Slaget vid Hova var en strid vid Hova i Tiveden 14 juni 1275, där en bondehär under ledning av kung Valdemar Birgersson besegrades av dennes bröder hertig Magnus, senare Magnus Ladulås, och Erik med tillnamnet "Allsintet".

Slaget vid Hova

Minnesmärke över slaget vid Hova, rest 1975
Ägde rum 14 juni 1275
Plats Hova i Tiveden
Utfall Seger för hertigarna Magnus och Eriks upprorshär, medan Valdemar Birgersson flydde till Norge
Stridande
Valdemar Birgersson, kung av Sverige Valdemars bröder Hertig Magnus och hertig Erik
Styrka
Valdemars bondehär upprorshär med 700 tyska och danska ryttare
Förluster
Större delen av kung Valdemars bondehär Okänt
Folkungatiden
Sveriges historia 1250-1389

Föregås av Förhistorien

Valdemar Birgersson 1250-1275

Magnus Ladulås 1275–1290

Birger Magnusson 1290–1318

Magnus Eriksson 1319-1364

Albrekt av Mecklenburg 1364–1389


Fortsättning:
Sverige under Kalmarunionens tid

Sedan Magnus och Erik sagt upp tro och lydnad till sin bror Valdemar, värvades en upprorshär i Danmark, enligt Erikskrönikan bestående av 700 tyska och danska ryttare.[1] Hertig Magnus trupper marscherade därefter norrut genom Västergötland, samtidigt som kung Valdemars bondehär marscherade söderut mot Tiveden för att slå ner upproret. Sedan Magnus fått rapporter om att större delen av Valdemars bondehär slagit läger vid Hova, samtidigt som kungens bästa krigare fanns en bit därifrån vid Ramundeboda, fick de danska och tyska ryttarna order om att anfalla bönderna. De få överlevande bland Valdemars bönder tvingades slutligen att fly ut i mossar och kärr.[2] Enligt den inte helt pålitliga Erikskrönikan försov sig Valdemar i Ramundeboda medan striden pågick.[1]

Segern i slaget medförde att Magnus övertog den svenska kronan och att Valdemar flydde till Norge.

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Harrison (2002), s. 213
  2. ^ Sundberg (2010), s. 171

Tryckta källor

redigera