Diskussion:Sommartid

When did Sweden start practising daylight saving time? This useful info should be included in the article.--213.243.180.241 6 december 2004 kl.06.35 (CET)

Done. --Pastor Castor 6 december 2004 kl.07.04 (CET)

Det står att cirka 70 stater i världen använder sig av sommartid, men det verkar som att samtliga stater i USA utom en, samt samtliga i Europa utom en gör det. Enligt Wikipedias artikel om Europa finns här 38 stater, och då har man räknat Tyskland som en stat. 49+37=86, om jag inte räknar väldigt illa. Det är lite väl långt ifrån 70 redan där, tycker jag, och ändå är det ett antal ytterligare stater som använder sommartid. -- Anonymous coward 2005-10-19

USA är enbart en stat, samma gäller för Tyskland. USA och Tyskland har delstater, men det är inte samma sak som stater. jordgubbe 19 oktober 2005 kl.21.00 (CEST)

Delstater är förvisso inte samma sak som stater, men stater är de ändå. Även om man räknar USA som en stat, och inte som en federation, så blir det totala antalet stater i USA isåfall 51. Räknar vi USA som totalt 1 stat, vilket man vanligtvis inte gör, hur är det då med EU? EU är också en federation bestående av delstater. Jag undrar om det kanske vore lämpligare att använda ordet länder, eftersom det sällan är någon som till exempel undrar om EU eller New Jersey är länder. -- Anonymous coward 2005-10-23

Ingen kan väl undgå att förstå vad artikelförfattaren menar då det faktiskt står; "Sommartid används i omkring 70 nationer runt om i världen, de flesta av dem i Europa." Alltså nationer och inte stater. Läs lite noggrannare innan ni gnäller, snälla! -- Anon. 2006-07-05

Jag har ändrat från nationer till länder, det ordet används normalt. När ovanstående diskussion ägde rum stod det stater, det ändrades till nationer efter diskussionen. /BIL 6 juli 2006 kl.09.29 (CEST)

Halva artikeln bestod av ett låååångt stycke bestående av åsikter, med rubriken "nackdelar". Detta var uppenbarligen pov men jag har inte läst igenom hela och det är möjligt att något kan sparas. Jag har därför för tillfället kommenterat bort texten, men den finns kvar i redigeringsläge om någon vill fixa till. /Grillo 16 september 2007 kl. 20.00 (CEST)[svara]

Det var någon med IP-nummer som skrev allt det i toppen och under Sverige och nåt mer ställe. Jag samlade det under en rubrik, för jag orkade inte bedöma vad som skulle vara kvar. Lite fanns innan, kanske vi ska återgå till det. -- BIL 16 september 2007 kl. 23.23 (CEST)[svara]

Texten bör finnas kvar, men vägas upp med argument för sommartid. E.G. 17 september 2007 kl. 10.15 (CEST)[svara]

Texten bör finnas kvar om det går att belägga att dessa argument lagts fram av någon annan än artikelskribenten, och i så fall källhänvisa till aktuella exempelvis tidningsartiklar. /Grillo 17 september 2007 kl. 21.42 (CEST)[svara]

Åsikter i tidningartiklar är också åsikter. Vad säger att de som bestämmer vad som kommer med i tidningartiklar är oförvitliga och inte spärrar ut sanningar som de inte vill ska komma fram? / G. Eriksson

Varför då? Tror du inte på uppgifterna? OK, en hel del av det skulle behöva styrkas med referenser, men annat är ju rena självklarheter. Exempelvis "att tidskillnaden mot länder utan sommartid blir svårare att räkna ut" är ju uppenbart. Att olika länder har olika datum för sommartid är också en nackdel som vem som helst borde förstå, däremot kan väl aktuella datum böra styrkas med referenser. E.G. 19 september 2007 kl. 08.35 (CEST)[svara]

Poängen är att Wikipedia inte ska framföra någon egen kritik. All kritik ska vara framförd som "x anser att...[källa]". /Grillo 19 september 2007 kl. 15.22 (CEST)[svara]

Det har du förstås rätt i, men ändå är somliga av uppgifterna i det här fallet av sådant ovedersägligt slag att de enligt min mening inte nödvändigtvis behöver styrkas med någon källa. E.G. 19 september 2007 kl. 17.21 (CEST)[svara]

Självklart, men det ska inte framföras som någon nackdel, om det är en nackdel eller fördel får folk själva komma fram till. /Grillo 20 september 2007 kl. 09.38 (CEST)[svara]

Väldigt vilken diskussion det blev om det stycket. Kanske jag skulle "adoptera" det och gå igenom vad som sägs, samt kontrollera källor och hänvisningar. Jag lutar dock åt att hålla med E.G. i mycket om att flera av nackdelarna är så uppenbara att man rimligen inte skulle behöva någon källhänvisning, som han själv skriver här på diskussionssidan. (Min tidsaspekt är 14 dagar. Lite upptagen just nu.) GuggeP 25 oktober 2007 kl. 01.44 (CEST)[svara]

Vääääligt långa fjorton dagar. Ber om ursäkt för det. GuggeP 12 januari 2008 kl. 03.57 (CET)[svara]

Det finns ett par källor som styrker vissa påstående i delen om nackdelar. Men dessa finns under externa länkar och inte som källor. Dessutom är meningsbyggnaden rätt märklig. Det hade behövs mer "wikifiering". // Cj 27 mars 2011 kl. 10.40 (CEST)[svara]

Kan inte kartan som används i den engelska artikeln inkluderas i den svenska? Mycket enklare än all komplicerad uppräkning av vilka länder som har sommartid.

Den här menar jag: http://en.wikipedia.org/wiki/Image:DaylightSaving-World-Subdivisions.png - Gustav (efterhandssignering: 26 mars 2011 kl. 23.13 46.162.66.181)

Den finns redan med, och har funnit rätt länge. --BIL 27 mars 2011 kl. 20.44 (CEST)[svara]

Kan någon berätta varför man införde sommartid? /Neona

Det står överst i artikeln "för att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren.". I Sverige var man lite konservativa och införde det 1980 för att andra europeiska länder införde det, och man ville följa dem. -- BIL 21 oktober 2007 kl. 18.42 (CEST)[svara]

Sommar vintertid är ett politiskt experiment som man trodde skulle ge vissa fördelar, dessvärre visade sig att inget stämde... Det blev t.ex. ingen energibesparing som man hoppats. /Cj 28 mars 2010 kl. 09.22 (CEST)[svara]

Vad var det som inte stämde? Om det nu är så förskräckligt besvärligt med att ställa om klockan två ggr/år, som några tycks anse, att omställningen bör avskaffas så är i mitt tycke "sommartid" året runt väsentligt mycket bättre än "vintertid" året om. Det är ju alltid bättre med längre ljus på kvällen än tidiga morgnar när de flesta ändå sover. --Andhanq 31 oktober 2010 kl. 17.37 (CET)[svara]

Det står i artikeln:

"Ett annat sätt att få bättre fördelning av dagsljuset är att ha klockan framflyttad en timme hela året. Då slipper man ställa om alla klockor två gånger om året. I praktiken byter man tidszon. Så har till exempel Island och Argentina. Nackdelen för båda blir att tidskillnaden mot grannländer varierar under året. Storbritannien provade detta under 1960-talet. Det blev inte så populärt eftersom morgnarna blev mörkare på vintern, så att de som arbetade inomhus inte såg solen alls. En del länder har både och, de har en timme mer än vad som motiveras av longituden, och på sommaren ytterligare en, till exempel Spanien och Ryssland."

