Hoppa till innehållet

Ruler-klass

Från Wikipedia
Ruler-klass
Allmänt
TypEskorthangarfartyg
VarvSeattle-Tacoma Shipbuilding Corporation
Operatörer Royal Navy
FöreAttacker-klass
Byggda1942- 1943
Planerade23
Färdigställda23
Förlorade2
Tekniska data
Deplacement11 600 ton
Längd i vattenlinjen142 meter
Längd över allt150,0 meter
Bredd i vattenlinjen21,1 meter
Bredd överallt33,99 meter
Djupgående7,77 meter
Framdrift
Kraftkälla2 x Vattenrörspannor
Huvudmaskin1 x Ångturbin
Maskinstyrka9 350 shp (6 970 kW)
Prestanda
Maxfart17 knop (31 km/h)
Lastförmåga
Besättning646
Beväpning
Sekundärartilleri2 x enkelmonterade 102 mm 4 inch DP allmålskanoner
Luftvärnsartilleri8 x dubbelmonterade Bofors 40 mm
20 x enkelmonterade 20 mm Oerlikon kanoner
Flygplan24

Ruler-klassen var en klass av eskorthangarfartyg som tjänstgjorde i Royal Navy under andra världskriget. Alla tjugotre fartyg byggdes av Seattle-Tacoma Shipbuilding Corporation i USA som Bogue-klass hangarfartyg och levererades under Lend-Lease till Storbritannien.[1] De var den mest talrika klassen av hangarfartyg i Royal Navy.[2]

Efter kriget skrotades vissa, medan andra fick sina flygdäck borttagna och omvandlades till handelsfartyg (alla skrotades slutligen på 1970-talet).

Design och beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Ruler-klassen var större och hade större flygplanskapacitet än tidigare amerikanska eskorthangarfartyg. De byggdes från början som hangarfartyg och var inte ombyggda handelsfartyg.[3] Fartygen hade en besättning på 646 man och en total längd på 150 meter, en bredd på 21,2 meter och ett djupgående på 7,8 meter.[3] Fartygen var utrustade med två pannor kopplade till en ångturbin som via en enskild axel kunde producera 9 350 shp, vilket resulterade i en toppfart på 16,5 knop (30,6 km/h).[4]

Klassens fartyg hade en liten kombinerad brygga och flygkontroll på styrbordssidan, två flygplanshissar på 13,1 meter x 10,4 meter, en katapult och nio spärrkablar.[3] Flygplan kunde placeras i den 79,2 meter x 18,9 meter stora hangaren under flygdäcket.[3] Bestyckningen bestod av två 10,2 cm allmålskanoner i enkelmontage, sexton 40 mm Bofors luftvärnskanoner i dubbelmontage och tjugo 20 mm Oerlikon-automatkanoner i enkelmontage.[3] De hade en maximal flygplanskapacitet på 24 flygplan som kunde vara en blandning av Grumman Martlet, Vought F4U Corsair eller Hawker Sea Hurricane jaktflygplan och Fairey Swordfish torpedflygplan eller Grumman Avenger ubåtsjaktsflygplan.[3]

Skepp i klassen

[redigera | redigera wikitext]

Första gruppen

[redigera | redigera wikitext]

Andra gruppen

[redigera | redigera wikitext]

X = Utrustad för ubåtskrigföring.[3]

XX = Utrustad för attack-uppdrag.[3]

Alla de andra användes huvudsakligen för flygplanstransporter med en extra attackförmåga.[3]

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]
  • Cocker, Maurice (2008). Aircraft-Carrying Ships of the Royal Navy. Stroud, Gloucestershire: The History Press. ISBN 978-0-7524-4633-2 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]