningar, använder synonymer och hänvisar enligt god sed till källa, så är det varken plagiat eller brott mot upphovsrätten, så länge som det inte utgör merparten av texten. //--IP 29 mars 2008 kl. 12.19 (CET)[svara]

Tror du inte jag vet det? Jag är dock inte den bäste på att skriva om, och för oss som inte kan, brukar det finnas mallar. Vad skulle det annars vara för mallar som {{ickewiki}}? Om det inte finns en mall, så får jag väl skriva en. Om du vill skriva om, får du dock gärna göra det. Jag skriver hällre om (som i göra om) artiklar som megalodon, där jag faktiskt klarar det._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 29 mars 2008 kl. 12.24 (CET)[svara]

Det jag försökte få fram var att det är mycket osannolikt att det skulle vara plagiat eller olovlig kopiering, så länge som det rör sig om så lite tillskott, styrkt enligt god sed med noter, som det du tar upp ovan.//--IP 29 mars 2008 kl. 12.37 (CET)[svara]

Aja, vill någon jurist från BBL käbbla får vi väl hävda citaträtt._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 29 mars 2008 kl. 12.52 (CET)[svara]

Återställ inte utan att kolla vad det är ni återställer. Detta är ett bra exempel på en tankelös återställning som bara gjorts baserat på vem som gjort den tidigare redigeringen. Hade man faktiskt kollat vad det var man återställde hade man naturligtvis inte återställt... /Grillo 29 mars 2008 kl. 15.18 (CET)[svara]

Lägg märke till att den som återställde inte återställde av illvilja mot en person, utan reagerade på en felaktig redigeringskommentar, då hon som fick sin redigering återställd hade använt kommentarsfälltet för att förvirra de andra att tro att hon okynnesåterställt._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 29 mars 2008 kl. 15.27 (CET)[svara]

Hon? 217.209.131.119 29 mars 2008 kl. 15.29 (CET)[svara]

Är du en man så ber jag om ursäkt. Inget illa ment._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 29 mars 2008 kl. 15.35 (CET)[svara]

Det är precis lika illa att utgå ifrån att alla är kvinnor som att utgå ifrån att alla är män. Det är inte jämställdhet eller feminism, det är bara exkluderande. Jag hänvisar till WP:Etikett. /Grillo 29 mars 2008 kl. 15.49 (CET)[svara]

Användare Karpeth fortsätter att använda uttrycket "realsocialistiska länder" istället för det allmännt vedertagna begreppet "kommunistiska stater". Användare Karpeth hänvisar till en artikel här på Wikipedia som efter en snabb koll inte är källbelagd. En lika kvick googling av dessa två begrepp ger "realsocialistiska länder" 680 träffar medan "kommunistiska stater" får 34 200 träffar. Enligt tidigare diskussioner vilka har utmynnat i googling har den benämning vilken får flest träffar kommit att användas. Fenrir 29 mars 2008 kl. 23.06 (CET)[svara]

Att som användare Karpeth gör genom att kalla dom realsocialistiska och försöka glömma eller försvåra för läsaren genom att inte benämna dom som kommunistiska är politisk historierevisionism och passar ej på Wikipedia. Fenrir 29 mars 2008 kl. 23.14 (CET)[svara]

Jag håller med om att det är revisionism, men håller inte med om att en googlesökning är en bra källa för det... Hänvisa hellre till gällande statsvetenskaplig forskning. /Grillo 30 mars 2008 kl. 01.21 (CET)[svara]

Administratör Micke under kapitel "Etymologi och artikelns namn" hänvisar till googlesökning. Vad är det som gäller här egentligen? Fenrir 30 mars 2008 kl. 07.28 (CEST)[svara]

Och? Du verkar ha missuppfattat administratörsrollen, läs om vad en aministratör gör på WP:Läsning för administratörer. Ens roll som skribent har ingenting med adminrollen att göra. /Grillo 30 mars 2008 kl. 12.12 (CEST)[svara]

Tja, du är australiens premiärminister va, fenrir?_К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 30 mars 2008 kl. 09.10 (CEST)[svara]

Vad menar du Karpeth? Fenrir 30 mars 2008 kl. 10.41 (CEST)[svara]

