Kirsten Belin

Belin började med gymnastik som 8-åring i Domnarvets Gymnastik Klubb i Borlänge och lade under de följande nio åren som gymnast grunden till det som skulle komma att bli en framgångsrik men ganska kort karriär i stavhopp. Belin nådde inga direkt framskjutna placeringar i gymnastik och hon har själv sagt att hon egentligen var alldeles för lång och för rädd för att bli en riktigt bra gymnast (hon är 1,76 lång).

Som 17-åring började Belin 1999 träna friidrott och senare stavhopp i Kvarnsvedens GoIF i Borlänge, och hade inom mindre än ett år tagit en bronsmedalj på SM^[1], deltagit i Finnkampen och satt sitt första svenska rekord (3,87 m inomhus i december 1999^[8]). Hösten 1999 började hon på friidrottsgymnasiet i Falun där hon tränades av Ulrik Mattisson. Deras samarbete var mycket framgångsrikt och varade fram till och med sommaren 2004, men kompletterades 2001 av den tyske stavhoppstränaren Jochen Wetter, som också tränat den före detta världsrekordhållerskan inomhus, Nichole Riegel-Humbert. Belin anslöt sig 2001 till Wetters träningsgrupp i tyska Landau och tillbringade långa perioder i Tyskland under åren 2001–2004.

Under år 2001 gjorde Belin ytterligare framsteg. Hon vann sin första guldmedalj vid senior-SM^[1]. Dessutom slog hon svenskt rekord ett antal gånger. Sommaren utvecklade sig till en kamp mellan Belin och Hanna-Mia Persson om en biljett till årets VM som skulle gå av stapeln i Edmonton i början av augusti. Den 2 juni förbättrade Belin vid tävlingar på Sollentunavallen Hanna-Mia Perssons tre dagar gamla utomhusrekord på 4,00 två gånger, till först 4,01 och sedan 4,06.^[9] Tre veckor senare, den 23 juni tävlade hon i Europacupen i finska Vasa och förbättrade då rekordet tre gånger i samma tävling, till först 4,10, sedan 4,15 och slutligen 4,20 m.^[10] Den 12 juli stack Belin emellan med tävlingar vid U23-EM men slogs ut i kvalet efter att bara ha klarat 3,95.^[11] Belin fick behålla rekordet till den 18 juli då Hanna-Mia Persson hoppade 4,21 m^[12]. Avgörande för VM-uttagningen blev då en sista tävling i Gävle den 22 juli och där vann Hanna-Mia knappt före Belin och blev uttagen.^[13] Vid SM som detta år gick i Växjö den 25 augusti återtog Belin rekordet med ett hopp på 4,22.^[14]

2002 var Belins stora genombrottsår även om hon då redan tillhört landslaget i tre år och satt sju svenska rekord i sin karriär. Under inomhussäsongen 2002 deltog hon vid Inomhus-EM i Wien och tog sig till final där hon kom på en sjunde plats med 4,30.^[15] Det stora genombrottet kom när hon under utomhussäsongen hoppade 4,42 på DN-galan i Stockholm och med hela världseliten på plats slutade fyra i tävlingen. Innan sommaren var slut hade hon noterat 10 svenska rekord, placerat sig som 9:a på EM i München^[16] och vunnit Finnkampen.

2003 var ett år fyllt med skador och krångel för Belin. Ryggproblem strulade till större delen av inomhussäsongen och 10:de platsen på IVM i Birmingham var, enligt henne själv, en besvikelse.^[17] Detta följdes av en handledsskada och en allvarlig stressfraktur under sommaren, vilket tvingade henne att avstå från VM i Paris. Trots skadorna hoppade hon ändå 4,40 och placerade sig som 5:a på U23-EM i polska Bydgoszcz.^[18]

Även 2004 var fyllt av skador och långa perioder med rehabilitering. Detta gjorde att Belin missade OS i Athen. Efter allt detta bestämde sig Belin för att göra en större förändring och i slutet av 2004 valde hon istället att flytta till Karlstad och fortsätta sin karriär under nya tränaren och före detta förbundskaptenen Ulf Karlsson.

Samarbetet med Karlsson slog väl ut och 2005 var Belin tillbaka på friidrottsbanan igen. På Inne-EM i Madrid detta år klarade hon säsongsbästa 4,30 men slogs ut i kvalet.^[19] Vid VM i Helsingfors tog hon 4,15 när hon slogs ut i kvalet^[20]. Säsongsbästa 2005 blev 4,45. Kirsten har senare själv sagt att hon egentligen är mer stolt över att hon lyckades vända trenden efter att missat OS 2004 än vad hon är över sina 25 svenska rekord.

2006 började bra för Belin. När hon noterade sitt 25:e svenska rekord på 4,40 inomhus i Göteborg i februari verkade det som om hon var tillbaka på allvar. Vid inomhus-VM 2006 i Moskva, Ryssland, blev hon dock utslagen i stavhoppskvalet på 4,25. Det krävdes 4,45 för finalhoppning.^[21] Under senare delen av året eskalerade sedan de ryggproblem hon brottats med större delen av karriären och i september 2006 meddelade hon att hon tagit beslutet att avsluta sin friidrottskarriär.^[22]

Kirsten Belin arbetar 2011 som föreläsare och mental tränare, främst med unga tjejer.

• Wiger, Erik (2006). Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 91-631-9065-6 

• ”Kirsten Belin: "Jag är ingen Moder Teresa"”. expressen.seg. 29 april 2013. http://www.expressen.se/sport/kirsten-belin-jag-ar-ingen-moder-teresa/. Läst 23 oktober 2016.