Tvätt

För andra betydelser, se Tvätt (olika betydelser).

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Tvätt eller byk är rengöring av textilier och särskilt kläder. Benämningen "tvätt" eller "byk" används även på tvättgodset före och efter tvätten, ofta i sammansättningar som smutstvätt, vittvätt och ren tvätt.

I rikssvenskan uppfattas ordet "byk" (med avledningar) som arkaiskt och som särskilt syftande på tvätt av sängkläder som kräver uppvärmt vatten.

Under större delen av människans historia, och än idag för en mycket stor del av jordens befolkning, tvättas textilier för hand. I hushåll utan tillgång till tvättmaskin upptar tvätten därför mycket tid.

Vid tvätt av textilier krävs riklig tillgång på vatten. Före den industriella revolutionen var det därför ofta tidsbesparande att ta med sig tvättgodset till en sjö eller ett vattendrag, exempelvis till en tvättbrygga, istället för att bära de mängder vatten som behövdes till hushållet.

Förr, och på många håll i världen än idag, handtvättades kläder med verktyg som tvättbräda och klappträ.

När allt fler började bo i flerfamiljshus byggdes gemensamma tvättstugor, med tvätthoar, tvättmaskiner, centrifuger, och ibland även torkrum och mangelrum. Sedermera tillkom annan teknik som exempelvis torktumlare och torkskåp. I städer inrättades även offentliga inrättningar där man mot betalning kan använda tvättmaskiner, så kallade tvättomater.

Ett museum som specifikt avhandlar tvättning är Hagalunds tvätterimuseum.

Tvätt av kläder och hushållets textilier är förbundet med en stor mängd kunskap om olika materials tålighet och egenskaper vid blötläggning. Särskilt färgfällning och krympning samt arten av skrynklor som uppkommer är väsentliga att beakta vid val av tvättmetod och temperatur. Därtill kommer vilken torkmetod som är mest lämpad, alltifrån centrifugering, torktumling till torkning på plant underlag, eller på klädstreck upphängt med klädnypor. I kläder finns ofta tvättråd som indikerar vad plagget tål vad gäller värme och tvätteknik.

Praktiska och skyddande arbetskläder, i hushållsmiljö ofta ett förkläde, kan bidra till att underlätta tvättarbetet.

Handtvätt är textiltvätt för hand. Som tvättmedel används till exempel handtvättmedel eller specifik tvål. Särskilt flytande tvättmedel brukar lämpa sig för handtvätt, eftersom det löser sig snabbare än pulver.^[1] Det kan förekomma viktiga upplysningar på förpackningarna som att man inte ska handtvätta om man har handsår eller känslig hy, att man rekommenderas att bära skyddshandskar eller att man bör tvätta händerna med tvål och vatten efter kontakt med tvättmedlet. Överdosering av tvättmedel kan göra det svårt att skölja bort tvättmedlet.^[1] Man bör undvika att gnugga hårdhänt och vrida ur textilierna, eftersom det kan skada dem.^[1] Är textilierna mycket nedsmutsade kan man istället blötlägga dem längre tid eller tvätta dem två gånger.^[1] De är fria från tvättmedel när det slutar bubbla vid sköljning i kallt eller ljummet vatten.^[1] Tvättmaskiner kan ha ett handtvättprogram och även det kräver försiktighet vid användning av tvättmedel.^[1]

En person som arbetar yrkesmässigt med tvätt, exempelvis på en kemtvätt kan kallas tvättbiträde. Förr (1800-talet) kallades kvinnor som professionellt tog hand om tvätt för tvätterska eller tvättmadam.

I den västerländska kulturen har tvätt betraktats som en kvinnlig sysselsättning och det är mycket vanligt att tvätten sköts av en kvinna även i familjer som delar upp hushållssysslorna mellan sig. Enligt Statistiska centralbyrån utförs i Sverige omkring 85 procent av hushållstvätten av kvinnor och omkring 15 procent av män. ^[2]

• Fläckborttagning
• Tvagning

• Bertrich, Fred. (1966) (på tyska). Kulturgeschichte des Waschens. Düsseldorf: Econ. Libris 9657630 
• Hagberg, Jan-Erik (1986). Tekniken i kvinnornas händer: hushållsarbete och hushållsteknik under tjugo- och trettiotalen. Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 7 (1. uppl.). Malmö: LiberFörlag [distributör]. Libris 7270973. ISBN 91-40-05160-9 
• Hemmets tvättbok. Stockholm. 1948. Libris 10284764 
• Malcolmson, Patricia E. (1986) (på engelska). English laundresses: a social history, 1850-1930. The working class in European history, 99-0714007-4. Urbana: University of Illinois Press. Libris 4730693. ISBN 0-252-01293-3 
• Pihl, Carin (1981). ”Klädtvätt förr: [ur] Livet i det gamla Överkalix skildrat av överkalixbor på överkalix mål”. Överkalix 1981,: sid. 8-9. 1650-8106. ISSN 1650-8106.  Libris 10871392
• Rasmussen, Holger (1977) (på danska). Banketærskel og manglebræt: dansk vask og strygning. København: Nationalmuseet. Libris 7348626. ISBN 87-480-0086-8 
• Rosén, Ulla (1992). En ren historia. Ljungby: Electrolux-Wascator. Libris 1466117 
• Rosén, Ulla (2002). Ett rent sekel: så erövrade Electrolux-Wascator AB världen : 1902-2002. Ljungby: Electrolux-Wascator AB. Libris 8670407. ISBN 91-631-2627-3 
• Svenning, Marianne (1984). Tjejerna på tvätten: om arbetsorganisation, arbetsmiljö och möjligheten att påverka (1. uppl.). Lund: LiberFörlag. Libris 7268050. ISBN 91-38-61398-0 
• Tvätt: i nöd och lust! : en konsumtionsteknisk och en psykologisk studie om tvätten i våra liv. Stockholm: Effektivare energianvändning, NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket). 1993. Libris 2218663 
• Verdier, Yvonne. - Tvätterskan, sömmerskan, kokerskan : livet i en fransk by genom tre kvinnoyrken / Yvonne Verdier ; övers.: Jan Stolpe. - 1981. - ISBN 91-7486-208-1 (inb)

• Wikimedia Commons har media som rör Tvätt.
  Bilder & media