Hoppa till innehållet

Diskussion:Frihet

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia
Nyheter Den här artikeln har omnämnts, refererats eller använts som källa i massmedia.

”Hur ser friheten utför svensk television?”. Dagens Nyheter. 23 februari 2005. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=382394. (2005-02-23)

Första meningen måste ändras. Frihet är inte bara avsaknad av förtryck, frihet är snarare "möjligheten att göra vad man vill". Där vad i det här fallet inte bara betyder "det som man vill" utan vad som helst". Aaker 5 november 2006 kl. 22.27 (CET)[svara]

Om frihet betydde "möjlighet att göra vad jag vill" så fall skulle det vara en ofrihet att jag inte kan flyga, eller springa i 100 km/h. Det är det naturligtvis inte. Frihet måste nog definieras som avsaknad av juridiska eller sociala begränsningar och förtryck. Annars är det rimligare att använda begreppet "obegränsade möjligheter" eller liknande. Perfectn 2 mars 2017 kl. 13.24 (CET)[svara]

Bilden på The Statue of Liberty på Staten Island i N.Y. är onödig. Den symboliserar inte i det allmänna medvetandet "frihet" utan mera den amerikanska imperialismen. Delacroix' målning "Friheten på barrikaderna" är däremot korrekt i sammanhanget. Staffan Jacobson 28 juni 2007 kl. 19.05 (CEST)[svara]

Du tycker alltså att frihet bäst visas med en bild på beväpnade människor?

Dillinger 28 juni 2007 kl. 19.20 (CEST)[svara]

Den bilden används redan flitigt i andra Wikiartiklar därför att den är sinnebilden för friheten. Ja, friheten får man inte, den tar man.Frihet är endast möjlig i kampen för befrielse.Staffan Jacobson

Frihetlig socialism införs genom att skjuta de som anser att frihet är att slippa bli skjuten av frihetliga socialister. --Βονγομαν 28 juni 2007 kl. 20.05 (CEST)[svara]
Så invecklat behöver det nog inte bli för vi tänker varken skjuta eller fängsla någon. Det är dina kompisar Staten och Kapitalet som sysslar med sånt. Och nassarna naturligtvis. [[Användare:Staffan [[

Sorry men den verkar inte väcka antöt hos mig, och jag röstar hemskt gärna på vänsterblocket. Moffis 27 september 2007 kl. 20.05 Uppsala(CEST)

Jag tog bort den snaskiga imperialismens symbol, wikipedia ska väl vara npov? Saxon 8 oktober 2007 kl. 01.12 (CEST)[svara]

Självklart skall Wikipedia vara NPOV, det var därför din POV-pushning återställdes. Frihetsgudinnan är en allmänt vedertagen symbol för frihet. //Heimvennar - divider 8 oktober 2007 kl. 13.52 (CEST)[svara]

Frihetsgudinnan är en allmänt vedertagen symbol för USA-imperialismen. Bort med den! Staffan Jacobson 16 oktober 2007 kl. 02.57 (CEST)[svara]

