Lidingöloppet

Initiativtagarna till Lidingöloppet är Karl Axel Karlberg och Sven Gärderud, far till Anders Gärderud.^[2] Den ursprungliga idén att arrangera ett stort terränglopp för den vanlige motionslöparen, motsvarande Vasaloppet för den skidåkande motionären, kom dock från journalisten Sven Lindhagen på tidningen Idrottsbladet som publicerade en idéartikel om ett långlopp den 15 maj 1965. Till den första tävlingen 1965 anmälde sig 644 deltagare varav 538 kom till start och 512 fullföljde loppet. Antalet deltagare ökade snabbt för varje år. Så småningom ökade också antalet elitlöpare i takt med att prissumman ökade, vilket också höjde tävlingens status i betydande grad. Under de senaste åren har det totala antalet deltagare i Lidingloppshelgen stabiliserats till omkring 35 000. 2009 var antalet anmälda 38 047. Huvudklassen män (M30) och kvinnor (K30), 30 km har cirka 15 000 deltagare varav 20% kvinnor. Långdistanslöpare som studerar på Bosöns idrottshögskola brukar av tradition delta i Lidingöloppet. Sedan 1982 är Lidingöloppet noterat i Guinness Rekordbok som världens största terränglopp. Lidingöloppet 30 km är fysiskt krävande och anses även bland elitlöpare som jobbigt där huvudtaktiken ofta är att spara på krafterna i uppförsbackarna.

År 1967 tillkom ett 15-kilometerslopp för kvinnor med start vid Fågelöudde, distansen var 15 800 m och angavs till 16 km för att 1981, när fler ändringar skedde av lidingöloppsbanan, komma att anges som 15 km, eftersom banlängden nu var 15 300 m. Från 1998 när startplatsen för 15 km flyttats till Hustegaholm fick även motionärer under 50 år lov att starta på 15 km, mot att tidigare varit hänvisade till MK30, och 15-kilometersloppet kallas numera MK15. För åldersgrupperna män över 60 år och kvinnor över 50 år infördes 1973 distanserna 10 km. Ingen övre åldersgräns finns för deltagande i MK30, medan lägsta ålder är satt till 17 år. Sedan ett antal år är starten för MK15 flyttad till Koltorp (där MK30 startar), och MK15 är öppet för alla ålderskategorier. MK15 är numera 14 950 m långt. Det finns också tiokilometerslopp för äldre personer, juniorer och kvinnor. Kvinnornas tiokilometerslopp kallas Lidingö tjejlopp, förkortat LT10, och anses vara kvinnornas huvudlopp. LT10 avgörs på söndagen med start 13:30 (2012). Tiokilometersbanan startar under loppen på ett gärde i Grönsta parallellt med Grönstavägen, och mäter 9 840 m.

En sten med en infälld platta av järn till minne av Lidingöloppets tillkomst finns uppförd på startområdet för loppen vid Koltorps gärde. Stenen restes till 35-årsjubileet den 3 oktober 1999. Järnplattan har följande text ingjuten; "Lidingöloppet/Världens största terränglopp/Start 30km/Startplats sedan 1966."

År 1968 föreslog Göcke Kåremo att stora Lidingöloppet, 30 kilometer, borde ha en kranskulla. Hans dotter Elisabeth blev den första kranskullan. En krans delas ut till respektive segrare i klassen M30 och K30. Kranskullan koras traditionsenligt på fredagskvällen aktuell Lidingöloppshelg i Lidingö kyrka.

Under Lidingöloppets elva första år erhöll de löpare som klarade plakettiden på 30 km samma bronsplakett som IFK Lidingös sektioner klubbmästare erhöll. En 37x48 mm stor plakett med idrottsguden Hermes huvud med vingar på huvudet och en mantelknut runt halsen. Texten runt huvudet var: I.F. LIDINGÖKAMRATERNA i relief, likaså LIDINGÖLOPPET längst ner.

