boiangiu
Romanian
editEtymology
editBorrowed from Ottoman Turkish بویاجی (boyacı, “dyer”).
Noun
editboiangiu m (plural boiangii)
Declension
editsingular | plural | ||||
---|---|---|---|---|---|
indefinite | definite | indefinite | definite | ||
nominative-accusative | boiangiu | boiangiul | boiangii | boiangiii | |
genitive-dative | boiangiu | boiangiului | boiangii | boiangiilor | |
vocative | boiangiule | boiangiilor |