Respektera uppfattningen av samtliga användare ovan och låt Frihets-gudinnan ligga kvar. --El Maco 16 oktober 2007 kl. 03.00 (CEST)[svara]
Det sätt på vilket USA befolkades av immigranter från Europa, dels efter missväxtår och dels efter världskrigen, och den symbol som New York och Ellis Island har, så hör bilden definitivt hemma i artikeln om frihet. --Strangnet 16 oktober 2007 kl. 03.12 (CEST)[svara]
Hm, jag visste att detta diskuterats för länge sedan, men kollade inte diskussionssidan innan jag ändrade idag (apropå Strangnets och El Macos inlägg ovan). Ni kan ju återställa om ni vill, å andra sidan har både Delacroix och Frihetsgudinnan legat ett tag. /NH 17 oktober 2007 kl. 03.13 (CEST)[svara]
Men det blev väl bra! //Knuckles...wha? 17 oktober 2007 kl. 09.59 (CEST)[svara]
Vackert så --El Maco 17 oktober 2007 kl. 21.25 (CEST)[svara]
Ja dom är väldigt söta! Staffan Jacobson onsd 24 okt kl. 20.14
Den amerikanska "frihets"gudinnan har dykt upp igen trots konsensus om att den skulle bort. Jag har deletat den.Staffan Jacobson 23 februari 2008 kl. 21.03 (CET)[svara]
Konsensus innebär inte att något ska vara som du vill ha det. Frihetsgudinnan är kanske i dina kretsar en symbol för "USA-imperialismen", men knappast för folk i allmänhet, och i synnerhet inte för alla de invandrare som USA tog emot med öppna armar då Europa var fattigt. /Grillo 23 februari 2008 kl. 21.10 (CET)[svara]
Med konsensus avser Jacobson måhända att den som skriver flest inlägg på diskussionssidan ska bestämma? Dillinger 23 februari 2008 kl. 22.01 (CET)[svara]
Fel, fel! Den som skriver mest svepande i prosa vinner. Men bara om man är akademiker. --Βονγομαν 26 februari 2008 kl. 22.35 (CET)[svara]
Dom två nya bilderna, Aun Sang och Ghandi, lades in i stället för Delacroix och imperialismgudinnan. Knuckles, El Maco, Saxon, NH och Staffan Jacobson är för detta.Fyra användare är emot. Majoritet för att ta bort bilden, alltså, rätta mig om jag har fel? Staffan Jacobson 3 mars 2008 kl. 00.08 (CET)[svara]
Pryade du som rösträknare under din tid i USA? Dillinger 3 mars 2008 kl. 00.12 (CET)[svara]
Just den permanent blockerade Saxon är kanske inte den bäste att ta med i en rösträkning för att bevisa sin poäng: Special:Bidrag/Saxon. //Knuckles...wha? 4 mars 2008 kl. 08.14 (CET)[svara]

Nu är det ju så att konsensus inte byggs på majoritetsbeslut. Så har det aldrig varit. Det är sidan med bäst argument som brukar gå "vinnande" ur debatterna. Nu är det väl egentligen inte så många som kommit med så bra argument ovan, det har mest varit pajkastning... Hur som helst, Frihetsgudinnan är förmodligen den mest kända ikonen för frihet i hela världen, jag skulle tro att de flesta som ser den åtminstone känner igen den. Att den är en symbol för frihet för många amerikaner, främst invandrade sådana, är det nog ingen som säger emot. Att det sticker i ögonen hos vissa på den extrema vänsterkanten att "ondskefulla USA" kan vara en symbol för frihet för många människor i världen förändrar inte det faktumet. Dessutom är frihetsgudinnan ursprungligen en gåva från Frankrike om någon nu skulle ha missat det... Det är för övrigt en nyhet för mig att Frihetsgudinnan skulle vara en symbol för imperialism. Finns det några källor utanför den yttersta vänstern som stödjer detta? /Grillo 3 mars 2008 kl. 23.01 (CET)[svara]

