Hoppa till innehållet

FK Spartak Moskva

Från Wikipedia
(Omdirigerad från FC Spartak Moskva)
FK Spartak Moskva
Grundinformation
Grundad18 april 1922
Fullständigt namnOAO FK Spartak Moskva
SmeknamnNarodnaja komanda (Folkets lag), Krasno-Belyje (Röd-vita), Mjaso (Köttet), Spartatji
SeriePremjer-Liga
OrtMoskva
HemmaarenaOtkrytie Bank Arena, Moskva
(kapacitet: 45 360)
Nyckelpersoner
ÄgareRyssland Vahid Äläkbärov
Ryssland Leonid Fedun
SportchefRyssland Oleg Malyshev
TränareSpanien Guillermo Abascal Pérez
Matchställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ

Spartak Moskva (ryska: Спартак Москва, fullständigt namn: OAO Футбольный клуб Спартак-Москва, OAO Futbolnyj klub Spartak-Moskva) är en rysk fotbollsklubb, bildad 1922. Hemmamatcherna spelas på Luzjnikistadion, som har en publikkapacitet på 84 745 åskådare. Fotbollsklubben ägs av oligarken Leonid Fedun.[1]

Spartak Moskva har vunnit tolv sovjetmästerskap, tio sovjetcupmästerskap. Den mest titulerade fotbollsklubben i Ryska Premier League (RPL). 10 ligatitlar i Ryssland, 4-faldig vinnare av den ryska cupen, vinnare av den ryska supercupen, 6-faldig vinnare av Commonwealth Cup, semi -finalist i tre stora europeiska klubbturneringar (European Champions Cup, Winners Cup cups och UEFA Cup). Den bästa ryska klubben i Champions Leagues historia. Sedan sovjettiden har klichén "Spartak är ett folkslag" varit utbredd. Ingår i de 20 mest populära klubbarna i Europa

FK Spartak Moskvas historia går tillbaka till MKS som bildades 1921 och senare tog namnet Krasnaja Presnja. Grundare var Ivan Artemjev och i fotbollssektionen blev Nikolaj Starostin aktiv. Klubben växte och byggde en stadion. 1926 omorganiserades fotbollen i Sovjetunionen och klubben blev nu sponsrad av fackförbundet för livsmedelsarbetare. Därför har laget smeknamnet köttet (ryska: mjaso). Än idag lyder en av de populäraste hejaramsorna så här: ”Vilka är vi? – Köttet!”, ryska: ”Kto my? – Mjaso!”.

Nikolaj Starostin kom i nära kontakt med Aleksander Kosarev som var sekreterare i Komsomol som hade ett stort inflytande inom sporten. När Promkooperatsija bildades anställde Kosarev Starostin och dennes bröder för att skapa ett slagkraftigt lag. År 1935 togs namnet Spartak efter Spartacus.[källa behövs]

Sovjetiska mästare

[redigera | redigera wikitext]

Tjecken Antonín Fivébr blev den första huvudtränaren i klubben. År 1936 startades det sovjetiska mästerskapet med Spartaks ärkerival FK Dynamo Moskva som segrare. Spartak vann nästkommande år.

Under Stalins utrensningar drabbade det även Spartak. Nikolaj Starostin och hans bröder deporterades och återvände först 1954 under Nikita Chrustjovs avstalinisering. Nikolaj Starostin återtog då ledningen över Spartak.

Efter andra världskriget hade klubben till en början svårt att hänga med och under en period dominerades ligan av Dynamo Moskva och TsDKA. År 1952 blev Spartak återigen mästare och kunde ta tillbaka till positionen som en av de ledande klubbarna. År 1956 utgjordes Sovjetunionens OS-guldlag till stora delar av Spartak-spelare. Lagkaptenen Igor Netto var även lagkapten i landslaget. År 1969 tog man återigen hem ligan. År 1976 åkte man ur förstadivisionen men kom tillbaka efter ett år. 1978 tog Konstantin Beskov över som tränare. Beskov kom från ärkerivalen Dynamo Moskva men kom att stanna tio år som Spartaktränare. 1979 blev man återigen mästare och radade upp andraplaceringar de kommande åren. Under 1980-talet blev Dynamo Kiev lagets stora kontrahent och lagen turades om att ta hem den sovjetiska ligan.