Det är nog också konservativism. Man vill inte byta tidszon. I Sverige är detta inte något som diskuteras politiskt, men i Storbritannien finns det en diskussion om tidszon och sommartid. --BIL 31 oktober 2010 kl. 19.01 (CET)[svara]

I Frankrike diskuterar (diskuterade?) de visst på allvar att införa evig sommartid, trots att de redan nu är i "fel" tidszon (var det för att inte behöva ha engelsk tid?). Visst är det möjligt.

Men bevare oss. När folk vänjer sig vid evig sommartid går de och lägger sig ytterligare en timme senare (enligt klockan). Snart är det natten som är ljus. (Så har det gått med en viss typs krogar här, för stängde de ett eller två, nu håller de öppet till fyra och är tomma till elvasnåret). Om vi vill ändra folks dygnsrytm så måste det ske genom explicita regleringar, via arbetstidslagstiftning och liknande.

Jag skulle starkt föredra att låta klockan avspegla en approximation av den fysiska verkligheten (var det i Arabemiraten de använde soltid? det var charmigt, men jag förstår behovet av tidszoner). Om man tappat kontakten med naturen spelar det ingen roll, men det är mycket enklare om solen är i söder och högst på himlen klockan tolv, som på vintern i mellersta Sverige, än att den är det klockan halv två, som i Åbo på sommaren.

--LPfi 31 oktober 2010 kl. 19.25 (CET)[svara]

Nu är det ju så att klockan 12 knappast är "mitt på dan" med de arbetstider och sociala liv som de flesta har. Med ett vanligt "9-5 jobb" inklusive restid och lunch och så där kan man anta att 8-18 är ungefär den tid de flesta är uppbundna av jobbet och ta sig till och från. Med "normaltid" ligger då 4 timmar före och 6 timmar efter den tid då solen står som högst. Med "sommartid" blir det mer jämnt fördelat och man får en extra ljus (eller i alla fall ljusare) timme efter jobbet, vilket man väl ändå har större glädje av än att ha den tidigt på morgonen när de flesta ändå sover. Att justera alla arbetstider, teve-tablåer, sovvanor etc för att rätta till detta är betydligt svårare än att bara ändra tidszonen. Vet någon hur det funkar i Kina, där klockan visar lika över hela landet trots att landet "egentligen" sträcker sig över åtminstone fyra tidszoner? --Andhanq 31 oktober 2010 kl. 23.27 (CET)[svara]

Det sägs att man i västra Kina har senare vanor i förhållande till klockan, liksom man har i Spanien som också har "fel" tidszon. --BIL 1 november 2010 kl. 00.06 (CET)[svara]

"Vanligt 9-5 jobb"! Åtminstone här har 8-16 varit det vanliga, i vissa branscher 7-15. De som kan bestämma själva har i och för sig ofta 9-17. Vilket visar hur arbetstiderna förskjutits. Man ställer om klockan att visa mera, för att få folk att stiga upp tidigare, samtidigt som folk de facto vakar allt längre på kvällarna. Att justera arbetstider och TV-tablåer är inget problem praktiskt (men kanske politiskt), antagligen mycket lättare än de årliga omställningarna.

Sovtiderna är problematiska på kort sikt, eftersom folk lever enligt klockan. På lång sikt anpassas sovtiderna enligt arbetstider, öppettider, TV-tablåer och sol, vilket betyder att det inte spelar någon roll hur klockan ligger i förhållande till solen, och då tycker jag det är bäst att låta klockan vara 12 då solen är som högst och vid midnatt (någonstans i landet). Allt annat gör bara tiden mer svårbegriplig.

Det här har i och för sig inget med sommartiden att göra, utan med tidszonen. Sommartiden har ju att göra med att man ändrar dygnsrytmen vår och höst. Det påverkar oss i norr på ett annat sätt än dem närmare ekvatorn, vilket betyder att omställningen inte kan bli optimal.

TV-tablåer och tidtabeller ändrar hur som helst under året, de är inget problem. I Finland hade tjänstemän för inte länge sedan olika arbetstid vinter och sommar. Inte heller det borde vara ett problem. Och årstidsberoende arbetstider skulle också tillåta till exempel ledigt för utevistelse under den korta ljusa tiden (som i december ändå är förbi då arbetsdagen är slut, hur man än ställer klockan)

--LPfi 1 november 2010 kl. 14.05 (CET)[svara]

Det finns naturligtvis inget system som passar alla. Smaken är olika. Personligen gillar jag sommartiden (vilket du kanske inte gör). Jag minns hur det var förr när det började kännas "höstmörkt" redan i augusti. Nu när skymningen kommer en timme senare känns sommaren längre. Det kanske är att "lura sig själv", men låt gå för det. --Andhanq 2 november 2010 kl. 00.23 (CET)[svara]

Som det är nu ställer om klockan pga av en fix ide som verkar sakna vetenskaplig grund, därför behövs det lite källor i form av vetenskapliga bevis som kan förklara varför man har kvar detta system. För om det inte finns några vetenskapliga fakta som kan berätta vad man vinner på att ställa om klockan två gånger om året så kvarstår bara att det är en "politisk ide" och då ska detta stå i artikeln. //Cj 30 oktober 2011 kl. 11.57 (CET)[svara]

Wikipedia är inte stället att föra fram egna idéer och åsikter. Sommartid har funnits länge och är därför inget "experiment" mer än annat som bestämts i politisk ordning – högertrafik, nationsindelning m.m. Edaen 30 oktober 2011 kl. 12.34 (CET)[svara]

Vänligen håll dig till ämnet och sluta föra fram personliga åsikter som att det "inte är ett experiment" och "har funnits länge". Man testade att införa sommartid för att försöka få till en energibesparing, man ska komma ihåg att detta var mitt i oljekrisen 1979. Dessvärre avslutades inte experimentet och ingen utvärdering har skett. Detta har inget med mina åsikter i frågan att göra. Det är ett politiskt experiment oavsett vad du eller jag anser. //Cj 30 oktober 2011 kl. 16.25 (CET)[svara]

Det intryck jag får är att du ogillar sommartid. Ett minsta krav för att det skall kunna kallas "experiment" här är att det finns källor som visar att det är den etablerade uppfattningen. Edaen 30 oktober 2011 kl. 17.20 (CET)[svara]

Man kan fråga sig hur nattågen gör? Jag kollade Banverkets trafikinfo över nattågen från Norrland den 27-28 oktober, då klockan ställs tillbaka under natten. Sydgående tåg kom plötsligt 20 minuter för tidigt till en station och avgick sedan i tid. Nordgående tåg kom nästan en timme för tidigt till en station, och väntade där en timme. Slutsats, nattågen väntar eller går långsamt så de förlorar tid. På våren antar jag att de blir sena, fast sådant händer ju då och då.-- BIL 28 oktober 2007 kl. 10.29 (CET)[svara]