Jag håller med Grillo här. //Knuckles...wha? 4 mars 2008 kl. 08.14 (CET)[svara]
Bäst argument? Jag hittar inte något argument alls i ditt långa inlägg, bara motargument. "Hela världen" Grillo, inbegriper också Tredje Världen och Mellanöstern, och då blir det inte mycket kvar. Delacroix' tavla "Friheten på barrikaderna" kommer också från Frankrike, om det nu skulle vara en merit, och den är faktiskt en symbol för friheten, och inte bara de rikas frihet utan även de fattigas. Imperialismgudinnan har också gjort sig känd som en symbol för apokalypsen, både i filmen "Apornas planet" och i den senaste klimatkatastroffilmen. Så om ni föredrar den bilden – tänk då på det....Staffan Jacobson 4 mars 2008 kl. 20.41 (CET)[svara]
Jag vet inte vilken "senaste klimatkatastroffilmen" är, däremot är jag övertygad om att användandet i Apornas planet är för att symbolen just är så välkänd. När någon ser frihetsgudinnan i det sammanhanget förstår de på en gång att "oj, vi är långt i framtiden på jorden" och inte "vi är på en annan planet". För övrigt är jag övertygad om att många av de som kom till USA kom dit just eftersom de var fattiga i sina ursprungsländer (oftast i Europa) och kunde etablera helt nya och förhoppningsvis friare och rikare liv i USA. Det var åtminstone därför folk åkte dit. Jag har inte läst Utvandrarna med flera som tydligen ska vara hyfsat bra återberättelser av hur det gick till, men såvitt jag vet är erfarenheterna inte helt negativa om man säger så... Jag efterfrågar källhänvisning till påståendet att frihetsgudinnan skulle stå för imperialism. Du är den första jag någonsin hört som påstått det. /Grillo 4 mars 2008 kl. 22.40 (CET)[svara]
Med den senaste katastroffilmen avsåg jag "The Day after Tomorrow." Där får ett uppstickande nedisat fragment av frihetsgudinnan symbolisera klimatapokalypsen, och i "Apornas planet" får ett uppstickande fragment av frihetsgudinnan i ett radioaktivt område symbolisera mänsklighetens undergång i kärnvapenkrig.
Jag har läst Vilhelm Mobergs utvandrartriologi. Det är visserligen skönlitteratur, men han sticker inte under stol med de svårigheter som möter immigranterna vid ankomsten till USA. Det är riktigt att de flesta flydde från svåra förhållanden i Europa, men många kom också ur askan i elden; de blev hänsynslöst utnyttjade av arbetsgivarna och det var därför som utvandraren Joe Hill gick med i IWW 1905.
När du påstår saker om "friheten" i USA vill jag fråga dig: gällde "friheten" också Nordamerikas indianer? Tror du dom såg på statyn ifråga som en frihetssymbol? Eller som en symbol för sin utrotning? Och de svarta slavarna - var fanns deras frihet? Ett land som en gång byggde hela sitt välstånd på slaveriet ska tala tyst om friheten, menar jag. Det är plånbokens "frihet" vi talar om och inget annat och den behöver inget monument i en WP-artikel om Frihet.
Det finns många alternativ till illustrationer här: Delacroix' målning, Aun Sang, Ghandi eller Bakunin, och bilden på frihetsgudinnan används redan i artikeln om Nyliberalism. Där hör den förvisso hemma!
Så nu får vi se om "bäst argument vinner". Staffan Jacobson 5 mars 2008 kl. 16.05 (CET)[svara]
Jag är fortfarande övertygad om att Frihetsgudinnan använts i dessa filmer för att det är en tydlig symbol som alla känner igen (the day after tomorrow har jag sett men minns den inte speciellt noga, men jag tror dig), inte som ett politiskt ställningstagande (Hollywood brukar inte vilja vara minsta kontroversiella om man säger så...). Självklart fick indianer och svarta lida i USA, men det tycker jag inte hör hit. Jag är fortfarande övertygad om att den stora majoriteten av världens invånare, åtminstone de som bor i västvärlden, anser att Frihetsgudinnan är en frihetssymbol. Imperialism och nyliberalism är för övrigt inte synonymer... Du har fortfarande inte visat på nån källa att gudinnan skulle vara en symbol för imperialism (i rättvisans namn har jag inte visat nån källa för att det skulle vara en symbol för frihet heller, men det är i min mening bra mycket mer logiskt än att den skulle stå för något annat...). /Grillo 5 mars 2008 kl. 16.47 (CET)[svara]
Det finns ett oändligt antal kopplingar mellan the Statue of Liberty och USA-imperialismen, och ett tjugotal sådana exempel bara på sidan www.countercurrents.org.
I artikeln ”The Crash of Civilizations” av Satya Sagar läser man t.ex.följande:
”The land of freedom, rule of law, respect for individual rights - the land symbolized in popular global folklore by the Statue of Liberty with its arms reached out to welcome the poor, weak and weary. And today, run by rightwing goons and represented abroad by a bunch of jackbooted thugs? Is this not indeed yet another self-styled 'God' that once flew high, flapped around and finally Failed?
But let me say also loud and clear - predatory Western Imperialism is not alone in its sinking to these lows of inhumanity. There is an absence of civilized behavior on all sides of this mean and mindless conflict that is truly frightening”.
http://www.countercurrents.org/us-sagar150504.htm
Nu tycker jag det vore dags att ta bort bilden. Det gick ju bra utan den innan denna debatt startade på nytt i februari 2008! Staffan Jacobson 5 mars 2008 kl. 17.41 (CET)[svara]
Bättre än en krönika på en alternativ nyhetssite kan du. Krönikor är inte precis bra källor till någonting annat än vad just den personen har sagt. Och den personen säger inte ens emot att Frihetsgudinnan skulle vara en symbol för frihet, han konstaterar bara att USA enligt honom inte längre står för frihet. /Grillo 5 mars 2008 kl. 18.25 (CET)[svara]
Ok, här kommer ett nytt citat, trots att jag inte tror att det hjälper dig.
”…Tyvärr stöter varje försök från USA:s sida att uppmuntra en demokratisk utveckling i Mellanöstern på stora problem, åtminstone för tillfället: USA har nämligen förbrukat all moralisk auktoritet och trovärdighet i området. Det är inte Frihetsgudinnan människor här ser framför sig när USA nämns, utan bilderna på torterade fångar i Abu Ghraib. Västorienterade liberaler i arabvärlden vet att de måste distansera sig från USA om de vill att någon ska lyssna till dem och skulle de ta emot bidrag eller stipendier från amerikanska organisationer skulle de omedelbart angripas för detta.”
FRANCIS FUKUYAMA: Efter Bush.
http://www.arenagruppen.se/ag5/default.asp?authID=0&ID=2580&type=3&cat=arena&o=&p=28
Men jag misstänker att du inte låter dig nöjas med någon källa överhuvudtaget, eftersom du redan har bestämt dig för att du har rätt. Nå, nu har du inte det, men jag kan inte göra så mycket åt den saken eftersom du inte reagerar på ett rationellt resonemang. Kanske någon annan användare med större tålamod vill fortsätta denna diskussion med Grillo?Staffan Jacobson 5 mars 2008 kl. 21.32 (CET)[svara]
Det där citatet säger ju inte att Frihetsgudinnan inte är en symbol för frihet, snarare att folk i Mellanöstern inte ser USA som en symbol för frihet. Dillinger 5 mars 2008 kl. 21.37 (CET)[svara]
(e. redig.konfl.)Det senaste citatet gör ju inte ens den liknelsen alls, utan menar bara att bilden av USA är en annan är frihetens land representerat av statyn och snarare skulle vara den som övergreppen i Abu Ghraib osv förmedlar. Det är konstigt att behöva påpeka det för en påläst person, men din syn på hur saker och ting i världen förhåller sig är inte den allena rådande dito. --Strangnet 5 mars 2008 kl. 21.41 (CET)[svara]
Alltså, jag var naiv nog att tro att alla kunde tänka själva. Här kommer en bild, och den kan knappast missförstås. Det finns många liknande, även av svenska konstnärer och illustratörer, och detta visar att det också existerar en helt annan koppling i det allmänna medvetandet än den mellan Statue of Liberty och Frihet.
http://bp0.blogger.com/_y5S51SysQJM/RaEPAOXxrmI/AAAAAAAAAB0/ODN3A2x6HAk/s1600-h/frihetsgudinnan.jpg
http://rawiamorra.wordpress.com/2007/01/07/en-dyr-och-blodig-karusell/
Staffan Jacobson 5 mars 2008 kl. 21.54 (CET)[svara]
Hur definierar du det allmänna medvetandet? Dillinger 5 mars 2008 kl. 22.01 (CET)[svara]
Som det som är verksamt i människors föreställningsvärld, såsom symboler och deras tolkningar. Låt säga att en palestinier läser WP-artikeln om frihet - han instämmer, ända tills han ser Frihetsgudinnan, eftersom han intuitivt kopplar den till USA:s stöd till Israel och det våld mot palestinierna han själv upplevt.
Har alla sett bilden nu? Då har jag ett konkret förslag. Vi tar bort alla illustrationer ur artikeln. Friheten går inte att illustrera. Den måste upplevas.Staffan Jacobson 5 mars 2008 kl. 22.20 (CET)[svara]
Tror du är ganska ensam om att anse att alla bilder skall tas bort. Ghostrider 5 mars 2008 kl. 22.28 (CET)[svara]
Att tro är inte att veta. Vi får väl se. Staffan Jacobson 6 mars 2008 kl. 02.59 (CET)[svara]
Jag vill ha taget till protokollet att jag tycker att Frihetsgudinnan i New Yorks hamninlopp, en skulptur som är ett försök att fånga begreppet frihet i form av en kvinnlig gudinna med fackla som lyser upp - hur kan det ifrågasättas att den är på plats i den här artikeln? "Jag var naiv nog att tro att alla kunde tänka själva". Jomen tjenare. --El Maco 6 mars 2008 kl. 23.06 (CET)[svara]
Ytterligare en blogg som källa, den här gången till en arg palestiniers blogg. Jag efterfrågade ordentliga källor, inte personliga åsikter yttrade av nobodies. /Grillo 7 mars 2008 kl. 00.16 (CET)[svara]
Bloggar är godkända källor. Men du för inte en dialog med mig här utan en monolog. Ok, får jag inte ta bort bilder så borde jag få lägga till. Det finns några att välja på, och alla är inte lika smaklösa. Staffan Jacobson 7 mars 2008 kl. 01.53 (CET)[svara]
Innan du börjar lägga till bilder bara för sakens skulll bör du nog läsa WP:POINT så minskar risken för onödigt arbete. - Tournesol 7 mars 2008 kl. 05.56 (CET)[svara]

