AB Ekmans Mekaniska Snickerifabrik

AB Ekmans Mekaniska Snickerifabrik var ett träindustriföretag i Stockholm.

Pehr Johan Ekman grundade 1858 Ekmans Mekaniska Snickerifabrik vid Kungsholmstorg i Stockholm. Efter en brand 1866 uppfördes en ny fabrik vid Barnhusviken. Ekmans snickerifabrik var den största och den äldsta av de fem mekaniserade snickerifabriker som fanns i Stockholm under tillväxtåren på 1880-talet. Med hjälp av en egenkonstruerad trähyvlingsmaskin tillverkade företaget inredningsdetaljer i trä och levererade också från 1860-talet monteringsfärdiga hus, från små paviljonger till villor i olika storlekar, skolhus, kyrkor, stallar och badhus, till den svenska marknaden och på export. Frans Lindskog var verkställande direktör och arkitekt vid företaget 1873-90. Han efterföljdes av arkitekt Carl Olinder 1890–1894. På 1890-talet flyttades fabriken till Lilla Alby.

Ekmans och andra trähustillverkare var pionjärer i Sverige att marknadsföra hus genom illustrerade, tryckta kataloger.

Ekmanska husen, Kungsholmen

Mellan dåvarande repslagargatan och Kungsholmsgatan i kv. Åkermannen uppförde bolaget med start 1877 en hel koloni med arbetarbostäder. 18 trähus i tre rader ingick i anläggningen så ritats av Lindskog. De så kallade Ekmanska husen inrymde bostäder för fyra familjer. Lägenheterna omfattade 1 rum och kök samt tabur och garderob. Gårdarna avgränsades av spjälstaket. På dessa fanns avträdeshus i form av små åttkantiga lushusliknande skapelser samt soplårar. De revs 1897.^[1]

Bildexempel, bevarade villor

Villa Sommartorp vid Hasseludden uppfördes år 1887.
Villa Sagatun i Mälarhöjden uppfördes år 1881 för Gustaf Retzius.
Curmans villor vid Lysekils badinrättning uppfördes på 1880-talet för Carl Curman.

Bildexempel, rivna byggnader

Robertsfors gamla kyrka uppfördes 1889 och revs 1956.
Disponentvillan vid Finnboda varv uppfördes 1890 för överingenjören Kurt von Schmalensée, revs omkring 1970.

Se även

Ligna

Referenser

Noter

^ Liedgren, Rut (1981). Så bodde vi: arbetarbostaden som typ- och tidsföreteelse (2. uppl.). Stockholm: Nordiska mus. Libris 7603619. ISBN 91-7108-198-4 , s. 102–104

Källor

Rickard Edlund: Monteringsfärdigt i backspegeln i Rickard Edlund (redaktör): Kataloghuset - Det egna hemmet i byggsats, Byggförlaget 2004^{[död länk]}, läst 2011-10-29

[1] Liedgren, Rut (1981). Så bodde vi: arbetarbostaden som typ- och tidsföreteelse (2. uppl.). Stockholm: Nordiska mus. Libris 7603619. ISBN 91-7108-198-4 , s. 102–104

[1]