Att placera Cypern, Turkiet, Israel, Palestina, Jordanien, Syrien, Irak och Libanon i kategorin "Asien" förefaller mycket märkligt. Cypern är ett EU-land! Turkiet är på väg att bli ett. Och länderna i Mellanöstern tillhör snarare Afrika än Asien rent geografiskt. ? (diskussion) 27 mars 2007 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Alla länder du nämner ligger geografiskt i Asien, utom nordvästra hörnet av Turkiet. Sedan är det en annan fråga geopolitiskt var de ligger. Du förväxlar geografi med politisk geografi. -- BIL 27 mars 2008 kl. 15.47 (CET)[svara]

Nej då, det är inte det minsta märkligt. Samtliga länder du räknade upp tillhör Asien, till och med Cypern, trots att det är ett EU-land. Läs gärna artikeln Asien. Varför skulle Mellanösternländerna tillhöra Afrika? /Bellatrix 28 mars 2009 kl. 19.12 (CET)[svara]

För mig är det oklart vad man menar med formuleringen "ändra datum" i artikeln. Kanske skulle man tydliggöra när man pratar om "soldatum" och när man pratar om förändrat datum för klockinställning? --213.114.222.18 29 mars 2008 kl. 13.19 (CET)[svara]

Jag har förbättrat det lite. --BIL 29 mars 2008 kl. 23.53 (CET)[svara]

Jag undrade när sommartiden började därför sökte jag på "sommartid". Jag fick leta igenom hela artikeln, där det stod om bakgrund, historia, geografi mm innan jag hittade det. Det bör stå lite sammanfattat högst upp. //Myskoxen 29 mars 2008 kl. 22.56 (CET)[svara]

Jag har flyttat upp Europa högst av världsdelarna, då hamnar listan över datum högt upp. --BIL 29 mars 2008 kl. 23.55 (CET)[svara]

Jag håller faktiskt med. Det vore smidigt med en rad absolut överst i artikeln (ungefär som t.ex. mallen "Denna artikel handlar om ..."), med ex årets sommartid, "Sommartid 2013: 2013-03-31 - 2013-10-27". Det är kanske lite bortom Wikipedias syfte, men det är nog vad en stor del av läsarna vill veta. --Petter.kallstrom (disk) 12 september 2013 kl. 09.54 (CEST)[svara]

Jag håller inte med. Wikipedia är inte en kalendertjänst. Därför är det inte alls orimligt att man först får läsa om bakgrund och historia. Artikelns inledning skall förklara vad sommartid är, inte när sommartiden börjar ett visst år i ett visst land. Vi brukar också lägga länder och världsdelar i alfabetisk ordning.

Också om de flesta som läser artikeln är svenskar är det inte alls sagt att de flesta som läser artikeln för att få veta när sommartiden börjar vill veta när den börjar i Sverige. Den informationen finns relativt lätt tillgänglig i andra källor. Däremot kan det vara svårt att få reda på när den börjar i Burundi (kartan i början av artikeln ger svaret).

Jag kan tänka mig att lägga informationen i en faktaruta högt uppe, men rutan borde då på något sätt ge täckande information.

--LPfi (disk) 12 september 2013 kl. 14.44 (CEST)[svara]

Jag tycker detta låter motsägelsefullt:

• Sedan 1996 har hela EU gemensam sommartid: den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober.

• Datumen för sommartidens början och slut beslutas politiskt för några år i taget, och i Sverige regleras dessa beslut i förordning 2001:127 om sommartid.

213.114.222.18 3 april 2008 kl. 21.14 (CEST)[svara]

Jag vet inte svaret, men EU-direktiv är antagligen inte automatiskt lag i medlemsländerna. Om Sverige införde EU:s sommartid 1996 i "några år" så kanske den lagen förnyades 2001? Bara en gissning. —CÆSAR 3 april 2008 kl. 22.02 (CEST)[svara]

Det är sant, EU-direktiv kallas EU-lagstiftning av vissa, men det är formellt sett ett krav till länderna på att införa en viss lagstiftning. Jag ska förtydliga. Det är förresten inte sant att "Datumen för sommartidens början och slut beslutas politiskt för några år i taget", det är ju en fastställd regel "mellan den sista söndagen i mars och den sista söndagen i oktober". --BIL 3 april 2008 kl. 23.17 (CEST)[svara]

Jag tycker att den här artikeln har ett subjektivt språk som ger mig lite dåliga vibbar:

• "Eftersom ytterst få människor är uppstigna på morgonen då solen går upp i juni"
• "Den biologiska klockan ställs inte om på kommando"
• "i bondesamhället torkar morgondaggen oberoende av vad klockan visar"
• "Exempelvis ska en fastighetsskötare inte tvingas arbeta på obekväm arbetstid med ekonomisk kompensation för att manuellt ställa om fastighetens tidstyrda system".

Språket behövs bättras, men det som meningarna ovan vill förmedla är sant och bör stanna (i ny form). /Cj 28 mars 2010 kl. 09.30 (CEST)[svara]

Vidare saknas källhänvisningar till en påståenden som "Sommartid anses även öka den ekonomiska verksamheten i ett land". --Skorv 20 juli 2009 kl. 09.32 (CEST)[svara]

Är detta verkligen relevant? Känns väldigt självklart att inte jordens bana påverkas av att vi ställer om lite klockor... "Jordens rörelse runt solen och runt sin egen axel påverkas inte av tidsomställningen."

Det som är relevant är ju när folk tvingas till jobb mm i förhållande till soljuset. Och vi kan påverka det första. Schh 23 maj 2011 kl. 16.20 (CEST)[svara]

Tänkte själv precis kommentera den meningen. Den känns hånfull, som ett ironiskt/sarkastisk påpekande till stackare som inte tänkt till. "No shit, Einstein - liksom".

Ett stycke om trafik och ett om fritid infördes nyss i Fördelar. Resultaten om trafiken är motsatta dem som redovisas i Nackdelar, vilket visar på problemet med den indelningen. Motsvarande redovisas den nu som fördel införda ökade ekonomiska aktiviteten som "energikrävande aktiviteter" tidigare i avsnittet, och där som något som uppväger eventuella inbesparingar.

Stycket om trafik inleds med "Flera studier". Jag antar att detta skrevs utgående från någon formulering i protokollet, som var den ena källan (men jag hinner inte nu läsa den helt). Den andra källan var en undersökning där man jämfört olycksfrekvensen vid olika belysningsförhållanden, men inte använt själva sommartiden.

Jag skulle gärna se att de olika resonemangen skulle sammanfattas i något slags syntes. Till exempel verkar det som om sommartiden inte skulle leda till någon energiinbesparing, men däremot öka den ekonomiska aktiviteten - och därmed energiförbrukningen. Man måste förstås ha goda källor för att säga att sommartiden har en helt annan funktion än den allmänt redovisade.

