Minnesota är en delstat i norra USA. Minneapolis är den största staden men Saint Paul är huvudstad. Minnesota har en hög andel svenskättlingar,[1] och man talar om "svenskbygderna".[2]

Minnesota
Delstat
Insjö i Saint Croix State Park i Minnesota.
Insjö i Saint Croix State Park i Minnesota.
Minnesotas delstatsflagga
Minnesotas sigill
Officiellt namn: Minnesota
Land USA USA
Huvudstad Saint Paul
Latitud
Longitud
43°34'N till 49°23'N
89°34'W till 97°12'W
Största stad Minneapolis
Högsta punkt
 - höjdläge 701 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge 183 m ö.h.
Längd 645 km
Bredd 400 km
Area 225 365 km²(12:e)
 - land 206 375 km²
 - vatten 18 990 km²
Folkmängd 5 717 184 (2022)(22:a)
Befolkningstäthet 28 invånare/km²(31:a)
Inträde i unionen som 32:a
Inträdesdatum 11 maj 1858
Guvernör Tim Walz (D)
Tidszon Central: UTC-6/-5
Förkortning MN
Geonames 5037779
Karta över USA med Minnesota markerad
Karta över USA med Minnesota markerad
Karta över USA med Minnesota markerad
Webbplats: mn.gov

Minnesota bildades ur Minnesotaterritoriet, som upprättats den 3 mars 1849, och inträdde i unionen den 11 maj 1858[3], som 32:a delstat. Minnesota förkortas vanligen MN eller Minn.

Staten kallas The Land of 10,000 Lakes eftersom det finns ett stort antal sjöar i delstaten. Faktum är att det faktiska antalet sjöar i delstaten är fler än 15 000 – kanske till och med uppemot 22 000. Många av sjöarna heter likadant; det finns 201 Mud Lakes, 154 Long Lakes, 123 Rice Lakes och 83 Bass Lakes. Enligt gamla berättelser från 1800-talet bodde det en gång i Minnesota en jätte vid namn Paul Bunyan som jobbade som skogshuggare, och vars fotavtryck det var som bildade sjöarna i delstaten.

Minnesota bildar tillsammans med grannstaterna North Dakota, South Dakota och Wisconsin en region kallad Övre Mellanvästern (engelska: Upper Midwest), en del av Mellanvästern.

Tre amerikanska örlogsfartyg har burit namnet USS Minnesota efter denna delstat.

Historia

redigera

Namnet Minnesota är siouxspråk och kan tolkas på flera sätt, en av översättningarna är "klart vatten". En annan översättning är "molnigt vatten", och kan tolkas att vattnet är så klart att moln reflekteras från himlen eller referera till den dimma som lägger sig på sjöarna en viss årstid. De första européer man med säkerhet känner till i området var franska pälsjägare och missionärer, som kom dit under 1600-talet. Att de döpte området till Minnesota antyder att det då dominerades av en siouxtalande urbefolkning.

Från 1753 styrdes Minnesotas östra del, öster om Mississippifloden, av britterna och införlivades 1783 med USA. När man 1803 köpte Louisianaterritoriet införlivades även västra Minnesota. 3 mars 1849 blev Minnesota ett territorium och 11 maj 1858 blev Minnesota senare en delstat.

År 1819 byggdes de första permanenta bosättningarna i Minnesota, varefter invandringen ökade, främst från New England. Ekonomin byggde till en början på en omfattande spannmåls- och trävaruhandel. Efter inbördeskriget (18611865) började en stor invandringsvåg från Europa, främst från Tyskland, Sverige och Norge.

Vid sekelskiftet 1900 tog industrialiseringen fart genom att man fann stora mängder järnmalm.

Delstaten tog sin nya flagga och sitt nya sigill i bruk den 11 maj 2024 som också är delstatens dag (engelska: statehood day).[4][5]

Geografi och klimat

redigera

Med en area på 225 365 km2 utgör delstaten 2,25% av USA:s totala yta. Minnesota är berömt för sina sjöar, det finns över 15 000 sjöar, enligt vissa källor så finns det uppemot 22 000. Den del av Lake Superior som ligger i Minnesota utgör den största vattenmassan i landet.

Minnesota gränsar i norr till Kanada (Manitoba och Ontario), i öst till Wisconsin och Lake Superior, i söder till Iowa och i väster till North Dakota och South Dakota.

Huvudstaden Saint Paul och delstatens största stad Minneapolis ligger på var sin sida av Mississippifloden. Dessa två städer bildar tillsammans ett område kallat Twin Cities. Andra stora städer i delstaten är Duluth, St. Cloud, Mankato, Rochester och Bloomington.

