Det Småländska höglandet fortsätter in i Karlskrona kommun och präglar kommunens naturlandskap. Det avslutas för vid kusten där en säregen skärgård tar vid. I början av 2020-talet stod tjänste- och servicenäringar för en stor del av sysselsättningen i kommunen. Centralorten har växt och blivit en betydande handelsstad. Även turismen var en ny och växande näring i början av 2020-talet.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för några år på 1980-talet, varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. Mandatperioden 2022–2026 styrs dock kommunen av Karlskrona-alliansen, bestående av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Långö municipalsamhälle i Augerums landskommun inrättades 14 februari 1908 och upplöstes vid årsskiftet 1933/1934 då delar av Augerums landskommun uppgick i Karlskrona stad.
Det småländska platålandskapet fortsätter in i Karlskrona kommun och präglar kommunens naturlandskap. Det avslutas för vid kusten där en säregen skärgård, med de största öarna längst ut, tar vid. Graniter och gnejser utgör berggrunden i kommunen. Längst i öster är berggrunden överlagrad av sandsten, vilken avsatts under kambrium. Genom berggrunden löper ett nord–sydligt spricksystem som utvidgats till dalgångar. Under högsta kustlinjen, cirka 65 m över nuvarande havsnivå, har dalgångarna fyllts med bördiga uppodlade lerjordar. Gran- och tallskogar dominerar i norra Karlskrona medan lummiga lövskogar, ofta med rikligt inslag av präglar kustbygden och öarna i den inre skärgården. I de väl skyddade havsvikarna finns karakteristiskt stora vassar. I kusttrakten finns strandvallar och klapperstensfält.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Alliansen och Miljöpartiet. Koalitionen samlade 36 av 75 i kommunfullmäktige.
Koalitionen ersattes efter valet 2014 av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Partierna samlade 38 av kommunfullmäktiges 75 platser.[16] Samma koalition fortsatte styra i minoritet, med 35 av 75 mandat, efter valet 2018. Det innebar bland annat att Liberalerna fick ge upp sin fråga om valfriheten inom hemtjänsten.[17]
Valet 2022 ledde till maktskifte och Karlskrona-alliansen, bestående av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tog över styret. Kommunstyrelsens ordförande Emma Swahn Nilsson (M) kommenterade: "[...] jag ser oss som ett starkt majoritetsstyre och vi kommer driva hårt för att få genom vår politik, [...]. Vi kommer jobba för tryggheten, kommer stärka skolan och för akuta åtgärder som att fixa till kajerna".[18]
Dessutom fanns sedan 2005 ett vänortsavtal med Liepāja distrikt i Lettland. Distriktet uppgick 2009 i Aizpute och 2024 i Dienvidkurzeme. Vänortssamarbetet har dock kvarstått.[23] Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 sades vänortsavtalet upp med den ryska vänorten upp.[24] År 2023 tecknades ett nytt vänortsavtal med Tjortkiv, Ukraina. År 2024 hade vänortsavtalen med Norge och Danmark upphört.[23]
I början av 2020-talet stod tjänste- och servicenäringar för en stor del av sysselsättningen i kommunen. Bland arbetsgivare inom denna sektor märktes kommunen, regionen och Boverket men också Ericsson AB (informationsteknologi och telekommunikation) och Bergkvarabuss AB (bussbolag). Kabeltillverkaren NKT HV Cables AB, Karlskronavarvet genom SAAB Kockums AB och tillverkaren av jord- och asfaltpackningsmaskiner, Dynapac AB, dominerade verkstadsindustrin. Centralorten växte under 2000-talet och har blivit en betydande handelsstad. Även turismen var en ny och växande näring i början av 2020-talet.[10]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 582, eller 13,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 64 348 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 321, eller 7,12 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 676 den 31 december 2002).[26]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Karlskrona kommun 64 348 personer. Av dessa var 7 061 personer (11,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]
Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en planerad europeisk örlogsstad, som influerats av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för efterföljande städer med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.
Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI:s spegelmonogram, allt av guld.
Staden hade både namn och vapenbild efter sin grundare. Det var ursprungligen ett sigill, men användes som vapen. Efter den långdragna kommunbildningen, som slutfördes 1974 registrerades vapnet samma år i PRV för Karlskrona kommun. Av de i kommunen ingånde tidigare enheterna hade Fridlevstad, Jämjö, Lyckeby och Nättraby fört vapen, vilkas giltighet upphörde.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Lovisa, Finland
Ólafsfjörður, Island
Hillerød, Danmark
Horten, Norge
Klaipeda, Litauen (sedan 1989)
Gdynia, Polen (sedan 1990)
Baltijsk, Ryssland (sedan 1995)
Rostock, Tyskland (sedan 2000)
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Irak
Bosnien och Hercegovina
/
Syrien
Iran
Kina
Afghanistan
Somalia
Thailand
Turkiet
Sovjetunionen
Lyckeby landskommun
Wikimedia Commons har media som rör Karlskrona kommun.