--LPfi 29 mars 2011 kl. 19.57 (CEST)[svara]

Enligt en:Time in Russia har Ryssland infört sommartid året runt. Det skulle förklara en av de två timmar BIL konstaterar att klockan går "fel". Beror den andra timmen på att tidszonerna är felplacerade eller helt enkelt på att tidszonerna följer naturliga gränser och därför blir "fel" i kanterna?

Hur som helst bör formuleringen göras bättre, och om uppgiften på en-wp stämmer behövs ett något längre resonemang, kanske ett eget avsnitt.

--LPfi 24 maj 2011 kl. 14.10 (CEST)[svara]

Noterar också att järnvägarna sägs använda Moskvatid.

--LPfi 24 maj 2011 kl. 14.18 (CEST)[svara]

Ryssland hade förr på de flesta ställen en timme mer än vad longituden motiverade, och nu två timmar. Till exempel Sankt Petersburg, longitud 30° vilket motsvarar 2 timmar, tidszon förut +3, nu +4. Järnvägarnas tidtabeller använder Moskvatid. --BIL 24 maj 2011 kl. 22.32 (CEST)[svara]

Sankt Petersburg är ett dåligt exempel såtillvida att staden ligger vid västra gränsen av tidszonen. I Moskva är man mycket närmare +3. Men hur som helst är situationen såpass mycket annorlunda än här att landet är värt ett eget avsnitt. Att det avsnittet hör till Sommartid kan ju diskuteras, men i synnerhet om ändringen faktiskt i någon officiell mening är permanent sommartid (termen bör förstås då vara en annan) så passar det bra. Dessutom gäller de fördelar som behandlas i artikeln tidszonsförskjutning på samma sätt som de gäller egentlig sommartid. --LPfi 24 maj 2011 kl. 23.04 (CEST)[svara]

Har försökt förklara bättre hur det ligger till med sommartiden i Ryssland. Kanske borde ett avsnitt om Ryssland införas på normaltid och/eller tidszon. Att en förklaring står här också kan man motivera med att många inte håller reda på skillnaderna mellan sommartid, som är en omställning, normaltid, som är ett fastläggande av en tid som skiljer sig från soltiden, och tidszoner, som är geografiska områden med samma normaltid, alltså minsta möjliga förvåning. Passade också på att uppdatetera kartan på sidan tidszon och lade in en länk dit från texten om Ryssland. Järnvägstid är för övrigt en omdirigering till normaltid. Kanske borde något stå där om rysk järnvägstid. Fredrik Östman 25 maj 2011 kl. 10.21 (CEST)[svara]

Jag redigerade ihop avsnitten Fördelar och Nackdelar till ett nytt avsnitt Effekter, eftersom såväl för- som nackdelar förekom i båda texterna. Nu har Schh lagt tillbaka de gamla avsnitten med resultatet att den intressanta texten förkommer två gånger, den ena gången tillsammans med ifrågasatt text, men utan kvalitetsrutan som fanns där förr. Så här kan vi inte fortsätta. Sidan måste hållas neutral och utan partsinlagor och utan eget tyckande. Det som inte har en extern källa kan tas bort och lämnas borttaget. Fredrik Östman 6 juni 2011 kl. 12.03 (CEST)[svara]

Jag återställde till din version, då återinförandet av fördels- och nackdelsavsnitten var "svepande". Det kan hända att något barn for iväg med badvattnet, men de skilda avsnitten fungerar inte, vilket man ser på hur de såg ut. Det är bättre att återinföra väsentliga poänger i den nya strukturen. --LPfi 6 juni 2011 kl. 12.39 (CEST)[svara]

Undrar över denna mening: "Tiden varierar några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning och orternas longituder." i slutet av avsnittet "Sverige". Detta är sant men missvisande. Tyvärr ger detta sken av att tiden för när solen står som högst på himlen i olika orter beror på alla tre orsakerna. Detta är inte korrekt då det endast är skillnad i longitud som ger skillnad i tid mellan städer.

Artikeln om Soltid tycker jag förklarar detta bra och bör nog refereras till om informationen skall finnas kvar. Egentligen kan det ifrågasättas varför denna diskussion om soltid finns med i en artikel om sommartid. Soltiden har ganska lite att göra med konceptet som helhet och, tycker jag, krånglar bara till det mer än nödvändigt. Det väsentliga är att dyngets ljusa timmar förskjuts en timma gentemot "klocktiden" och ger ljusare kvällar och mörkare morgnar. Exakt när solen står högst spelar mindre roll. --Jrohl (disk) 27 mars 2012 kl. 06.48 (CEST)[svara]

Jag tog bort försöket till förklaring. Jag skulle ha hänvisat till Soltid, men ordet var länkat strax efter och ville inte flytta länken till en parentes. Ändra vid behov. --LPfi (disk) 27 mars 2012 kl. 13.13 (CEST)[svara]

Hej! BP OMowe återställde de externa länkar som jag tagit bort i artikeln Sommartid. Enligt riktlinjen wp:INTE#Ingen länksamling är Wikipedia ingen länksamling. Det finns ett ganska hårt tryck från både enskilda och företag att använda externa länkar som ett sätt att få trafik till sin sida. Praxis vad gäller länkar är ganska hård, se Wikipedia:Externa länkar. De länkar som återställdes är av tveksam relevans. Edaen (diskussion) 12 april 2014 kl. 19.29 (CEST)[svara]

Beklagar att jag missade länken till garagekultur, annars hade jag tagit bort den i samband med återställningen. De övriga tillför dock artikeln saker som i sig inte platsar, men har relevans för ämnet. BP OMowe (diskussion) 12 april 2014 kl. 20.11 (CEST)[svara]

Länken med nedräkning till 2014 års omställning har jag nu tagit bort, den tillförde inget och vad jag kunde se var (den lilla) text som fanns där redan behandlat i artikeln här på Wikipedia. /Hangsna (diskussion) 12 april 2014 kl. 20.26 (CEST)[svara]

Flyttade diskussionen hit, bättre för artikeln att alla kan följa med i den. :-) BP OMowe (diskussion) 12 april 2014 kl. 22.44 (CEST)[svara]

OBS! Jag har noterat att referens nr 20, Fergusons avhandling om sommartid och bilolyckor har felaktig länk. Rätt länk till studien är: http://ajph.aphapublications.org/doi/pdf/10.2105/AJPH.85.1.92 (nuvarande länk leder till något om barnolyckor på lantgårdar) ;-) Jag vet inte hur man gör för att ändra referenser… och hoppas att någon läser detta. :)

"Att använda "normaltid" som motsats till "sommartid" är inte korrekt, normaltid har länder vanligen i den mening att det finns en fastslagen standardiserad tid. Sommartiden är ett förskjutande av normaltiden med en timme.[1] Det korrekta är således att sommartid börjar och sommartid slutar. I dagligt tal används dock ibland uttrycket ”vintertid” om den tid, då sommartid inte gäller och normaltiden inte är förskjuten."