Saker är inte alltid vad man säger dem vara. Kallar jag dig australiens premierminister så gör det inte dig till det. För övrigt, Micke talade om Nazism vs. Nationalsocialism, i fråga om POMMF. Att säga kommunist är missvisande, varför ordet realsocialist uppfunnits. Jag kan hålla med om att länder är fel ord, och stater är något som vi kan enas om. Men aja. Prata med thomas knoll eller vad han heter för att få reda på mer om ordet Realsocialist från en statsvetares synvinkel._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 30 mars 2008 kl. 10.49 (CEST)[svara]

Inte verkar han heta Thomas Knoll i alla fall. //--IP 30 mars 2008 kl. 10.55 (CEST)[svara]

Kommunism kan å ena sidan betyda en fas i den marixstiska historiefilosofin. Å andra sidan kan ordet avse ideologin. Det är därför inte fel att säga "kommunistiska stater", om man avser ideologin. Realsocialism avser en form av ideologin kommunism, kommunism i praktiken. I ordalydelsen "kommunistiska stater" kan dock inte någon osäkerhet uppstå om vilken betydelse av kommunism som avses, teori eller praktik, vilket i stället kan ske om man diskuterar marxismen som teori och praktik. I denna betydelse använder Nils Elvander ordet realsocialism här. Men notera att han inte med detta frånkänner att staterna i fråga hade en kommunistisk ideologi: "Att marxismen i dess realsocialistiska form är oförenlig med västerländsk demokrati inses ju numera av alla svenskar utom kretsen kring Lars Ohly samt avgrundsvänsterns sekter."//--IP 30 mars 2008 kl. 11.05 (CEST)[svara]

Grillo - förstå mig rätt, poängen med paralellen till tidigare "googling" var att det användes som argument i diskussionen, ingenting annat. Karpeth - Du har fortfarande inte levererat. Fenrir 30 mars 2008 kl. 13.29 (CEST)[svara]

Problemet med kommunistiska stater är just det du säger IP. Det kommunistiska samhällsstadiet förutsätter att den socialistiska staten har spelat ut sin roll och tynat bort. Kommunistiska stater blir således inte så lite motsägelsefullt. För mig spelar det ingen större roll egentligen eftersom ordet kommunism (i Europa och USA) förknippas med stalinistiska system så är det ganska oanvändbart för demokratiska socialister oavsett vad Marx egentligen menade. Istället för att springa runt och kriga i ala artiklar så borde denna problematik göras solklar i artiklarna om Kommunism och Realsocialism och så bör alla vara nöjda. - Gthyni 3 april 2008 kl. 09.02 (CEST)[svara]

Det är definitivt nästa steg att ta itu med artiklarna om Kommunism och Realsocialism. Fenrir 3 april 2008 kl. 09.17 (CEST)[svara]

Gthyni, då tror jag att du missförstod vad jag menade. Pga att ordet "stat" finns med, måste ordet kommunistiska i uttrycket avse ideologin. Den här diskussionen existerar inte utanför Wikipedia.//--IP 3 april 2008 kl. 09.42 (CEST)[svara]

Problemet kvarstår eftersom den kommunistiska ideologin i Karl Marx tappning strävar efter ett kommunistisk samhälle utan stat. Begreppet kommunistisk stat har uppfunnits av andra, ofta politiska motståndare. Vad jag vet har inget land styrt att ett kommunistiskt parti kallat sig så, socialistisk stat, folkrepublik, folkdemokrati etc brukar stalinisterna kalla sina system, det ursprungliga Sovjetunionen kallades arbetarstat och socialistiska republiker. - Gthyni 3 april 2008 kl. 09.57 (CEST)[svara]

Problemet kvarstår inte eftersom det är omöjligt att missförstå, just i och med att ordet stat finns med i uttrycket. Frågan har dessutom givits alldeles för stort utrymme.//--IP 3 april 2008 kl. 10.03 (CEST)[svara]

Klart det finns ett problem eftersom det finns olika syn på saken och vi ska försöka enas om skrivningar här på WP. Jag föreslog en kompromiss hur man hanterar utifrån de skilda synsätten, detta för att undvika dessa redigeringskrig. När man inser att människor har lite olika syn på saker och ting beroende på bakgrund och världsuppfattning så går det bättre att samarbete trots att man inte är överens om allt. - Gthyni 3 april 2008 kl. 11.23 (CEST)[svara]

Jag förstår inte vart du vill komma. Som jag läser dina föregående inlägg skulle inte Pelle kunna vara kommunist för han är inget samhällsstadium, han lever i en stat och använder pengar. Jag ser inte problemet. Att staterna i fråga inte nått dit de säger sig sträva motsäger ju inte att de var kommunistiska till ideologin.//--IP 3 april 2008 kl. 11.35 (CEST)[svara]

