Jihlava (tyska: Iglau) är en stad i Tjeckien[2], i det historiska landskapet Mähren. Staden ligger 523 meter över havet[2] i distriktet Okres Jihlava i regionen Vysočina (där den är huvudort), 110 km sydost om huvudstaden Prag. Antalet invånare är 50 714 (2016).[1]

Jihlava
Iglau
Stad
Masarykplatsen med Ignatiuskyrkan och stadshuset
Masarykplatsen med Ignatiuskyrkan och stadshuset
Flagga
Heraldiskt vapen
Land Tjeckien Tjeckien
Region Vysočina
Distrikt Okres Jihlava
Flod Jihlava, Jihlávka
Läge Böhmisk-mähriska höglandet
 - höjdläge 523 m ö.h.
 - koordinater 49°23′46″N 15°35′28″Ö / 49.39611°N 15.59111°Ö / 49.39611; 15.59111
Area 78,85 km²
Folkmängd 50 714 (1 januari 2016)[1]
Stadsrättigheter 1200-talet
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Geonames 3074197
Läge i Tjeckien
Läge i Tjeckien
Läge i Tjeckien
Webbplats: https://www.jihlava.cz

Läge och stadsbild

redigera

Trakten runt Jihlava tillhör det böhmisk-mähriska höglandet. Stadskärnan ligger på en höjd, sydväst om bäcken Jihlávkas inflöde i floden Jihlava. Delar av ringmuren och många äldre byggnader är bevarade.

Kommunikationer

redigera

5 kilometer norr om staden finns anslutning till motorvägen D1 mellan Prag och Brno.

Historia

redigera
  • Jihlava ligger i det historiska landskapet Mähren, nära gränsen till Böhmen.
  • Det fanns en slavisk bosättning norr om floden Jihlava där Johannes Döparens kyrka, Kostel sv. Jana Křtitele, grundlades före år 1200.[3]
  • Under första hälften av 1200-talet gjordes ett rikt silverfynd söder om floden. Denna plats fick snabbt stadsrättigheter och befästes. År 1249 kodifierades stadens gruvlag och 1270 dess byggnadslag, båda är de tidigaste kända i Centraleuropa. År 1279 omnämns ett myntverk.[3] Många inflyttade talade tyska.[4] Judar omnämns i stads- och gruvlagarna.[5]
  • Redan i början av 1400-talet var de tysktalande i majoritet och staden stödde katolikerna under husitkrigen.[4] Judarna utvisades ur staden 1425 och 1454.[5] Under 1400-talet blev staden känd för sin textiltillverkning.[3]
  • År 1526 kom Mähren till Habsburg.
  • Under trettioåriga kriget ockuperades Jihlava 1645-1647 av svenska trupper.[6] Den insatte kommendanten, Samuel von Österling, fick negativt eftermäle.[7]
  • År 1742 under första schlesiska kriget, ockuperades staden av preussiska trupper, men återtogs snart av Habsburg.
  • Med tiden bosatte sig åter judar i Jihlava och år 1858 inrättades en synagoga.[5]
  • Stadens befolkningsmajoritet och överskikt, liksom förvaltningen, talade tyska fram till Tjeckoslovakiens inrättande 1918. Först under mellankrigstiden blev flertalet tjeckisktalande.[4]
  • Området annekterades av Tyskland den 15 mars 1939 och blev del av Böhmen-Mähren. Den 30 mars förstördes Jihlavas synagoga. Många invånare förklarade sig vara tyskar, tjeckerna förtrycktes och av de 1700 judar som fanns i staden 1941 överlevde endast ett fåtal förintelsen.[4][5]
  • Efter andra världskriget förföljdes och deporterades de flesta tyskar. Deras egendom beslagtogs genom Benesdekreten.[4]
  • År 2004 inrättades Jihlavas högskola, VSPJ.[8]

Heraldik

redigera

Stadens vapen, som visar Böhmens krönta lejon och en röd Igelkott, anspelande på stadens tyska namn, är känt sedan 1406.[9]

Kända personer

redigera

Vänorter

redigera

Referenser

redigera

Källor

  1. ^ [a b] Počet obyvatel v obcích České republiky k 1. 1. 2016. Population of municipalities of the Czech republic, 1 January 2016. (tjeckiska) (engelska) (xlsx) (pdf) Arkiverad 9 april 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] Jihlava hos Geonames.org (cc-by); post uppdaterad 2012-12-10; databasdump nerladdad 2016-03-31
  3. ^ [a b c] Historical Sites of Jihlava[död länk] Nedladdningsbar fil på kommunens webbplats, finns även på tjeckiska och tyska
  4. ^ [a b c d e] Germans in Jihlava[död länk] Nedladdningsbar fil på kommunens webbplats, finns även på tjeckiska och tyska
  5. ^ [a b c d] Jews in Jihlava[död länk] Nedladdningsbar fil på kommunens webbplats, finns även på tjeckiska och tyska
  6. ^ ”Lista aff the Principalske Städer och fasta Platser som aff H. Excell. Feldtm. Torstenson, effter den wedh Jankowitz erhållin Victorien, occuperade äre”. Ordinari Post Tijdender: s. 2. 11 juni 1645. 
  7. ^ Alfred Jensen; Svenska minnen från Böhmen och Mähren - Kulturhistoriska skisser från 30-åriga kriget; 8, Svenskarna i Mähren
  8. ^ Unipage VSPJ
  9. ^ Heraldry of the world, Ref: Dřímal & Štarha 1979. Augustin, J. "Ceská Republika - V symbolech, znacích a erbech." Arbor, Sokolov, 1997
  10. ^ Gustav Mahler House[död länk]

Externa länkar

redigera