Hoppa till innehållet

tima

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av tima  Aktiv Passiv
Infinitiv tima timas
Presens timar timas
Preteritum timade timades
Supinum timat timats
Imperativ tima
Particip
Presens timande, timandes
Perfekt timad

tima

  1. ske, hända, inträffa
    Rånet timade i juli 1997.
    Den sorgen var mig timad i min ungdom.
    Besläktade ord: timme