Snöklocka

	Snöklocka
	Snöklocka
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Kärlväxter; Tracheophyta
Klass	Enhjärtbladiga blomväxter; Liliopsida
Ordning	Sparrisordningen; Asparagales
Familj	Amaryllisväxter; Amaryllidaceae
Släkte	Snöklockor; Leucojum
Art	Snöklocka; Leucojum vernum
Vetenskapligt namn
	§ Leucojum vernum
Auktor	L. 1753
Synonymer
	Erinosma nebrodense Lojac., 1909; Erinosma verna (L.) Herb., 1837; Galanthus vernus (L.) All., 1785; Leucojum nebrodense (Lojac.) Traub, 1953; Leucojum vernale Salisb., 1796; Leucojum vernum var. biflorum; Simonk., 1879; Leucojum vernum var. transsilvanicum Porcius, 1893; Leucojum vernum var. vagneri; Stapf, 1886; Nivaria hexanthera Medik., 1790; Nivaria verna (L.) Moench, 1794;

För skulpturen av Per Hasselberg, se Snöklockan.

Snöklocka (Leucojum vernum), även kallad Klosterlilja, är en amaryllisväxt som beskrevs av Carl von Linné. Ej att förväxla med sommarsnöklocka, Leucojum aestivum, som ibland felaktigt saluförs som ”Klosterlilja” eller ”Klosterklocka”.

Beskrivning

Snöklockan blir 15–20 hög och doftar gott. Den vita blomman har 6 kalkblad, alla lika långa. Blomningstiden är april–maj. Lökar sätts bäst på hösten, dock ej mycket sent. Den börjar nämligen skjuta nya rötter på sensommaren.

Den bäst kända växtlokalen i Sverige för snöklockan (Klosterliljan) är vid Vadstena kloster. Växten tros ha förts dit av munkar under medeltiden och har sedan förvildats från den gamla munkträdgården. Idag har den blivit något av en turistattraktion då den varje vår blommar i tusental likt ett stort vitt hav under fruktträden.

Snöklockans blad ser ganska lika ut som snödroppens, men blommorna skiljer sig åt. Snöklocka har en karakteristisk gul eller grön fläck i spetsen på alla de 6 lika långa kronbladen, medan snödroppar har 3 korta och 3 långa kronblad, och bara de korta kronbladen är fläckade, och dessa fläckar är nästan alltid gröna. Snöklockan är dessutom större än de flesta snödroppar.

Underarter

Arten delas in i följande underarter:^[1]

Med gula fläckar:

Leucojum vernum subsp. carpathicum (Loudon) A.E.Murray, 1983
Leucojum vernum var. carpathicum Sweet, 1826

Med gröna fläckar:

Leucojum vernum L. var. vernum

En variant med två blommor per stjälk går under namnet Leucojum vernum var. wagneri

Biotop

Soligt eller halvskuggigt läge. Jorden bör vara fuktighetshållande.

Snöklockan förökar sig genom självsådd och sidolökar så att den kan bilda hela mattor.

Habitat

Härdig inom svensk odlingszon I–IV.

Bilder

Referenser

Noter

^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9758962. Läst 26 maj 2014.

Allmänna källor

Ernst Loménius, Ingvar Nordin: Blomsterfägring i trädgården, Pedagogisk Information AB, Tollered 1997

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Leucojum vernum.
Bilder & media
Wikispecies har information om Leucojum vernum.
Artförteckning

[COL-1] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9758962. Läst 26 maj 2014.

[1]