AB Stadsholmen
Aktiebolaget Stadsholmen | |
Stadsholmens besöksadress kvarteret Lappskon större på Söder Mälarstrand 21. | |
Org.nr | 556035-1511 |
---|---|
Typ | Privat aktiebolag |
Huvudkontor | Stockholm, Sverige |
Nyckelpersoner | Ulf Björklund VD |
Bransch | Bostadsföretag |
Antal anställda | 17 (2017) |
Historik | |
Grundat | 1936 |
Grundare | Samfundet S:t Erik |
Ekonomi | |
Omsättning | ▲ 310,725 miljoner SEK |
Rörelseresultat | ▲ 57,796 miljoner SEK |
Vinst efter skatt | ▲ 48,502 miljoner SEK |
Tillgångar | ▼ 131,348 miljoner SEK |
Eget kapital | ▼ 311,582 miljoner SEK |
Struktur | |
Ägare | Stockholms Stadshus AB |
Moderbolag | AB Svenska Bostäder |
Övrigt | |
Webbplats | www.stadsholmen.se |
Fotnoter | Statistik från 2017 års bokslut.[1] |
AB Stadsholmen är ett allmännyttigt bostadsföretag, dotterbolag till AB Svenska Bostäder som i sin tur ägs av Stockholms Stadshus AB. Stadsholmen är Stockholms stads bolag för förvaltning av äldre, kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Stadsholmen äger ca 280 hus med ca 1 650 bostadslägenheter och 765 lokaler. Stockholms Stads bostadsförmedling AB ansvarar för all extern förmedling av Stadsholmens lägenheter. Flera av byggnaderna har högsta skyddsklass motsvarande kraven för byggnadsminnen.[2] Fredrik Juhnell är förvaltningschef[3] i bolaget.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Stadsholmen bildades 1936 av Samfundet S:t Erik med stöd av Stockholms stad.[4] Uppdraget var från början att förvalta och rusta upp bebyggelsen i Gamla stan, som vid denna tid var starkt nedgången.[5] Företagets namn anspelar på namnet på den holme mellan Saltsjön och Mälaren, där det äldsta Stockholm växte fram (se Stadsholmen).
År 1967 överfördes Stadsholmen till Stockholms stad. Ett första större tillskott av byggnader kom 1972, då bolaget tog över Stockholms fastighetskontors kulturhistoriskt värdefulla hus. Stadsholmen blev ett dotterbolag till Svenska Bostäder 1991. I mitten av 2000-talet tog Stadsholmen över ett stort antal hus från stadens Gatu- och fastighetskontor. Det handlade främst om gårdar i ytterstaden – stambyggnader från vilka stadens moderna förorter vuxit fram. Dessa byggnader är en viktig länk för förståelsen av Stockholms framväxt.
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Stadsholmen har till uppgift att förvalta de kulturmärkta hus som finns i Stockholms stads ägo. Några exempel på sådana hus är Mosebacke vattentorn, van der Nootska palatset, Heleneborg, Louis De Geers palats, Örby slott och Kristinebergs slott.
Stadsholmen har även hand om ett flertal av den äldre sammanhängande trä- och stenhusbebyggelsen i så kallade "kulturreservatsområden" som finns i Stockholm, exempelvis vid Åsöberget, Skinnarviksberget, Vita bergen och längs Mäster Mikaels gata, Bergsprängargränd samt Stigbergsgatan på Södermalm. Även andra äldre stenhus som de på Mariaberget, på Långholmen, i Gamla Stan och i Djurgårdsstaden hör till stadens reservatsområden.
Sedan några år utger AB Stadsholmen så kallade faktablad som upprättades i samarbete med Stadsmuseet i Stockholm och ger en ingående beskrivning för utvalda byggnader. Stadsholmens byggnader känns ofta igen på de handmålade husnumren antingen på vita plåtskyltar eller direkt på putsen.
År 2001 belönades Stadsholmen med Stockholms läns hembygdsförenings kulturpris "för sitt arbete med inventeringar av kulturhistoriskt intressanta trädgårdar i Stockholm".[6]
Fastigheter i urval
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]- Stadsholmens kulturpris
- Micasa Fastigheter som äger och förvaltar Stockholms kommuns omsorgsfastigheter.
- SISAB som äger och förvaltar merparten av Stockholm kommuns förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Aktiebolaget Stadsholmen”. Allabolag.se. https://www.allabolag.se/5560351511/bokslut. Läst 26 augusti 2018.
- ^ AB Stadsholmen.
- ^ ”Fredrik Juhnell ny förvaltningschef” (pdf). sid. 3. Arkiverad från originalet den 17 september 2016. https://web.archive.org/web/20160917031250/https://www.stadsholmen.se/Global/Tidning/SH2-2015ejBytes.pdf. Läst 29 maj 2016.
- ^ AB Stadsholmens historia.
- ^ Hallerdt, Björn; Saxered, Lars; Söderström, Göran (1998). Borgarhus Och Kåkar (Ny utg. 1974). ISBN 9789170310836
- ^ Fastighetsvärlden: Stadsholmen får kulturpris, publicerad 15 april 2002.