Det finns inget nödvändigt motsatsförhållande mellan sommartid och normaltid. Det är lika korrekt att säga att sommartid slutar och normaltid börjar. Däremot är begreppet "vintertid" tvetydigt, för någon sådan har vi inte. Under vintern har vi normaltid/standardtid. ‎95.199.199.111 24 oktober 2014 kl. 18.08‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Allexim.)[svara]

Så du påstår att "sommartid slutar" och "normaltid börjar" är samma sak, men att "sommartid" och "normaltid" inte är varandras motsatser? /ℇsquilo 24 oktober 2014 kl. 19.39 (CEST)[svara]

Det är vad nuvarande artikeltext hävdar: normaltid definieras som standardiserad tid, och eftersom både sommar- och vintertid är standardiserad tid (om än den förra är förskjuten i förhållande till soltiden) är bägge att räkna som normaltid. Därav kommer härdsmältan. BP OMowe (diskussion) 22 februari 2015 kl. 23.33 (CET)[svara]

sommartid börjar och sommartid slutar. Sommartiden är en förskjutning av normaltiden. När sommartid slutar så upphör förskjutningen men man kan inte säga att "normaltid börjar" då och definitivt inte att vintertid börjar. Det är helt enkelt förskjutningen av normaltiden som upphör. /Hangsna (diskussion) 23 februari 2015 kl. 09.33 (CET)[svara]

Det går alldeles utmärkt att säga att vintertid börjar, hänsyftande på normaltid utan sommartidsförskjutning. BP OMowe (diskussion) 23 februari 2015 kl. 17.57 (CET)[svara]

Det går utmärkt att säga vintertid om man avser att det är kallt och snöigt. Det har dock inget med klockan att göra. /Hangsna (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.25 (CET)[svara]

Det stämmer precis. Fredrik Östman (diskussion) 24 februari 2015 kl. 09.15 (CET)[svara]

Båda utsagorna stämmer precis. Man kan tala om vintertid som motsats till sommartid eller som något som har med vädret att göra. Om vi vill uttala oss om vad som är rätt och fel språkbruk, som vi nu gör i artikeln, bör vi hänvisa till en källa som tydligt anger kontext för eventuellt fördömande. --LPfi (diskussion) 24 februari 2015 kl. 11.32 (CET)[svara]

Jo, källor behövs. Grejen med sommartid är väl att det inte finns något "motsvarande". Det finns bara sommartid börjar och slutar, när det inte är sommartid är det således bara "inte sommartid". /Hangsna (diskussion) 24 februari 2015 kl. 12.10 (CET)[svara]

Det går inte att källbelägga att något inte finns. Man kan inte påpeka alla platser där någon inte använt begreppet "vintertid". På liknande sätt kan vi inte källbelägga att det inte finns ett begrepp "ytarea", för att ta ett annat exempel på en dumhet som jag har raderat från Wikipedia. Det finns en omdirigeringssida från vintertid till sommartid. Därmed är begreppet korrekt och utförligt behandlat på Wikipedia. Vi kan lika väl börja skriva på sidan sommartid om kalifen av Urdustans ljusblåa tofflor. Den som vill skriva om "vintertid" får se till att hitta den lag eller förordning där "vintertid" förekommer. Fredrik Östman (diskussion) 25 februari 2015 kl. 11.30 (CET)[svara]

Bra uppdaterat i artikeln. Just omdirigeringen ska ju leda till denna artikel då den har med "begreppet" sommartidsomställning (se Diskussion:Vintertid). Den kan ju inte leda till det som "inte är sommartid" eftersom det inte finns någon sådan artikel. Dock har vi ju löst det i denna artikel där vi beskriver att vi inte går till något när sommartiden upphör, vi går bara från något. /Hangsna (diskussion) 25 februari 2015 kl. 14.35 (CET)[svara]

Jag har nu taggat påståendet får vi se vartåt det leder. BP OMowe (diskussion) 25 februari 2015 kl. 17.43 (CET)[svara]

Jag la till en källa (NE) som har ett uppslag "vintertid" med enbart 5 ord "vintertid, oegentlig benämning på normaltid". Å andra sidan när man klickar på normaltid som där är länkat handlar det om standardiserad tid (jag ser inte hela det uppslaget), alltså inte om en motsats till sommartid. Det blir helt enkelt inget när det inte längre är sommartid, det slutar bara vara sommartid och det man kan skriva om då är normaltiden, alltså att vi har en standardiserad tid som avviker från soltiden inom ett område. Att vi väljer att lägga på sommartid (alltså förskjuta tiden) förändrar ju inte vad det är som finns när sommartiden inte finns, då är det ju bara en icke-förskjutning. /Hangsna (diskussion) 25 februari 2015 kl. 22.42 (CET)[svara]

Just nu står det om Ryssland både under historik och länder. Hur/var kan vi samla infon så det inte blir dubbelt? /Hangsna (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 05.18 (CET)[svara]

Har jag återställt. Fredrik Östman (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 09.34 (CET)[svara]

Jag tänkte det först men avstod eftersom det står ju att Ryssland infört i meningen före det tillägget. /Hangsna (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 12.08 (CET)[svara]

Nu har jag samlat allt om Ryssland på ett ställe (inkl. referens) Fredrik Östman (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 15.45 (CET)[svara]

Jag försökte ändra till att man ofta använder "vintertid" som en motsats till "sommartid" utan pekpinne. Men varför måste man klassa det som "felaktigt". Vintertid - sommartid är väl ett ett alldeles utmärkt motsatspar, ungerfär som högertrafik - vänstertrafik eller liknande. Varför skulle det vara "felaktigt"? Motsatsparet normaltid - sommartid är i mitt tycket mer felaktigt. Motsatsen till "normaltid" är ju annars "soltid", alltså att en lokal tid baserad på varje orts läge. Ett system som anvöndes före de snabba kommunikationernas tidsålder. Men, förklara varför "vintertid" måste stämplas som felaktigt, när "sommartid" anses korrekt? Vilka har bestämt det? Andhanq (diskussion) 27 mars 2016 kl. 22.29(CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Allexim.)[svara]

Att normaltid betecknar något som råder under mindre än halva året är ju också lite förvirrande... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 27 mars 2016 kl. 22.34 (CEST)[svara]

Ja, faktiskt är det så. "Sommartid" är sålunda mer "normalt" än dess motsats. Men båda är ju "standardtider". Ordet "normal" ger kanske associationer till något som är som "det ska vara". Men det beror väl på att det som på engelska heter "standard time" fått en sådan benämning på svenska. Men "vintertid" används väldigt ofta på svenska (och dess motsvarighet även på andra språk). Varför ska vi stämpla det som felaktigt? Någon som har en teori om det. Annars försöker jag slopa det påståendet. --Andhanq (diskussion) 27 mars 2016 kl. 22.49 (CEST)[svara]

I lagstiftningen heter det normaltid. Vintertid används av medier och allmänhet. Man kan ju diskutera om språket styrs av hur lagtexter är formulerade eller av vad som används i medier.–BIL (diskussion) 27 mars 2016 kl. 23.03 (CEST)[svara]