Minnesota har ett tempererat inlandsklimat med stora skillnader mellan sommar/vinter och dag/natt. Genomsnittet för den kallaste månaden, januari, är -11,5 °C och i den varmaste, juli, 23 °C. Den genomsnittliga årliga mängden nederbörd är 719 millimeter.

Större städer

redigera

De tio största städerna i Minnesota (2010).

Ekonomi

redigera

Delstatsinkomst

redigera

Den genomsnittliga inkomsten i Minnesota var 1999 $30 742. Detta kan jämföras med genomsnittet för USA som låg på $28 546. I genomsnitt hade delstatens hushåll en inkomst på $48 000, vilket placerade Minnesota på en åttonde plats bland USA:s delstater. Det finns emellertid stora skillnader mellan delstatens olika countys, från $17 369 (Todd County) till $42 313 (Hennepin County). De lägsta inkomsterna finner man i den nordvästra delen av delstaten. Observera att alla dessa siffror gäller för 1999.

Viktigaste företagen och produkterna

redigera

I Twin Cities-området finns de största företagen, bland andra 3M (tidigare Minnesota Mining and Manufacturing) och Northwest Airlines. I staden Rochester har bland andra IBM en stor fabrik. Landets största galleria, Mall of America, ligger i Bloomington.

En stor del av delstatens ekonomi är fortfarande beroende av jordbruket. I norra delen av Minnesota finns fortfarande en del gruv- och trävaruindustri, av vilka båda är på nedgång.

Skatter

redigera

Minnesota anses av många ha en hög skatt. Delstaten tillämpar inkomstskatt- och moms, såväl som extraskatt på vissa varor, exempelvis tobak, alkohol och bensin.

År 1998 betalade varje medborgare i genomsnitt 11,8 procent av sin inkomst i skatt, vilket var en nedgång från 1996, då genomsnittet låg på 12,7 procent.

Statens bruttoinkomst var 1999 knappt $173 miljoner.

Styre och politik

redigera

Liksom andra delstater i USA har Minnesota en konstitution där delstatsstyret bygger på tredelad maktdelning: Minnesotas legislatur, Minnesotas guvernör samt Minnesota Supreme Court.

Politik

redigera
 
Resultat i presidentvalet 2016 utifrån delstatens countyn.
Clinton:      40–50%      50–60%      60–70%
Trump:      40–50%      50–60%      60–70%      70–80%

Minnesota är ett relativt starkt fäste för demokraterna. I regel är demokraterna populära i och omkring Minneapolis-Saint Paul, medan republikanerna är starka på landsbygden i countyn som Brown, Morrison, Otter Tail och Todd.[källa behövs]

I presidentval har Minnesota 10 elektorsröster som tilldelas den kandidat som erhåller flest röster i delstaten. Delstaten har röstat för demokraternas presidentkandidat i elva raka presidentval, samtliga presidentval sedan valet 1972. Det är den enda delstaten som inte röstade för Ronald Reagan i vare sig valet 1980 eller 1984. I valet 2016 var dock delstaten en av valets jämnaste, då demokraternas kandidat vann efter att ha fått 46,4 procent av rösterna mot 44,9 för republikanernas kandidat Donald Trump.[källa behövs]

Demografi

redigera

År 2000 hade Minnesota 4 919 479 invånare (1,75% av nationen), med en tillväxttakt av 12,4% under de senaste 10 åren (jämfört med 13,1% för hela landet). 88,2% av delstatens invånare är vita, latinamerikaner ej inräknade. 3,5% afroamerikaner, 2,9% latinamerikaner och 2,9% asiater. Många av invånarna kommer ursprungligen från Norden och delstaten har ett starkt nordiskt drag (uppskattningsvis är 1,5 miljoner av invånarna ättlingar till danska, finska, norska och svenska invandrare). Vidare uppskattas cirka 2 miljoner komma från Tyskland. På senare år har nya invandrargrupper kommit till Minnesota och delstaten har nu en mycket stor population från Asien, främst från Laos, Kambodja och Vietnam. Även ett stort antal invandrare från Somalia finns i delstaten.

Invånare efter ålder

redigera
0–18 1 320 670 23,1%
19–64 3 441 745 60,2%
65+ 954 770 16,7%[6]

Religion

redigera

Större delen av befolkningen är katoliker och protestanter, särskilt lutheraner. På senare år har andra religioner kommit till Minnesota med det stora antalet invandrare. Numera finns ett flertal moskéer och buddhistiska tempel. Även hinduiska tempel finns.

Professionella lag i de högsta ligorna

Kända personer födda i Minnesota

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera