Kurt Eisner

Kurt Eisner
	Kurt Eisner
	Kurt Eisner, 1919.
Född	14 maj 1867; Berlin
Död	21 februari 1919 (51 år); München
Begravd	Neuer Israelitischer Friedhof; kartor
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Askanisches Gymnasium; Humboldt-Universität zu Berlin
Sysselsättning	Politiker, författare, journalist
Befattning
	Bayerns ministerpresident
Politiskt parti
	SPD (1898–1917); Tysklands oberoende socialdemokratiska parti (1917–1919)
	Redigera Wikidata

Kurt Eisner (enligt somliga egentligen Kurt Kamonowsky), född 14 maj 1867 i Berlin, Preussen, död 21 februari 1919 i München (mördad), var en tysk socialistisk politiker och revolutionsledare.

Biografi

Kurt Eisner var son till den judiske fabrikören Emanuel Kamonowsky eller Eisner och Hedwig, född Levenstein. Han studerade litteratur och filosofi och publicerade ett arbete om Friedrich Nietzsche. Därefter var han journalist varvid han antog namnet Eisner och blev då medlem av Sozialdemokratische Partei Deutschlands (SPD). Han anklagade Wilhelm II av Preussen och Tyskland för att ha startat första världskriget. Tillsammans med några andra, lämnade han 1917 partiet för att bilda Tysklands oberoende socialdemokratiska parti. Efter en demonstration i München i januari 1918 fängslades Eisner, och frigavs i oktober. Natten mellan den 7 och den 8 november 1918 utropade han Fristaten Bayern, en socialistisk republik, och kung Ludwig III av Bayern (av huset Wittelsbach) flydde utomlands. Eisner blev själv Bayerns ministerpresident.

Sida ur utställningskatalogen till Entartete Kunst, redigerad och skriven av Fritz Kaiser.

Eisner försökte till en början förverkliga en rent kommunistisk politik, men stötte på starkt motstånd. Under utarbetandet av författningen för Bayern motverkade Eisner den av Hugo Preuss förordnade unitaristiska linjen och försökte till och med sluta separatfred för Bayern med ententen, en tanke som i Frankrike blev föremål för livligt intresse. Situationen i München blev dock snart ohållbar för Eisner, som beslöt sig för att självmant träda tillbaka. Han var på väg att lämna in sin avskedsansökan, då han sköts ned på trappan till parlamentshuset.^[7]

Han mördades av greve Anton von Arco auf Valley, en reservofficer, den 21 februari 1919. Gärningsmannen förmodas ha tillhört en av de militära frikårerna som året 1919 låg bakom flera politiska mord i Tyskland.^[8]

Minnesmärke över Kurt Eisner i München.

Minnesboken Welt werde froh, utgiven på tioårsdagen av mordet på Kurt Eisner, med bland annat material ur hans kvarlåtenskap, brändes under bokbålen i Nazityskland 1933.^[9] I katalogen till vandringsutställningen Entartete Kunst (1937–1941) återkom han som "juden och bolsjeviken" som hade uppmanat till socialism. Under en satirisk teckning av George Grosz från efterkrigstidens Berlin kunde ett citat av Eisner läsas. "Konstnären måste som konstnär vara anarkist."

Referenser

Noter

^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Kurt-Eisner topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: eisner-kurt, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0023645 0030866.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Эйснер Курт”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
^ Erling Bjöl, Vår tids kulturhistoria 2. De onda åren 1914-1945, Stockholm 1979, s. 95 f
^ Welt werde froh [Aus d. Nachlaß Kurt Eisners zs. Gest. von Erich Knauf], Berlin, Büchergilde Gutenberg 1929, 213 s.

Källor

Obituary for Kurt Eisner Transcribed: by Ted Crawford
Humanitas International timeline
Kurt Eisner
Kurt Eisner
Kurt Eisner

Vidare läsning

Böök, Fredrik (1919). ”Kurt Eisner som författare”. Essayer och kritiker : 1917-1918. Stockholm: Norstedt. sid. 102-125. Libris 8072688

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kurt Eisner.
Bilder & media

[688df30b7e9ccd16e976de3c6df7221cfe3888fe-1] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Kurt-Eisner topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[9c2bbea38483e9a0136b113edbef3fbc02d14741-2] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: eisner-kurt, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[a6a1087181af264dc63ad5536f2e9e76949c94cd-3] Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0023645 0030866.^{[källa från Wikidata]}

[41485f24ee25770e9c2babe3f3e4c4bb2675b0ca-4] [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Эйснер Курт”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[4eb085f8ec4cc98db5e908e43d9db8e52e1eb46b-5] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}

[7b286093b6ec03c57e39b254d18edad34fd5115e-6] [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}

[7] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

[8] Erling Bjöl, Vår tids kulturhistoria 2. De onda åren 1914-1945, Stockholm 1979, s. 95 f

[9] Welt werde froh [Aus d. Nachlaß Kurt Eisners zs. Gest. von Erich Knauf], Berlin, Büchergilde Gutenberg 1929, 213 s.

[1]