Jag misstänker att det är därifrån det kommer. När man en gång definierade det som kallas "Svensk normaltid" så bestämdes det som UTC+1. Sommartiden är ett senare påfund. Den är UTC+2 och avviker sålunda från "SNT", men är likafullt en "normaltid". Därför finns inget finns inget i SFS fastställt begrepp för "vintertid". Det hindrar ju dock inte att det är ett alldeles utmärkt ord i normalt språkbruk. Alla ord behöver inte ett specifikt lagstöd. --Andhanq (diskussion) 27 mars 2016 kl. 23.13 (CEST)[svara]

Exakt, att skriva att ord och begrepp som är etablerade, används och förstås är "felaktiga" är bara besserwisserattityd. "Oegentlig" som källan använder är bättre, och det är naturligtvis alltid bara bra att problematisera.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 11.09 (CEST)[svara]

Jag instämmer med LittleGun. Det är och förblir ett faktum att sommartiden är en avvikelse, trots att det är den som gäller under sju månader, medan "vintertiden" endast gäller under fem. Så i någon mening missvisande är termen, men vi behöver inte agera språkpoliser i detta sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2016 kl. 11.16 (CEST)[svara]

Inget av det behöver egentligen vara en "avvikelse". Det är nog mest av historiska skäl det blivit så. Standardtiden, Svensk normaltid, knäsattes redan på 1800-talet. Senare har man tyckt att det vore bra att kunna utnyttja en extra ljus timme på kvällen och infört en avvikelse under sommarhalvåret. Det hade ju kunnat vara tvärt om, att UTC+2 varit SNT och man under vinterhalvåret hade en avvikelse för att slippa allt försena morgnar. Den typen av vintertid har faktiskt förekommit. I Tjeckoslovakien vintern 1946-47. en:Winter time (Czechoslovakia). Det bästa vore kanske att jämställa dem. Att säga att UTC+2 gäller mellan vissa datum och UTC+1 under resterande period utan att göra den ena mer "normal" än den andra. Nu väntar jag bara på att några av dem som absolut tycker att vi ska "brännmärka" vintertid som en "felaktighet" (till exempel Hangsna och Fredrik Östman) ska ge sig in i diskussionen och förklara varför vi ska skriva så. Språkrådet verkar inte ha något särskilt emot begreppet i alla fall: [1]. Sedan kan jag börja jobba lite med artikeln. --Andhanq (diskussion) 28 mars 2016 kl. 13.59 (CEST)[svara]

Väldigt off-topic: Jag skulle gärna se att Sverige hade UTC+2 som normaltid. Och gärna en timme sommartid på det.--

Jobba gärna på artikeln ändå. Det ska väl gå att komma överens om hur vi ska problematisera benämningarna oberoende av det.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 15.59 (CEST)[svara]

Jag tycker att det räcker med de kalla morgnarna i oktober. Visst kan man välja en annan "normaltid", men historiskt har det alltid varit så att solen stått som högst på himlen klockan tolv på dagen eller i sjätte timmen enligt det gamla sättet att räkna. Om man inte ens är i närheten av det då är det frågan om en avvikelse, oavsett vad man kallar det. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2016 kl. 16.08 (CEST)[svara]

Nja, det är bara en avvikelse från en gammal konvention, det är ingen naturlag. Den gäller ytterst få platser i Sverige och dessutom inte samma platser varje dag om man ska hårddra det (eftersom jordaxeln oscillerar i förhållande till solen). Kina passerar egentligen 4-5 tidzoner men använder bara en för hela landet. Dom är kanske inte världens lyckligaste folk dom heller iofs...--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 16.24 (CEST)[svara]

Visst kan man kalla det konvention. Språket styrs inte av naturlagar och det gör inte heller tideräkningen. Hela vårt system med tjugofyra timmar är dock uppbyggt på detta. Att kalla klockan tolv på natten för midnatt när vi har sommartid är exempelvis oegentligt. Att vi av praktiska skäl avlägsnat oss från den ursprungliga definitionen, mer i vissa länder än i andra (vi kan ju minnas den maktfullkomlige ryske presidentens dekret i frågan), är en sak. Att helt upphäva grundtanken är något helt annat. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2016 kl. 16.33 (CEST)[svara]

I det fallet kallas det konvention för att det är en konvention. Midnatt är språkligt sett tolv på natten, oberoende av om vi väljer att ställa tiden efter UTC+1 eller UTC+2. Det oegentliga är att midnatt är en tidpunkt när de flesta vuxna precis gått och lagt sig. Midnatt borde betyda 3-tiden på morgonen. Men sådant är språket. Jag minns inte den maktfullkomlige presidentens dekret i frågan men jag vet vad jag skulle göra om jag blev en sån!--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 17.18 (CEST)[svara]

Jag syftade på den ordning som gällde från 2010 till 2014 om att Ryssland skulle ha nio tidszoner istället för elva. Om jag förstått det rätt var det folkliga protester som ledde till återgången. Det lär också vara så att sommartiden avskaffades men att en timmes förskjutning gäller året om. Den dygnsrytm jag själv föredrar, när inte livet i övrigt framtvingar något annat, är att lägga mig mellan kl 20 och 21 och gå upp någon gång mellan fyra och fem på morgonen. Då hamnar min personliga midnatt ganska nära tolvslaget. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2016 kl. 22.15 (CEST)[svara]

Det är väl ingen normal människa som säger ’nomaltid’ och därmed mena ’vintertid’, här borde POMMF gälla.Wvs (diskussion) 28 mars 2016 kl. 16.15 (CEST)[svara]

"Normala människor" eller dess eventuella motsats kanske det inte handlar om. Däremot håller jag fullt med om det du avser. Det är därför jag givit mig in i diskussionen. I min värld är det sommartid/vintertid som gäller. Normaltid är de båda. Kollar lite runt på andra wp-artiklar och andra källor. Irland tillämpar tydligen den motsatta definitionen. Nämligen den att UTC+1 är "Irish Standard Time" ("normaltid") och gäller under sommarhalvåret, medan man använder GMT (UTC+0) under vinterhalvåret. Där är således det vi kallar sommartid det "normala", medan "vintertid" är avvikelsen.(en:Time in Ireland) Reultatet blir ju detsamma. Ska se om jag hittar några som betraktar bägge som "normala" och ingen som "avvikelse". Alltid lär man sig något av en sådan här diskussion. --Andhanq (diskussion) 28 mars 2016 kl. 16.23 (CEST)[svara]

Nu missade jag visst hela denna diskussion när jag ändrade, blir så när man är på semester och får en notifiering kring artikeln men missar denna sida, ber om ursäkt för det. Källan säger tydligt att det är oegentligt att säga "vintertid". Ingen som säger vintertid avser normaltid (sen den länkade artikeln), de avser "ickesommartid". Då ickesommartid inte är något så är det felaktigt att kalla det vintertid. Vi har tid, normal standardiserad tid och sen lägger vi på sommartiden. Då börjar sommartiden och sen slutar sommartiden, det är inget annat som börjar när sommartiden slutar. Och ja, normaltiden (den standardiserade "normen" för tid") förskjuts ju under sommartiden, så det är fortfarande tid, vi går således inte tillbaka till någon normaltid när sommartiden slutar, vi slutar bara sommartiden.