Här skall också sägas att för att klara plaketten skulle man klara segrarens tid plus 30 %. Det innebar att plakettiderna de fem första åren var: 2.26.03, 2.17.04, 2.23.57, 2.18.22 och 2.12.33. Från och med 1973 bestämdes att plakettiden skulle vara fast på 2.15. Övriga klasser hade från början fasta plakettider.

Från 1976 när motivet på plaketterna byttes fick övriga deltagare en rund medalj med namnet Lidingöloppet och Lidingö i relief samt årtal, medaljen hade en diameter på 30 mm.

Underlaget till Lidingön i relief var ett vandringspris ”Silverön” som Anders Gärderud erövrade som bästa orienterare i klubben i början av 1960-talet, det priset var helt i silver och vägde mer än ett kilo

1981 när Lidingöloppet för första gången införde en egen logotype, logotypen med de tre L:n i både Lidingö och i Loppet ändrades också typsnittet på tävlingens namn på både plakett och medalj. Detta motiv kom att bestå fram till och med 1988.

Från 1989 har Lidingöloppsmedaljerna haft motiv av skulpturer, eller detaljer ur skulpturer, av Lidingöbon Carl Milles i samarbete med Millesstiftelsen. Kopior av statyerna finns också uppställda på Millesgården på Lidingö. Medaljerna fick från det året också en storlek av 65 mm i diameter och förseddes med ett blåvitt band i likhet med arrangörföreningarnas färger.^[4][5]

Medaljen som delas ut till de som slutför loppet var i brons, medan de som klarade plakettiden 2.15 (M30 km) fick medaljen i silver och segrarna en förgylld medalj. Lilla Lidingöloppets deltagare erhöll lika dana medaljer som lidingöloppsdeltagarna med en diameter på 50mm.

Tävlingsledare och generalsekreterare för Lidingöloppet:

När Sven Gärderud efter 10 år lämnade Lidingöloppet som tävlingsledare efterträddes han 1975 av Lars-Eric Dahlstedt som från 1978 var både generalsekreterare och tävlingsledare till sommaren 1999. Det året tog Erik Toll vid som kanslichef och Per Spik tjänstgjorde som tävlingsledare till 2003.

• 1978–1999, Lars-Eric Dahlstedt
• 1999–2003, Erik Toll
• 2003–2010, Jan-Eric Österström
• 2010–2018, Tomas Hoszek
• 2019 - 2020, Ninna Engberg
• 2020 - 2022, Cecilia Gyldén
• 2023 - ,Krister Svensson

Lidingöloppet har flera olika evenemang, indelade efter sträcka och målgrupp.

Lidingöruset är ett terränglopp för barn och vuxna med intellektuella funktionshinder. Loppet går på fredagen, och sträckorna är 1,7 kilometer respektive 4 kilometer. Sedan 2013 inkluderar klassen även ett Rullstolslopp på 1,5 kilometer.

Lidingöstafetten är en stafett på fredagen, som framför allt samlar företagslag. Stafetten startade 1988 med sträcklängderna 10+4+4+4. Under åren 1997–2000 byttes 10 km:s sträckan ut mot 7,5 km. 2001–2002 blev det på nytt ändring på sträcklängderna då var sträckorna: 4-2,3-4-4. Åren 2003–2013 var sträckorna: 4+4+2+2, för att från 2014 vara 4+4+4+4. Från början fanns det nio olika branchklasser, vilka 2001 reducerades till sex. 2004 försvann branchklasserna helt för att i stället bli, herr-, dam- och mixedklass. Stafetten nådde sin topp 1992 med 1 104 fullföljande lag.

Stavgångsloppet gick på fredagen, på sträckorna 4 och 10 kilometer. Fram till 2008 fanns det en 7,5-kilometerssträcka. 2013 byttes namnet från Lidingö Stavgångslopp till Lidingö På Gång sista loppet gick 2019 och byttes ut till Lidingö Femman.