Jag håller med IP. Fenrir 3 april 2008 kl. 13.33 (CEST)[svara]

Vad jag menar är att om man ska komma överens så måste man inse att andra kanske har en annan syn på saker än man har själv och eftersom WP inte är ett forum för politiska debatter så måste ditt (och Fenrirs) tyckande vara underordnat att hitta vettiga formuleringar som kan accepteras av de flesta. - Gthyni 3 april 2008 kl. 16.05 (CEST)[svara]

Information behöver inte alls accepteras av samtliga så länge denna refererar till neutral och korrekt källa (exempelvis uppslagsverk eller likanande). Fenrir 3 april 2008 kl. 16.49 (CEST)[svara]

Det vet jag men nu diskuterar vi politisk laddade ord och då finns inga neutrala källor, bara olika ståndpunkter. - Gthyni 3 april 2008 kl. 17.19 (CEST)[svara]

(börjar om till vänster). Eftersom uttrycket "kommunistiska" ansvänds om dessa stater, i tidningar, läroböcker och annorstädes, och uttrycket t.o.m. är källstyrkt, medan ordet realsocialism bara hittills en gång källstyrkts utanför mkt små intressegrupper (av mig, Nils Elvander), så är det upp till bevis att det skulle vara fel att kalla staterna kommunistiska.//--IP 3 april 2008 kl. 17.30 (CEST)[svara]

Men IP, jag har på senare tid tyckt du tagit en mer resonlig och pragmatisk linje i de flera diskussioner jag läst, men det här känns inte alls bra. Det finns alltså inga problem och mitt försök att begränsa redigeringskrig är bara dumt. Det är obestridligen så att benämningen kommunistiska stater utlevs som för många som mer eller mindre lutar mot Marx ursprungliga förstalinistiska kommunism. Jag har redogjort för min personliga pragmatiska syn en bit upp här men även för varför problematiken finns. Mitt mål var att kunna hantera motsatta viljor/åsikter på ett bra sätt men jag har mest fått politisk färgade argument tillbaka. Vad som är neutralt och korrekt kommer det aldrig att nås någon enighet om och då får man vara vuxen nog att hitta något som de flesta accepterar när det gäller bagateller som ordalydelser i WP. - Gthyni 3 april 2008 kl. 17.54 (CEST)[svara]

Jag vet inte vem du är, men jag ogillar att man klappar mig på huvudet. Antingen levererar du bevis för saken, eller så har dem som vill kalla staterna kommunistiska alla kort på sin sida. Somsagt: diskussionen existerar inte utanför wp, det är något som kommer från Rapvatten. När västerpartister - som jag har många och nära band med - inte kallar staterna kommunistiska beror detta på att de inte menar att detta ideologiskt sett passar in på definitionen av kommiunism. De använder heller inte ordet realsocialism. Den diskussionen existerar utanför wp, men är ytterst marginell. //--IP 3 april 2008 kl. 17.55 (CEST)[svara]

Jag avbröt diskussionen förut eftersom WP inte är ett forum för politisk diskussion. Frågan är varför du har så svårt att acceptera detta och angriper mig när jag försöker hitta vägar till koncensus? Jag har inte förespråkat vare sig den ena eller andra formuleringen i denna artikel och absolut inte förespråkat att ordet realsocialism skall användas (även om jag hört och sett det användas i diverse sammanhang). - Gthyni 3 april 2008 kl. 18.06 (CEST)[svara]

"Jag angriper dig"? Det var faktiskt du som kom med påståenden om min psykologiska förmåga, så... Ta det lite lugnt nu. Jag har problem med när folk kommer hit och gör egna logiska analyser som saknar förankring utanför Wikipedia. Dit hör påståenden att kausaliteten inte existerar och därför finns ingen Gud, att stater inte kan kallas kommunistiska för att det i ideologins filosofi skall vara ett stadium utan stat, med mera. Du har varit här länge nog för att veta att man skall källbelägga. Och jo, du har förordat ordet realsocialism, och vänd inte steken nu för att vinna diskussionen. Jag har skrivit att saken fått alldeles orimliga proportioner, och visat hur ordet används av en konservativ. Men att redigeringskriga om saken är onödigt som vad ordet skall betyda är helt klart i sammanhanget. Jag blir mycket upprörd när man behandlar mig så här. Vad jag har sagt om saken står ovan, så vänd inte saken till något jag aldrig sagt.//--IP 3 april 2008 kl. 18.12 (CEST)[svara]

Men snälla, var har jag förordat att det stå realsocialism? Läs igenom vad jag skrivit och tala om det för mig för jag kan inte hitta det. Hur vänder jag sen på steken när jag vägrar delta i en diskussion om de åsikter du tilldelat mig. Måste säga att att du är så ömhudad funkar dålig med den ganska hårda debattstil du själv har. T o m när jag försöker säga att du hade växt i mina ögon så blir du arg. Kram IP, det är ju faktiskt bara en liten artikel om planekonomi på internet - Gthyni 3 april 2008 kl. 22.59 (CEST)[svara]

Det värsta jag sett på ett bra tag – hela artikeln är passé. Måste vara Stefan Fölsters våta dröm att få beskriva den så. Den bygger först upp en föråldrad och i huvudsak irrationell syn på "planekonomi", därefter kritiserar man denna fantombild med argument som är lika passé och irrationella. Resultatet är, föga förvånande, totalt obegripligt (förmodligen t.om. för borgerliga ekonomer). Att en stalinistisk ekonomi får stora problem är verkligen en grundläggande banalitet. Att en socialdemokratisk blandekonomi/blanddemokrati också haltar är lika självklart. Det intressanta är om en planerad samhällsekonomi (ta där det finns - lägg där det fattas) kombinerad med direktdemokrati kan lösa framtidens problem. Ja, det är mycket möjligt att den skulle kunna det, och det finns praktiska exempel att peka på. Men då får man nog lyfta diskussionen en hel del...

Börja om från början! Studera förslagsvis inledningsvis dessa böcker:

• M. Albert: Parecon. Life after Capitalism. [1]
• Cockshott/Cottrell: Planhushållning och direktdemokrati. Manifest 2002.
• Castoriadis: Arbetarråd och ekonomi i ett självförvaltat samhälle. 2007.

Det finns redan ett litet,litet,litet avsnitt i artikeln om dessa helt centrala frågor. Utgå från det när artikelns ska skrivas om! Staffan Jacobson 9 september 2008 kl. 00.54 (CEST)[svara]

Det som var tänkt som en historisk förklaring och redogörelse för ett begrepps framväxt (vilket uppstod i både Sovjetunuionen och Norden och därefter spreds och alternerades i betydelsen), har brutits ut till att beskriva olika länder, så det är en utläggning som saknar motstycke i mallar för vad en förklaring är. Om man redogör för olika länder är det väl bäst att utgå från en samtida utgångspunkt, men som sagt nu har begreppshistorian försvunnit.//--IP 9 september 2008 kl. 06.23 (CEST)[svara]

Jag ifrågasätter ockå nyttan av att redovisa ett begrepp i form av nationella varianter. Det vore sannolikt mer intressant med en uppdelning i ideologiska eller teoretiska varianter. Och ha ett stycke om begreppshistoria.//--IP 9 september 2008 kl. 06.29 (CEST)[svara]

Men blanda inte ihop en samhällsekonomi som bygger på överordnad styrning från staten (=planekonomi), med utjämningspolitik (=ta där det finns och ge till de fattiga). Planekonomi kan förvisso ha ett utjämningspolitiskt syfte, och kanske vanligen har det, men det kan också vara en temporär lösning på en finanskris.//--IP 9 september 2008 kl. 07.14 (CEST)[svara]

Tråkigt när det blir så här dåligt. Artikeln har en del rejäla plumpar och några saftiga missuppfattningar, troligen skrivna i all välmening..... eller? Hade man nu bara tid.... 89.253.84.66 6 juli 2009 kl. 21.58 (CEST)[svara]

Avsnittet centralplanering skildrar en specifik form av centralplanering där vissa former av linjära matematiska modeller används. Detta är knappast den enda teoretiskt tänkbara formen av centralplanering så jag är osäker på varje just den beskrivs. (Den bygger också uppenbarligen på ganska grova approximationer av ekonomin.) Den kan knappast ha tillämpats i de existerande planekonomierna. Och den har inga större likheter med planeringen i privata företag som också nämns i avsnittet. Alltså är frågan vem som egentligen förespråkar den här metoden. Lite källhänvisningar så att man kan förstå det vore bra. MathHisSci 20 juli 2010 kl. 18.15 (CEST)[svara]