Att skriva att det är "oegentligt" enligt vad källan skriver är väl ett acceptabelt ordval. /Hangsna (diskussion) 28 mars 2016 kl. 18.47 (CEST)[svara]

Här är språkrådet jättetydliga: "Den korrekta termen normaltid, som vi i folkmun även kallar vintertid, ska vi egentligen inte behöva tala om eftersom det just är det normala. Då är termen sommartid, som ett undantag till normaltiden, mer motiverad. Det är sommartiden som börjar och slutar. Resten är bara som vanligt." Att de i denna artikel skriver att "Vintertid är detsamma som normaltid" är mycket förvirrande då de i den andra artikeln skriver "Sommartiden är ett förskjutande av normaltiden med en timme." Med det resonemanget så skulle alltså sommartiden vara förskjuten vintertid, det är det väl ingen som anser. /Hangsna (diskussion) 28 mars 2016 kl. 18.55 (CEST)[svara]

Det är stor skillnad på "felaktig" (som det stod tidigare) och "oegentlig" som källan NE säger. Hela språket är genomgående "oegentligt", som alltid: "Ont krut förgås inte så lätt" är en felöversättning, orolig är inte motsatsen till rolig, polisvåld är poliser som slåss, kvinnovåld är kvinnor som blir slagna, skåpätare äter inte skåp etc. etc. I texten stod inget om vad som slutar eller börjar som din redigeringskommentar påstår. Men, personligen har jag inga problem med att sommartiden är förskjuten vintertid, för mig är normaltid och vintertid synonymer och de är förskjutna en timme i förhållande till sommartiden. Och vice versa.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 19.07 (CEST)[svara]

Helt sant med felaktig/oegentlig. Normaltiden är väl inte förskjuten i förhållande till sommartiden, sommartiden är väl ett förskjutande av normaltiden? Vi går alltså inte "tillbaka till normaltiden" när sommartiden upphör, vi tar bort förskjutningen av normaltiden. Vi har ju faktiskt normaltid hela tiden, vi förskjuter den bara en timme. /Hangsna (diskussion) 28 mars 2016 kl. 19.13 (CEST)[svara]

Om du tittar strikt på vissa definitioner kan man säga så. Men dels används inte orden så, det är lika vanligt att säga vintertid och att man går tillbaks till den, möjligen oegentligt. Vill du ändå se på det vetenskapligt, fysikaliskt, astronomiskt, så är det ändå bara mänskliga konstruktioner. I strikt mening förhåller sig klockslagen till varandra under ett dygn oberoende av fixpunkt med antalet "tics" som vi valt ska vara sekunder (som skapar timmar och dygn). Det finns dessutom en godtycklig regel att 12 ska vara när solen står som högst på himlen. Tydligen är det dessutom av hävd den sjätte timmen (snacka om oegentligt!). Något den dessutom bara gör vid några tillfällen per år på samma plats i en multipel av 24 timmar. Och visst låt oss problematisera det i artikeltexten, men utan att skriva på näsan.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 19.31 (CEST)[svara]

Själva behovet av en förskjutning från det som kanske är mest logiskt, nämligen att kl 12 är "mitt på dan" och 00 är "mitt på natten" (och då normaliserat till en zontid, inte minutskillnader mellan orter) är väl att livsrytmen för de allra flesta av oss inte överensstämmer med den konventionen. Om vi tänker oss en klassisk "formel" "åtta timmar arbete - åtta timmar sömn - åtta timmar för allt övrigt" så borde vi sova mellan 2000 och 0400 (fyra timmar före och fyra timmar efter midnatt). Sedan kunde resten av dygnet utgå från detta. Tidigare start på arbete, skolgång och naturligtvis tidigare hemgång. Då skulle ju behovet av "daylight-saving time" var helt obehövligt .Men av någon anledning så har ju samhället en helt annan rytm. Varför det blivit så vet jag inte. Men att ändra folks sovvanor, arbetstider, skoltider, tv-tablåer, etc, etc är mycket svårare än att bara "laborera" med klockorna. Men som sagt det handlar ju mest om vad vi bestämmer oss för. Ursäkta denna utläggning. Här handlar det egentligen bara om terminologi. Då tycker jag definitivt att motsatsparet "vintertid/sommartid" är mest lättbegripligt, oberoende av vad olika jurisdiktioner bestämt om vad ska kallas normaltid/standard time. Att det går att göra tvärtom visar ju Irlands exempel. Jag vet inte om samma diskussion finns där. Fast den skulle ju bli omvänd genom att "sommartid" skulle betraktas som "oegentligt" eftersom det är den som är normaltid. --Andhanq (diskussion) 28 mars 2016 kl. 21.38 (CEST)[svara]

Intressant resonemang! Ett problem jag har med "vintertid" är att det inte finns någon motsats till sommartid. Eller, motsatsen till sommartid skulle väl i så fall vara ett annat land som under samma period inte förskjuter sin normaltid. För just att man flyttar normaltiden gör att jag inte så lätt kan se en motsats till "ickeflyttande". Jag tänker att normaltiden + sommartiden = normaltiden. Då kan man inte sätta normaltid = vintertid. Möjligen då att man kan kalla "ickesommartiden" för "vintertid" men då förvirrar man för alla som undrar vad normaltid är, vi har ju normaltid året om. Normaltiden börjar och slutar ju aldrig, den finns ju alltid, att då blanda in en vintertid som ska börja och sluta blir väl ännu mer förvirrande. /Hangsna (diskussion) 28 mars 2016 kl. 22.06 (CEST)[svara]

Avidenterar: Jag tror du tycker det är förvirrande för att du överanalyserar. Det gör vi inte i normalt språkbruk. Vi uppfattar ingen fixpunkt, det är inte konstigare än höger och vänster eller framåt och bakåt. De förhåller sig helt enkelt bara till varandra utan att blanda in att något skulle vara en standardriktning. På samma sätt som när jag överanalyserade betydelsen av 12 när solen står högst på himlen ovan.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 22.36 (CEST)[svara]

Den enda som överanalyserar är den som hittar på ett eget låtsasord "vintertid". Som påpekats i den oändligt långa men innehållslösa diskussionen ovan kunde "vintertid" vara ett namn på en tillfällig förändring av den fastslagna standardtiden under vinterhalvåret. Men i Sverige görs ingen sådan förändring. Det var kanske olyckligt att omställningen på sommarhalvåret fick namnet "sommartid", men det betyder inte att det skulle vara bra att gå vidare i ullstrumporna och orskaka ännu mer olyckor. Skall folketymologi få vara ledande har vi snart "ryggmatism" som upplsagsord, och "vintertid" är uppenbarligen ett ord skapat genom folketymologi. Som visats ovan har man antingen sommartid eller också har man inte sommartid. Normaltiden förblir oavsett detta densamma. Det är inte bara folk i gemen som använder tiden. Den används också vetenskapligt och officiellt. Argumenten mot att acceptera "vintertid" är överväldigande. Argumenten för är mycket svaga.

