Anna Alm
författare
Anna Vilhelmina Alm, född Forsell den 27 maj 1862 i Ramna, Harbo socken,[6] död den 19 oktober 1958 i Stockholm, var en svensk författare.
| Anna Alm | |
.jpg) | |
| Född | 27 maj 1862[1][2] Harbo församling[1][3][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 19 oktober 1958[1] (96 år) Oscars församling[1], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[4] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare[2], redaktör[5][2] |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraAnna Alm föddes 1862 i Harbo socken i Västmanland. Hennes far var kaptenen Olof Wilhelm Forsell och hennes mor Jacquette Euphrosyne Cecilia Neijber. Hon gifte sig 1886 med rotemannen Carl Sigfrid Alm.[7][8]
Under 1800-talets sista årtionden umgicks hon nära med hovpredikanten Carl Henrik Bergman.[8] Alm var redaktör för Församlingsbladet, tidning för Sällskapet för kyrklig själavård, mellan 1905 och 1918.[7] Hon tog också aktiv del i sällskapet och författade utöver ett antal tidningsartiklar flera böcker.[8]
Makarna Alm är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[9]
Bibliografi
redigera- En gammal medeltidssaga för unga riddare. Uppsala 1917. (Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter. 33.)
- En bok för mor. Några ord till Sveriges unga mödrar af en moder. Med förord av Ernst Lönegren. Stockholm 1909.
- (Anon.) / Boken om söndagarna. Några blad ur kyrkoårets historia samlade af A—m. Stockholm 1913.
- Om hemmets lycka. Ett ord till svenska allmogehem och andra hem. Uppsala 1914. (Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter. 18.)
- På storstadens gränsmarker. Frivilligt kyrkligt arbete 1893—1918. Minnesskrift. Stockholm 1918.
- I Torstuna prästgård 1845—1878. Några brottstycken ur en prästsläkts [Forsell] historia. Stockholm (tryckt i Upps.) 1926.
- Från år som flytt. Strödda uppsatser. Stockholm (tryckt i Uppsala) 1929.
Referenser
redigera- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 14 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon: 1. 1900–1940, Rabén & Sjögren, 1942, s. 22, läs onlineläs online, läst: 14 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 14 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAAA1lVw, läst: 14 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [1]
- ^ [a b] ”22 (Svenskt författarlexikon / 1. 1900-1940 A-Ö)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfl/1/0022.html. Läst 1 juli 2020.
- ^ [a b c] ”Svenskt Porträttarkiv” (på engelska). portrattarkiv.se. https://portrattarkiv.se/. Läst 1 juli 2020.
- ^ SvenskaGravar