Britanniametall

legering av tenn och antimon

Britanniametall är en legering av tenn och antimon, ofta med tillsats av varierande mängder av koppar, zink, bly och ibland lite vismut eller koppar[1]. Legeringen, som har en något blåaktigt silvervit färg och normalt innehåller 90 % tenn och 10 % antimon, lämpar sig bra för gjutning eftersom den är lättsmält och flyter ut fullständigt i formen. Den kan även pressas (en britanniametall lämplig för pressning innehåller oftast något mer tenn[1]) och valsas och är lätt att polera till hög glans. Britanniametall har i Sverige ibland även kallats Vitmetall, som annars är en från Britanniametallen snarlik men något avvikande legering.

Tekanna av Britanniametall

Användning

redigera

Legeringen har använts för tillverkning av gjutna eller pressade bruks- och nyttoföremål som kannor, bägare, ljusstakar, skedar och gafflar.

Speciallegeringar, med liknande användning som den normala britanniametallen

redigera

Viss oreda i namngivningen råder. Sålunda har två helt olika legeringar (men med liknande utseende) båda benämnts tutania.

Legering Tenn Antimon Koppar Bly Zink Nickel Järn Vismut
Kassiterin 89,5 % 5,6 % 4,2 % 0,7 %
Minoformetall 66 % 20 % 4 % 9 % 1 %
Tutania typ 1 91,4 % 7,6 % 0,7 % 0,3 %
Tutania typ 2 [2] 25 % 25 % 12,5 % 12,5 % 25 %
Ashberymetall 79 % 15 % 3 % 2 % 1 %
Antifriktionsmetall 80 % 10 % 10 %

Ashberymetall används för husgeråd och prydnadssaker.[1].

Förnicklad britanniametall benämns alboid; används för husgeråd.[1].

Försilvrad britanniametall benämns Electroplated Britannia Metal, förkortat EBPM.

Såväl i England (Sheffield och Birmingham) som i Tyskland (Elberfeld) har tillverkats en stor mängd föremål varför man ofta skiljer mellan engelsk och tysk britanniametall.

Antifriktionsmetall används för glidlager, bl a som foder i lokomotivlager.[3]

En speciell användning är de årligen utdelade Oscars-statyetterna som är tillverkade av guldpläterad britanniametall.

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  2. ^ Southern Crossmetal Recyclers [1] Arkiverad 26 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952