UEFA-lag rankning 2020

[redigera | redigera wikitext]
Rank Land Lag Poäng
81 Italien Milan 19.000
82 Italien Fiorentina 19.000
83 Nederländerna AZ Alkmaar 18.500
84 Ryssland Spartak Moskva 18.500
85 England Wolverhampton Wanderers 17.549
86 England Burnley 17.549
87 England Everton 17.549

Luzjnikikatastrofen

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Luzjnikikatastrofen

Den 20 oktober 1982 skedde en läktarkatastrof under en match i Uefacupen mot HFC Haarlem. Officiellt dog 66 människor i katastrofen.[2] Senare har ett monument till minne av offren rests utanför Luzjnikistadion.

År 1989 vann Spartak för sista gången det sovjetiska mästerskapet. Allting avgjordes när Valerij Sjmarov slog in en avgörande frispark mot Dynamo Kiev med bara sekunder kvar av matchen. När klubben påföljande säsong (1990–1991) var med i mästarcupen gjorde man sitt bästa resultat i europacupsammanhang när man nådde semifinalen efter att ha slagit ut Benfica och Real Madrid. I semifinalen åkte man ut mot Olympique Marseille.

Dominans i ryska ligan

[redigera | redigera wikitext]

I den nya ligan i Ryssland blev Spartak det mest dominerade laget under 1990-talet. Under perioden 1992–2001 vann man ligan alla säsonger utom en. Man spelade återkommande i Champions League. Oleg Romantsev ledde laget och var även förbundskapten för det ryska landslaget under EM 1996 och VM 2002.

Under 2000-talet har klubben inte varit lika framgångsrik och tränare har bytts ut årligen. År 2008 blev Michael Laudrup ny chefstränare men dansken stannade inte ens ett år. Laget har en storsponsor i Lukoil som bidragit till att man tagit sig tillbaka till toppen igen.

Sovjetisk mästare

  • Segrare (12): 1936 (höst), 1938, 1939, 1952, 1953, 1956, 1958, 1962, 1969, 1979, 1987, 1989

Rysk mästare

  • Segrare (10): 1992, 1993, 1994, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016–17
  • 2-.a (6): 2005, 2006, 2007, 2009, 2011–12

Sovjetisk pokalsegrar

  • Segrare (10): 1938, 1939, 1946, 1947, 1950, 1958, 1963, 1965, 1971, 1992

Ryska cupen

  • Segrare (4): 1994, 1998, 2003, 2022
  • 2:a (2): 1996, 2006

Ryska supercupen

  • Segrare (1): 2017
Senast uppdaterad: 21 februari 2023.[3]
Nr Land Pos Namn
4 Paraguay  F Alexis Duarte
5 Ryssland  F Leon Klassen
7 Ryssland  A Aleksandr Sobolev
8 Nigeria  MF Victor Moses
9 Senegal  A Keita Baldé
10 Nederländerna  A Quincy Promes
11 Jamaica  A Shamar Nicholson
13 Polen  F Maciej Rybus
14 Ryssland  F Georgij Dzjikija
17 Ryssland  MF Anton Zinkovskij
18 Ryssland  MF Nail Umjarov
20 Portugal  F Tomás Tavares
22 Ryssland  MF Michail Ignatov
23 Ryssland  F Nikita Tjernov
Nr Land Pos Namn
25 Ryssland  MF Danil Prutsev
31 Ryssland  MV Anton Sjitov
35 Luxemburg  MF Christopher Martins
39 Ryssland  F Pavel Maslov
47 Ryssland  MF Roman Zobnin
51 Ryssland  A Artur Maksimtjuk
57 Ryssland  MV Aleksandr Selichov
68 Ryssland  F Ruslan Litvinov
70 Ryssland  F Pavel Meljosjin
82 Ryssland  MF Daniil Chlusevitj
87 Ryssland  MF Daniil Zorin
97 Ryssland  F Daniil Denisov
98 Ryssland  MV Aleksandr Maksimenko

Noterbara spelare

[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]