Lidingö Femman går på fredagen, en sträcka på 5 kilometer med start och mål på Grönsta Gärde

• Lördag: Start Grönsta Gärde:
  • Olika åldersklasser, 4 kilometer respektive 10 kilometer (9 840 m).
• Lördag: Start Koltorps gärde:
  • Lidingloppet 15 kilometer (MK15, 15040 m), målgång på Grönsta gärde.
  • Stora Lidingöloppet 30 kilometer (MK30, startgrupp 1A: 30 194m, startgrupp 1B: 30246m, övriga startgrupper: 30 300m), målgång på Grönsta gärde.

• Söndag: Start Grönsta gärde:
  • Lilla Lidingöloppet, 1,7 kilometer, 3 kilometer respektive 6 kilometer
  • Knatteloppet 1,7 kilometer

Rosa Bandet-loppet (LT10, 9 840 m), målgång på Grönsta gärde. Hålls på söndagen under Lidingöloppshelgen. Tidigare gick detta lopp helgen innan Lidingöloppet.

Loppet startade som Lidingö Tjejlopp 1993 som ett delmoment i Tjejklassikern. Från att kvinnornas 15 kilometerslopp tidigare varit kvinnornas huvudlopp blev Lidingö Tjejlopp från 2002 kvinnornas huvudlopp. Idag är loppet öppet för både kvinnor och män är del av En svensk klassiker - korta.

30 km-loppet går mestadels på breda grusförstärkta stigar och endast kortare sträckor är på grusvägar eller asfaltsbelagda cykel- och bilvägar. Loppet löps motsols. Start vid Koltorps gärde-Stockby/Trasthagen-Kottlasjön-Breviksbadet-Långängen -Killingebergets topp-Ekholmsnäs-Lidingövallen-Hustegaholm-Yttringe-Elfvik-Fågelöudde-Södergarn-Bosön-Grönsta gärde-Trolldalen-Norra Sticklinge-Abborrbacken-Södra Sticklinge-Lidingö golfbana-Målgång vid Grönsta gärde. Bansträckningen är markerad året runt med blå löpmarkeringar samt kilometerskyltar med banprofil och information från Lidingöloppet och Lidingö hembygdsförening.

Stigningen efter 25 km upp på Abborrberget i Sticklinge, den så kallade Abborrbacken, är välkänd som banans högsta backe med stigning från nästan havsnivå upp till 48 meter över havet på en sträcka av 550 meter. Partiet mellan 16,5 och 21,5 km har många korta upp- och nedförsbackar och tillhör banans jobbigaste partier. På en skylt uppsatt 2009 kallas detta parti Södergarnsbackarna, men begreppet Bosötvättbrädan förekommer också^[6]. Även backen efter 28 km vid Lidingö golfbana, kallad Karins backe, brukar upplevas som jobbig.

Startproceduren med startfållor gör att senare grupper får något längre sträcka. För eliten i startgrupperna 1A och 1B gäller banlängderna 30 194meter och 30 246meter. För löpare i startgrupperna 1C och högre gäller 30 300meter.

Sedan 2004 startar även 15-kilometersloppet, MK15 (sedan 2018 är längden 15 240 m, tidigare 14 950 m) på Koltorps gärde. Jämfört med MK30 genar MK15 vid Ekholmsnäs, Yttringe och strax efter Trolldalen. MK15 innehåller således inte den beryktade Abborrbacken.

År 1967 startade det första 15-kilometersloppet från Fågelöudde. Banlängden var 15,8 km och angavs till 16 km för att 1981 benämnas som 15 km (15 300 m), flera ändringar gjordes av lidingöloppsspåren detta år. 1998 fick 15-kilometersloppet en ny startplats vid Hustegaholm, norr om Elfviksvägen och 100 m väster Lidingöloppets 20 km-markering. År 2004 flyttades 15-kilometersstarten ännu en gång, nu till Koltorps gärde.

10-kilometersloppen (9 840 meter) har start och mål vid Grönsta gärde och går nästan helt längs MK30:s sista 10 km, populärt kallad "sista milen", och som inkluderar den beryktade Abborrbacken. Värt att notera: om man vill avverka sista milen som en full mil måste man starta vid den skylt som markerar 10 km-kvar, då gällande startplatsen för tiokilometersloppen gör banan till endast 9 840 m.