(börjar om i vänsterkanten) Nej, bloggar brukar inte anses vara trovärdiga källor. Carl Bildts blogg är exempelvis bara en trovärdig källa om man vill skriva "Carl Bildt sa att x var y datum z", inte "X är y (källa: Carl Bildts blogg)". Om du vill läsa mer, se Wikipedia:Trovärdighet och Wikipedia:Verifierbarhet. En bra källa hade varit ett standardverk i filosofi eller världspolitik som hade dömt ut Frihetsgudinnan som en symbol för frihet. Där kan du börja leta. Fram till dess tror jag du kommer få svårt att övertyga. /Grillo 7 mars 2008 kl. 02.08 (CET)[svara]

Jag har flyttat runt bilderna lite, utan någon som helst värdering, utan för att jag inte tyckte det så så snyggt ut i artikeln. Ghostrider 8 mars 2008 kl. 00.45 (CET)[svara]

Det blev väl bra Ghostrider!Staffan Jacobson 11 mars 2008 kl. 00.46 (CET)[svara]

Ett tänkvärt citat om Staue of Liberty

[redigera wikitext]

Om ni vill att artikeln skall vara globaliserad i sin syn på ämnet, läs då detta:

In a recent interview on the Charlie Rose show (6/14/07), former National Security Advisor Zbigniew Brzezinski argued that Bush has “shot America's credibility to hell” and said: “He [Bush] has undermined America's legitimacy to the degree that today, for most people in the world, the symbol of America is not the Statue of Liberty, but Guantánamo. And he has destroyed respect, or even fear of our military power.” Revolution #96, July 22, 2007 [[1]]

Hade jag rätt, eller? S.J. 1 december 2008 kl. 04.27 (CET)[svara]

Man kanske inte skall kommentera gamla diskussioner (särskilt inte blockerade användare), men detta känns som ett ganska uppenbart självmål som bör kommenteras så att nytillkomna läsare inte får för sig att detta är sista ordet och tar bort bilden.
- Om Guantanamo är en bättre symbol för USA än frihetsgudinnan - betyder inte det att frihetsgudinnan fortfarande är en bra symbol på frihet, detta oavsett vilken geografisk plätt i världen den råkar befinna sig på? Frihetsgudinnan är en staty med ett namn och symbolik som handlar om frihet, det kan väl inte förändras av vad man tycker om nutida politik i det land där statyn råkar befinna sig?
MVH en förundrad flitig läsare som ville försöka fördjupa förståelsen av "frihet" genom att även läsa diskussionen 87.227.2.20 16 augusti 2013 kl. 14.40 (CEST)[svara]

Real freedom

[redigera wikitext]

Engelska wp skriver såhär om Real freedom

"Real freedom is a term coined by the political philosopher and economist Philippe Van Parijs. It expands upon notions of negative freedom by incorporating not simply institutional or other constraints on a person's choices, but also the requirements of physical reality, resources and personal capacity. To have real freedom, according to Van Parjis, an individual must:

1. not be prevented from acting on their will (i.e. they must have traditional negative freedom); and 2. possess the resources or capacities actually to carry out their will.

Under this conception, a moral agent could be negatively free to take a holiday in Miami, because no-one is forcing them not to (condition 1 is met); but not really free to do so, because they cannot afford the flight (condition 2 is not met). Similarly, someone could be negatively free to swim across the English Channel; but not really free, because they are not a good enough swimmer and would not be able to succeed in the task. Real freedom is, then, a matter of degree — one is more or less really free, not just either really free or not; and no-one has complete real freedom — no-one is really free to teleport to Mars, for instance.

Real freedom expands on negative freedom by adding the idea of actually being able to exercise a capacity or resource in the absence of constraint; but does not go as far as some ideas of positive freedom, by refraining from appeal to self-government by a real, best, or higher self."--Mats33 15 oktober 2009 kl. 02.12 (CEST)[svara]

Ännu ett tänkvärt citat om frihet, Frihetsgudinnan och USA:s invandringspolitik

[redigera wikitext]

”Det amerikanska nationsbygget började med en utrensning av ursprungsbefolkningen. När indianerna folkmördats var man tvungen att importera europeiska lantbrukare som nu skulle bryta, bygga, bo. Många av dem kom från Småland. Själva invandringen tog fart i samband med att slaveriet upphörde. Slavarbetskraften var tvungen att ersättas med annan billig lönearbetskraft. Det var så polackerna, italienarna, irländarna, kineserna kom till USA. De behandlades olika beroende på varifrån de härstammande, men samtliga drabbades av rasistiska stereotyper som lever än i dag. Rasismen var strukturell och systematisk, från organisationer på lokalplan till federal nivå. Invandringen byggde landet, det har Björn Ulvaeus helt rätt i, men New York öppnade inte sitt hamninlopp av godhet, utan av nödvändighet. Annars hade nationen gått under. Förklaringen är alltså materiell, inte moralisk.” (Åsa Linderborg, AB 25/10 2014). - Avalon

Herregud hur många historiska felaktigheter det går att klämma in i ett, förvisso ganska långt, citat. /ℇsquilo 26 oktober 2014 kl. 08.53 (CET)[svara]
I Linderborg-citatet finns överhuvudtaget inga fel. Det är i artikeln det vimlar av felaktigheter... - Avalon
Till att börja med så förväxlar Linderborg orsak och verkan. Man började inte med att bedriva folkmord på indianer för nöjes skull för att sedan komma fram till att hoppsan, nu måste vi importera ny befolkning. Nej, indianerna fördrevs för att de stora mängderna invandrare behövde jordbruksmark för att kunna försörja sig. Dessutom saknas korrelation mellan slaveriets upphörande och invandringens kulmen. De svarta plantagearbetarna ersattes inte av polacker, italienare, irländare eller kineser. Nej, det var även fortsättningsvis huvudsakligen svarta som arbetade på plantagerna, fast nu som "fria" män och kvinnor med mycket blygsam lön. Invandrarna kom inte till USA för att USA sade "vi behöver större befolkning". Nej, de kom till USA för att slippa klassförtryck och odemokratiska styren i Europa. /ℇsquilo 17 augusti 2015 kl. 12.47 (CEST)[svara]
Nejdå, Linderborg som är historiker av facket har rätt på varje punkt. Det finns en mer passande illustration till artikeln här, en bild där Frihetsgudinnan gör en "face palm". Det hade varit mer adekvat i sammanhanget... — Avalon

Var finns kritiken?

[redigera wikitext]

Jag tycker man kan ifrågasätta lämpligheten och relevansen av ett par illustrationer och dess bildtexter här.

1) ” Aung San Suu Kyi ses som en förkämpe för frihet och mänskliga rättigheter i Burma” står det under hennes foto.

