Dagsnäs slott

Dagsnäs har mycket gamla anor och tillhörde på 1400-talet ätten Gumsehuvud. Det gick därefter i arv inom ätterna Thott, Soop, Kafle och Uggla innan det 1762 inköptes av den originelle fornforskaren och mecenaten Per Tham, i vars släkt det förblev fram till 1864. Under de följande tjugo åren innehades godset av Johan Mauritz Arnqvist (1823–1894) svensk militär och godsägare. Under Per Thams tid blev slottet ett kulturcentrum i Västergötland och han lät hämta fyra runstenar till Dagsnäs (VG 59, 67, 184 samt 186). 1772–82 uppfördes den nuvarande huvudbyggnaden i sten.

Slottet fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad 1874 på uppdrag av Arnqvist efter ritningar av arkitekten Helgo Zettervall. Egendomen omfattar totalt 2 400 hektar. Ägare under 1800–2010 var släktena Ekberg, Häggström samt senare de Gré-Dejestam.

•  
  Runstenen Vg 67 avbildad i Dagsnäs park ca 1800 av Elias Martin.

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
• Riksarkivet

• Ekström, Bengt (1993). ”Något on Dagsnäs och Bjurums historia”. Västgötabygden (Lidköping  : Västergötlands hembygdsförbund, 1946-) 1993 (48),: sid. 322-323  : ill. ISSN 0346-4954. ISSN 0346-4954 ISSN 0346-4954.  Libris 3015473
• Molbech, Christian (2001). ”Resa i Sverige 1812 och 1813 : femtonde brefvet  : Dagsnäs i Vestergöthland”. Västgötalitteratur 2000,: sid. 45-57  : ill. 0042-2150. ISSN 0042-2150.  Libris 8464254
• Nordbladh, Jarl (2010). ”Dagsnäs i ett antikvariskt perspektiv”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 2009/2010,: sid. 61-71  : ill. 0347-4402. ISSN 0347-4402.  Libris 12073766
• Nyström, Lars (2010). ”Brännvinsbaroner, galizier och torpare : Stora Bjurum och Dagsnäs ca 1860-1914  : en jämförande studie”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift (2010) 2009/2010,: sid. 45-59. 0347-4402. ISSN 0347-4402.  Libris 12073762
• Jägerbrand, Mikael (2020). ”Skildring av Dagsnäs, Återutgivning av text från 1883”. e-boksbiblioteket.se. ISBN 978-91-7757-614-3.