Regensburg är en kretsfri stad i den östra delen av det tyska förbundslandet Bayern. Folkmängden uppgår till cirka 157 000 invånare, vilket gör den till Bayerns fjärde största stad efter München, Nürnberg och Augsburg. Staden ligger omkring 90 kilometer sydost om Nürnberg och omkring 100 kilometer nordost om München. Floden Donau rinner genom staden. Motorvägarna A3 och A93 korsar varandra i staden.

Regensburg
Kretsfri stad
Vy över centrala Regensburg.
Vy över centrala Regensburg.
Flagga
Kommunvapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Bayern
Regierungsbezirk Oberpfalz
Höjdläge 346[1] m ö.h.
Koordinater 49°1′N 12°6′Ö / 49.017°N 12.100°Ö / 49.017; 12.100
Yta 80,85 km² ()[2][3]
Folkmängd 157 443 ()[4]
Befolkningstäthet 1 947 inv./km²
Borgmästare Gertrud Maltz-Schwarzfischer (2020–) (SPD)
Postnummer 93047, 93049, 93051, 93053, 93055 och 93057
Riktnummer (+49) 0941
Registreringsskylt R
Kommunkod 09 3 62 000
Regionalkod 09 3 62 0000
09 3 62 0000 000
Geonames 6556611
OSM-karta 62411
Läget för Regensburg i Tyskland
Läget för Regensburg i Tyskland
Läget för Regensburg i Tyskland
Läget för Regensburg i Bayern
Läget för Regensburg i Bayern
Läget för Regensburg i Bayern
Webbplats: Regensburg

Regensburg är en av de äldsta städerna i Tyskland. I skriftliga källor nämns platsen som ett romerskt kastell omkring år 80. Stadens historiska stadskärna är fortfarande i stort sett intakt eftersom inga egentliga bombangrepp genomfördes mot själva staden under andra världskriget. Däremot anfölls Messerschmittverken strax utanför staden med stor kraft. Staden har präglats av furstehuset Thurn und Taxis.

År 1965 grundades universitetet och en fackhögskola började sin verksamhet 1971. År 1960 iordningställdes en ny hamn, Östhamnen, och 1978 färdigställdes Main-Donau-kanalen. År 1986 startade BMW tillverkning av sin 3-serie i Regensburg. Fabriken sysselsätter 10 000 personer.

Stadens största fotbollslag heter SSV Jahn Regensburg.

Personligheter

redigera

Källor

redigera
  1. ^ läs online, it-ch.topographic-map.com .[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.destatis.de .[källa från Wikidata]
  3. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]