Sveriges Radio: ”Efter att läget för folkgruppen rohingya akut förvärrats i Burma så gör nu för första gången FN:s säkerhetsråd ett gemensamt uttalande om situationen.– Man fördömer det här våldet som har lett till att över 370 000 människor har flytt. En stark oro över övervåldet som begåtts och en uppmaning att lösa problemen på ett fredligt sätt. Man har till och med minerat gränsen för att flyktingarna inte ska våga återvända. Sedan är det också ett starkt upprop för att man ska acceptera humanitärt tillträde för de människor som behöver hjälp, det har ju fortsatt varit ett stort problem” (SR). Vi är redo att vidta ytterligare åtgärder om ingenting förändras, säger Wallström inför sitt möte med Burmas Aung San Suu Kyi. ” – Som jag ser det så uppfyller situationen som rohingya-folket utsätts för rekvisiterna som gäller för brott mot mänskligheten. Det är både omfattande och systematiskt planering och innehåller den typ av allvarliga brott och övergrepp som är oerhört grymma och barbariska (AB). � https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/gPa6z1/wallstrom-redo-att-satta-presspa-burma--brott-mot-mansklighetenhttps://www.theguardian.com/world/2017/sep/29/oxford-college-removes-painting-of-aung-san-suu-kyi-from-displayhttp://www.aftonbladet.se/nyheter/a/l6W6Ghttps://www.svtplay.se/video/15220797/aktuellt/aktuellt-19-sep-21-00-1?start=autohttp://www.aftonbladet.se/ledare/a/rkMm3/500-000-som-slipper-vara-svenska-problemhttp://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4M4ae/burmaexpert-bara-tomma-ord

Aung Sun har visserligen fått fredspriset en gång, men där diskuterar man att ta tillbaka det. Hon uppfattas numera som en hänsynslös diktator med en militärjunta i ryggen, och borde alltså vara klart olämplig som exempel på praktiserad ”Frihet”. Jag vill föreslå att bilden och texten tas bort.

2) Frihetsgudinnan är liksom Stjärnbaneret en symbol för USA. En majoritet av världens befolkning, inte minst i utvecklingsländer, ser inte USA – med sina ständiga krig, sin historia av slaveri och sin diskriminering av de egna minoriteterna – som en symbol för frihet utan snarare för imperialism. Med bara 5% av världens befolkning har USA mer än 20% av världens fängelsepopulation – vilket gör det till världens största fängelse. 2 miljoner fångar, 1% av befolkningen, varav de flesta är svarta eller hispanics. Privata fängelser är vanliga, och vinsten på fångarnas obetalda arbete (jmf: slaveri) ses som mkt lukrativ. Fångarna förvägras grundläggande mänskliga rättigheter och får t.ex. inte rösta. Frihetens hemvist på jorden? Knappast.

Jag föreslår att också denna bild och bildtext tas bort.

Däremot tycker jag Delacroix’ målning passar artikelns ämne som en mycket ikonisk skildring av just Friheten i betydelsen Frigörelse och den tycker jag kan behållas. Om texten i artikeln i övrigt – har jag inga invändningar. — Blue Chip.

Kritiken saknades därför att ingen kritiserat. Wikipedia bygger på att användare själva agerar, ifrågasätter och förbättrar. Så tack för dina inlägg, även om de inte behövde vara så retoriska och implicit ifrågasättande av Wikipedias syften. Det finns stor förståelse för olika perspektiv på Wikipedia.
Ja, det är svårt med frihetssymboler. Förutom den gamla sanningen att den enes terrorist är den andres frihetskämpe och vinnaren skriver historien och sånt så laddas även ganska neutrala symboler med värderingar. Frihetsgudinnan - Libertas - borde ju kunna vara en lämplig symbol eftersom det romerska förtrycket inte känns särskilt betungande längre och den religiösa laddningen förlorats. Just statyn Frihetsgudinnan, ursprungligen en symbol för en fattig kolonis frigörelse från förtryck, har däremot laddats med bland annat imperialism och ifrågasättande. Även om den franska tavlan förlorat en del laddning så känns den onödigt specifik för begreppet. Aung Suns gloria är minst sagt på sned.
Jag bytte till en tecknad seriestrip som är mer abstrakt och åtminstone illustrerar ett av begreppets dilemman. Dessvärre på engelska.--LittleGun (diskussion) 7 oktober 2018 kl. 10.05 (CEST)[svara]
Tack, LittleGun! — Blue Chip 2 (reg. användare).

Citatsamlingar är inte lämpliga att ha i encyklopediska artiklar. Citat kan vara värdefulla för att förtydliga vissa koncept eller idéer, men då ska de vara i koppling till (eller del av) en brödtext och inte finnas som ett fristående segment med lösryckta "citat". Sigvid (diskussion) 14 maj 2020 kl. 01.35 (CEST)[svara]