Övriga lopp har start och mål vid Grönsta gärde och går olika slingor väster om Grönsta.

Cykellopp på Lidingö. Kördes för första gången 2013 och sista gången 2021 loppet genomfördes på våren.

Alla återgivna resultat baseras på Lidingöloppets egna arkiv.^[7]

• Notera: Separat lopp för kvinnor fram till 2001 och därefter tävlingsklass i det gemensamma loppet.

År 2011 fanns det deltagare från 36 länder, varav 21 europeiska. Två tredjedelar av deltagarna kommer från orter utanför Storstockholm. En tredjedel av deltagarna är kvinnor.

1980 gjorde Bosöns idrottsskola en undersökning hur den genomsnittlige löparens profil kunde se ut. Undersökningens resultat vad gäller de manliga deltagarna, ej inräknat elitlöpare:

• Medelålder 32 år.
• Löptränar regelbundet 2–3 gånger per vecka för motionens skull, för att hålla sig i fysisk trim.
• Springer 30 km loppet på mellan 2,5 och 3 timmar.
• Springer inte loppet i huvudsak för att vinna eller komma högt upp sin klass utan, för att det är roligt att delta och trimma sitt eget personliga rekord med draghjälp från andra deltagare.

Ungefär 2 500 funktionärer från arrangörsklubbarna och omkring 50 andra klubbar och organisationer hjälper till vid arrangemanget. Cirka 25 000 ideella arbetstimmar läggs.

•  
  Startområdet, Kolstorps gärde.
•  
  Minnessten vid Koltorps gärde över Lidingöloppets tillkomst 1965. Stenen restes 1999.
  Koordinater GPS, WGS 84:
  59°21′36.60″N 18°10′36.01″Ö / 59.3601667°N 18.1766694°Ö / 59.3601667; 18.1766694.
•  
  Löpmarkeringar nära Koltorps gärde.
•  
  Lidingöloppet, 27 september 2008. Startgrupp 2, MK30, några minuter efter starten kl. 12:40 från Koltorps gärde. Vy från Stockby motionsgård.
•  
  Löparmonumentet i målområdet vid Grönsta gärde, skulptur av Sven Lundqvist. Överlämnat till Lidingö stad av Lidingö hembygdsförening den 2 oktober 1994.

Lidingöloppet ägs och arrangeras av föreningarna IFK Lidingö Friidrottsklubb och IFK Lidingö Skid & Orienteringsklubb. Marknadsföringen handhas av Lidingöloppet Marknads AB. En startavgift tas ut för att få delta i Lidingöloppet. Ett 30-tal huvudsponsorer har avtal med Lidingöloppet Marknads AB, bland dessa ingår även Lidingö stad.

Från 2008 till 2019 anordnades ett terränglopp motsvarande Lidingöloppet i Kina, i staden Changchun. Loppet kallades ursprungligen Lidingöloppet China^[8] men bytte 2011 namn till Vasa Cross Country Running Festival.^[9] Premiäråret (2008) anmälde sig 43 000 personer, trots att man satt en övre gräns på 20 000 deltagare. Följande år (2009) deltog 12 000 löpare. Tävlingen i Kina har samma upplägg som det svenska Lidingöloppet, med ett terränglopp på 30 km i liknande terräng. Banan är dock mer kuperad än den i Sverige.^[10] Loppet hålls vid midsommartid och efterföljs av traditionellt svenskt midsommarfirande.^{[källa behövs]} Loppen 2020, 2021, och 2022 fick ställas in på grund av Covid-19-pandemin, och tävlingens framtid är i dagsläget (2023) oklar.^[11]

• Lidingöloppets webbplats, historia och resultat
• Eric och Nils Forsgren, Lidingö – Människor och miljöer, 1995, sidan 325–328. ISBN 91-630-3812-9.

•   Wikimedia Commons har media som rör Lidingöloppet.
  Bilder & media
• Lidingöloppets webbplats (svenska)
• Lidingöloppet China (engelska)