Språklagen
Språklagen avser Språklag (2009:600) i Sverige. Lagen är en ramlag innefattande 15 paragrafer, vilka trädde i kraft den 1 juli 2009, för att befästa fyra riksdagsbeslutade språkpolitiska mål från 2005.[1]
| ” |
1 § I denna lag finns bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Lagen innehåller även bestämmelser om det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk samt om språkanvändning i offentlig verksamhet och i internationella sammanhang. |
„ |
| – 1 och 2 §§ språklagen sammanfattar lagens innehåll och syfte. | ||
Klarspråksparagrafen
redigera11 § språklagen, ”klarspråksparagrafen”, säger att språket i all offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.[2]
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ Bo Löfvendahl (2019). ”Språklagen fyller 10 år - men vad hände egentligen?”. Språktidningen. Arkiverad från originalet den 24 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190624165410/https://spraktidningen.se/artiklar/2019/06/spraklagen-fyller-10-ar-men-vad-hande-egentligen. Läst 28 november 2019.
- ^ "Språklagen i praktiken – riktlinjer för tillämpning av språklagen Arkiverad 21 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine." (ISBN 978-91-7229-084-6), Rapport från Språkrådet, Språkrådets webbplats. Läst den 28 april 2012.
Externa länkar
redigera- "Språklag (2009:600)" på lagen.nu. Läst den 28 april 2012.
- "Språklagen i praktiken – riktlinjer för tillämpning av språklagen" (ISBN 978-91-7229-084-6), Rapport från Språkrådet, Språkrådets webbplats. Läst den 28 april 2012.