Hoppa till innehållet

bedja

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av bedja  Aktiv Passiv
Infinitiv bedja bedjas
Presens beder beds (bedes)
Preteritum bad bads
Supinum bett (bedit) betts (bedits)
Imperativ bed
Particip
Presens bedjande, bedjandes
Perfekt bedd

Not:

även konjunktivformen både förekommer

bedja

  1. (ålderdomligt) variant av be; framföra bön
  2. (ålderdomligt) variant av be; artigt fråga om något
    1897: Kameliadamen, Alexandre Dumas den yngre (översatt av Walborg Hedberg):
    Tiden, då jag brukade bege mig till min far och syster var inne, men jag for icke; också fick jag ofta brev från dem bägge, vari de bådo mig komma.
    Etymologi: Av fornsvenska biþia, bedhia.
    Grammatik: I supinum stavades bett(s) innan stavningsreformen 1906 bedt(s) och den stavningen kan således förekomma i äldre skrifter.

Översättningar

[redigera]