I fredags fick jag långväga post! Från mitt fadderbarn i Etiopien! Hon har blivit så stor , min lilla flicka!
När jag blev fadder till henne var hon sex år. Nu i augusti fyllde hon elva! Fina tjejen, vad hon vuxit!
För er som inte vet, så är det så att det jag får in från min försäljning av det jag syr skickar jag till Nesriya  och hennes familj. En del går även till Barnfondens projekt i hennes by med skola, vårdcentral, bibliotek, vatten etc
Det har hänt så mycket i byn på dessa år som jag har haft förmånen att få vara fadder!
Barnfonden är fantastisk och är väl värd att stötta!
Tack till er som handlat av mig, ni är med och hjälper!

En "Uggle-klänning" till en tjej i Harbäckshult! Harbäckshult låter som en sago-plats tycker jag. Men det finns faktiskt på riktigt!  Flickan som skall ha klänningen är den prinsessa som inspirerade mig till att börja sy klänningar!

....gosse är inte så liten längre!
Idag tar han studenten! HURRA HURRA HURRA!

Äldste sonen som studerar på annan ort är hemma över julen. Om man har en mamma som gärna syr kan man ju passa på att ta hem lite handarbete! Jag fick en hög byxor på mitt sybord. Några skulle läggas upp och andra behövde lagas. Jag föreslog en Pippi-applikation på de svarta byxorna med hål i....... men det passade visst inte! Jag får väl använda mitt Pippi-tyg till något annat! ;)

Sonens nya gycklarbyxor är färdiga!!! Puh! Nästa gång får han nog sy själv! Det är STORA svarta linnebyxor med långa ljusgröna applikationer. Iförd dessa byxor kommer han att sprattla runt på medeltidsveckan i Visby!

Denna veckan har livet liksom stannat upp! Det har varit en vecka med oro, ängslan, väntan på besked och en känsla av overklighet! Visst är det en mardröm, eller??????
Min bästa väns dotter har blivit påkörd av en bil i Tanzania och ligger svårt skadad på sjukhus. Flickan står mig nära och jag brukar kalla henne för mitt extra barn, hon säger att jag är hennes extramorsa. Men inte ens extramorsor kan vara med överallt och skydda de små(hon är nästan 22!) när de ger sig ut i världen.
MEN vad liten och maktlös man känner sig när man sitter på andra sidan jordklotet och väntar på besked. Man kan bara hoppas och be att det skall bli bra!
Så här några dagar efter olyckan finns flickans moster på plats och hennes pappa är snart på väg. Läkarna bedömer att hon kommer att bli återställd, men det kommer att ta lång tid. Hon kan inte flygas hem till Sverige än på några veckor.
Det känns hoppfullt och jag tackar Gud för att det ändå gick så väl, tänk om vi förlorat henne!!!!!!!
Som ni förstår så har det inte blivit så mycket sytt den här veckan! Inte förrän ikväll då jag satte mig och sydde klart klänningen med ok i tyget "Here we go". Typiskt nog är det flygplan på tyget och jag sitter hela tiden och tänker på och undrar när " lilla gumman" kan flyga hem!

....ja så heter det här underbara tyget med flygplan, båtar, bilar, bussar, tåg, vägar, sjöar, åar, moln, träd, blommor, svampar......... Så fantastiskt tyg från japanska Kokka som jag bara var tvungen att köpa! Det är som en sån där lekmatta som finns på förskolor! Så måste jag ju sy något av det och inte blev det unisex den här gången heller. Är visst inte så bra på det, för det här setet passar väl bäst till pojkar. Skall sy en klänning sedan av samma tyg!
När mina egna barn var små fanns det nästan bara tråkiga kläder i murriga färger till pojkar. Åtminstone kändes det så när man gick förbi flickavdelningen i klädaffären. Då som nu var kläderna uppdelade efter kön!? Ofta önskade jag att de skulle vara lite mer neutrala och ibland handlade jag på flickavdelningen till mina pojkar för det var mycket gladare färger på de kläderna. Då sydde jag inte själv särskilt mycket, varken tid eller ork räckte till för det!
En av mina killar tyckte som jag, även om han inte direkt ville ha flick-kläder. Han brukade fråga: OM jag hade varit en flicka, hade jag fått en sån tröja då??? Jaa, det hade du, svarade mamman! Och så köpte vi söta hårsnoddar till nallen för den var en flicka!!!

Ovanligt fadderbesök i Etiopien
Nu finns AnnaLenas (Bejabus) rapport från Etiopien och mitt fadderbarn att läsa i Barnfondens nyhetsbrev!

Min trevliga bloggvän Annalena har varit i Etiopien. När hon ändå var där passade hon på att åka 15 mil ut på landet från Addis Abeba för att besöka Nesriya och Barnfondens projekt i Aynage. Nesriya, 8 år, är mitt fadderbarn. Pengar från "Lilla Anka"´s produktion går till henne och projektet med skola och en del annat i byn. Annalena fick med sig lite presenter till Nesriya och hennes familj och detta är jag så glad för. Jag har också fått ta del av Annalenas berättelse och bilder från besöket och nu känns det som om jag vet ganska mycket mer om "min lilla flicka". Hon har liksom blivit mer verklig, mer på riktigt.
Vilka underbara vänner man kan få genom sin blogg! Tack Annalena!

Härom veckan fyllde en av pojkarna 21 år! Lille vän vart tar tiden vägen????
Det var länge sedan "Ank-mamman" sydde något till sina egna, men nu blev det gjort. Ett stort blårutigt förkläde till sonen som gillar att laga mat! Här lagar han middag på sin egen födelsedag: Entrecote med bakad potatis!