Södra delen av kommunen domineras av Hallandsåsen och kusten längs Laholmsbukten av ett sandvandringsområde. Barrskogar samt vidsträckta myr- och mossmarker dominerar Laholmsslätten som i öster till ett småkuperat landskap.
Tillverkningsindustrin sysselsatte knappt en femtedel av den förvärvsarbetande befolkningen i början av 2020-talet. Den näst största näringsgrenen var jordbruket.
Med undantag för enskilda år har befolkningstillväxten varit stabil ända sedan kommunen bildades 1971. Kommunen har huvudsakligen styrts av borgerliga partier.
Hallandsåsen dominerar södra delarna av kommunen. Dess norra sluttning utgörs av en förkastningsbrant med dalgångar, raviner och mindre vattenfall. Uppe på åsen finns en platå med bokskogar, ljunghedar och kärrområden. Utmed Laholmsbukten finns Laholmsbuktens strand, en sandvandringskust med aktiva kustprocesser och mäktiga dynfält. Genom kommunen flyter ån Lagan vars mynning påverkats av sandvandringen.
Södra Laholm domineras av Hallandsåsen, vars nordsluttning är en förkastningsbrant med dalgångar och raviner samt mindre vattenfall. Bokskogar, ljunghedar och kärrområden karakteriserar platån uppe på åsen. Stranden utmed Laholmsbukten är en sandvandringskust med aktiva kustprocesser och mäktiga dynfält. Barrskogar samt vidsträckta myr- och mossmarker dominerar Laholmsslätten. Slätten övergår i öster till ett småkuperat landskap som därefter fortsätter i Småländska höglandet.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
År 2023 fanns 40 naturreservat i Laholms kommun.[9] Som exempel kan nämnas Hollandsbjär, ett område om åtta hektar som skyddade 1982. Främst utgörs området av ljunghed och det beskrivs av Länsstyrelsen i Hallands län som en "en av de mest värdefulla lokalerna" för nålginst.[10] Ett annat exempel är Blåalt som består av 298 hektar. Reservatet bildades ursprungligen 1997 men utvidgades 2015. Främst består området av ädellövskog med 160 till 240 år gamla träd. I reservatet trivs många ovanliga mossar och lavar, exempelvis bokfjädermossa och bokkantlav.[11]
Största partiet i valen till kommunfullmäktige är Sverigedemokraterna sedan valet 2022. Tidigare har största parti varit Socialdemokraterna i valen 1994–2022 och 2014–2018, Moderaterna i valen 2006 och 2010 samt Centerpartiet i valen 1970–1991.
Samtliga åtta riksdagspartier finns representerade i Laholms kommunfullmäktige. Dessutom hade SPI Välfärden mandat från 1998 till 2018, Trygghetspartiet från 2018 till 2022 och Laholmspartiet sedan 2002. Sen valet 2018 finns även Medborgerlig samling representerat i kommunfullmäktige. Ny demokrati fanns representerade i Laholms kommunfullmäktige i valen 1991–1998 och i valen 1991 och 1994 invaldes även Pensionärspartiet.
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har två vardera, medan Centerpartiet, Kristdemokraterna och Medborgerlig samling har en ledamot var.[18]
I början av 2020-talet sysselsatte tillverkningsindustrin knappt en femtedel av den yrkesverksamma befolkningen. Det var därmed den största näringsgrenen följt av jordbruket som sysselsatte cirka åtta procent av kommunens förvärvsarbetande. En av Europas modernaste laxodlingar finns i kommunen. Den ägs av Sydkrafts laxodling och bygger vidare på en lång tradition av laxodling i området. Bland de största företagen återfinns plastindustrin DIAB AB och Specma AB som sysslar med hydralik och centralsmörjning.[7]
I nord-sydlig riktning löper E6 och Västkustbanan som trafikeras av Öresundståg med station i Laholm. Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av riksväg 15 och från väster mot sydöst av riksväg 24. Denna förbinds ytterligare med europavägen av länsväg 115 mot Båstad.
Området som utgör Laholms kommun har en lång tradition av keramiktillverkning och krukmakarverkstäder. Detta kan härledas till de geografiska förutsättningarna där Lagan gav lera, ved och handelsplatser och således gav möjligheter för att etablera och utveckla relaterad verksamhet. Under 1900-talet industrialiserades keramiktillverkningen genom Firma Laholms Keramik (1946-85) och Jani-keramik (1950-70). Även om dessa verksamheter lagts ner tillverkades keramik fortsatt i området per 2018.[26]
Blasonering: I blått fält tre bjälkvis över varandra ställda laxar av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning.
Fiskarna kommer redan på de äldsta kända stadssigillet från 1300-talet. Deras ställning har dock varierat. På 1300-talssigillet är fiskarna bjälkvist ställda över varandra vågrätt med fiskarna vänsterställda. Under 1500-talet var fiskarna lodrätt stolpvis ställda, den mellersta fisken vänd uppåt, de båda yttre nedåt. Senare tiders sigill återger vanligen fiskarna högerställda. När vapnet 1940 skulle fastställas av Kungl. Maj:t definierades de som laxar. Magistraten i Laholm hade framfört önskemål om att fiskarna i sin helhet skulle vara silverfärgade för att mer likna verkliga laxar, men Riksheraldikerämbetet avslog förlaget då det ansågs inte följa heraldiska regler. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för Laholms kommun i PRV år 1974. Två andra vapen, från 1960-talet, fanns inom kommunens område.[27]
Ränneslövs landskommun
Våxtorps landskommun
Wikimedia Commons har media som rör Laholms kommun.