Vi måste dessutom betänka att omställningen på sommarhalvåret fortfarande är högst kontroversiell och ifrågasatt. Ett ytterligare argument, utöver det som bygger på ren korrekthet, är alltså att man inte är neutral i frågan om sommartidens vara eller inte vara om man faller till föga för det som från motståndarsidan måste uppfattas som ett retoriskt trick för att normalisera sommartiden och avnormalisera avsaknaden av sommartid. Låt oss vara neutrala och korrekta på Wikipedia. Fredrik Östman (diskussion) 29 mars 2016 kl. 08.31 (CEST)[svara]

Att jämföra benämningen "vintertid" med folketymologier av förvrängningskaraktär (enstaka sådana, som lövkoja, har för övrigt blivit accepterade, liksom betydelsen av inlånade ord ibland har påverkats av dem, som i fallet följetong) är helt orimligt. Var finns källorna för att sommartiden är kontroversiell och ifrågasatt? Pågår det en seriös debatt om detta? Jag är väl medveten om att det finns personer som inte tycker om ordningen, men så är det med i stort sett alla fenomen vi skriver om. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2016 kl. 08.48 (CEST)[svara]

Att vara neutral innebär att beskriva och problematisera både folketymologin och korrekthet mot standarden och gärna problematisera. Inte att skriva på näsan om vad som är rätt och fel. Särskilt inte utan källor: Källan anger "oegentligt", inte "felaktigt". Det har inte att göra med ställningstagande i sakfrågan "sommartidens vara eller icke vara" utan i språkfrågan.--LittleGun (diskussion) 29 mars 2016 kl. 09.43 (CEST)[svara]

Ja, det pågår en seriös debatt om sommartidens vara eller icke vara, ehuru kanske inte så intensivt. Debattartiklar brukar dyka upp i pressen just runt omställningarna. /ℇsquilo 29 mars 2016 kl. 13.28 (CEST)[svara]

Är det inte bara vanliga insändarskribenter som tar upp frågan? Görs det även av vetenskapsmän och samhällsdebattörer? Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2016 kl. 14.42 (CEST)[svara]

”Sommartiden skördar många liv”. Dagens Nyheter. 25 mars 2012. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sommartiden-skordar-manga-liv/. . /ℇsquilo 29 mars 2016 kl. 14.50 (CEST)[svara]

Wow, vilken grej!--LittleGun (diskussion) 29 mars 2016 kl. 15.05 (CEST)[svara]

Mer forskning: [2].--LittleGun (diskussion) 29 mars 2016 kl. 15.16 (CEST)[svara]

"Oegentligt" känns som ett mycket ålderdomligt, byråkratiskt språkbruk. --Allexim (diskussion) 29 mars 2016 kl. 13.40 (CEST)[svara]

Vissa resonemang går inte att förstå överhuvudtaget. Att "vintertid" respektive" sommartid" skulle ha något med folketymologi (där hängmatta brukar vara ett exempelord) att göra är enligt min ringa mening helt uppåt väggarna. Enda anledningen till att ordet vintertid inte vunnit allmän acceptans är att det saknas i det juridiska regelverket, där det bara talas om sommartid som en förskjutning av svensk normaltid. I andra länders regelverk kan det formuleras på annat sätt. Den här språkliga frågan är svår att diskutera eftersom förespråkarna för respektive sida liksom inte "förstår varandra". Det påminner lite om begreppet "flytta fram" något i tiden. För mig avser det självklart att senarelägga, men andra lika självklart tolkar det som att tidigarelägga något. Ingen av dessa grupper kan riktigt "snappa" hur de andra tänker. I det fallet är det således bättre att inte använda begreppen "flytta fram" och "flytta tillbaka" något i tiden.Allt för att undvika missförstånd. Här kanske det inte finns en sådan enkel lösning. Kanske borde lagstiftningsspråket göras mer "neutralt", men det är inget vi rår över. --Andhanq (diskussion) 29 mars 2016 kl. 23.55 (CEST)[svara]

Jag tror en stor del av problemet är att det inte var "vintertid" innan det infördes sommartid. När det sen infördes sommartid så blev det konstigt att det "tidigare" skulle få ett namn. Kanske kommer det lösa sig om sommartidsförskjutningen fortsätter i 50 år till.

Sen är det, som du konstaterar i första inlägget, förvirrande då vissa tror att "normaltid" är motsatsen till "sommartid", då kommer argumentet "varför heter det normaltid när det normala är sommartiden" fast det inte handlar om normal som i normal. Då är ju faktiskt "vintertid" ett bättre ord, men problemet är att många tror att "vintertid"="normaltid" och då är det bättre att vi lär läsaren att normaltid är det alltid men under sommartiden förskjuter vi normaltiden. När sen förskjutningen upphör så händer inget annat än att förskjutningen upphör. /Hangsna (diskussion) 30 mars 2016 kl. 10.45 (CEST)[svara]

I övrigt håller jag till fullo med om "flytta fram" men det är inte ett problem i artikeln, bara i stycket "Minnesregler", något som i och för sig är den värsta platsen att ha det problemet. /Hangsna (diskussion) 30 mars 2016 kl. 10.48 (CEST)[svara]

Huruvida "vintertid" i bemärkelsen "avsaknaden av sommartidsomställning på vinterhalvåret" är felaktigt eller oegentligt spelar ingen som helst roll, eftersom Wikipedia förstås inte får ha med vare sig felaktiga eller oegentliga uppgifter utan att känneteckna dem som sådana, vilket också görs i artikeln. Punkt slut. Vintertider, hej, hej, vintertider! Fredrik Östman (diskussion) 30 mars 2016 kl. 10.53 (CEST)[svara]

Vill på förekommen anledning passa på att påpeka att vi har en vederhäftig referens, nämligen Nationalencyklopedien, som betecknar användningen av ordet "vintertid" för att beteckna "normaltid" (eller avsaknaden av sommartid(somomställning)) som just "oegentlig". Det skall alltså mycket till för att stryka denna formulering. Fredrik Östman (diskussion) 8 juni 2016 kl. 16.32 (CEST)[svara]

Jag hävdar dock fortfarande att vi bör undvika "nedvärderande" benämningar som felaktigt eller oegentligt om ett så vedertaget begrepp. Du verkar ju lägga in ett personligt ogillande av själva förfarandet med tidsomställning i detta. Man för den skull är varken "sommartid" eller "vintertid" några "låtsasord" utan ett alldeles utmärkt motsatspar. Motståndet här mot att "normalisera" begreppet verkar dock att bestå, trots att "Hangsna" inte längre är kvar på Wp.--Andhanq (diskussion) 9 juni 2016 kl. 08.19 (CEST)[svara]

"Oegentlig" är inte en nedsättande beteckning, utan en högst saklig. Det finns ingen saklig grund för ordet "vintertid" annat än i den allmänna betydelsen "tidsperiod då vinter råder". Sommartid är en företeelse, kanske olyckligt benämnd, som förekommer på sommarhalvåret. Sommartiden börjar och sommartiden slutar. I USA heter "sommartid" direktöversatt "dagsljusssparartid". Det innebär inte att det är rimligt att i USA på vinterhalvåret tala om "dagsljusslösartid". På samma sätt förhåller det sig med det förmenta motsatsparet "sommartid" -- "vintertid".

Den förmenta kritiken att jag motsätter mig osakliga beteckningar på grund av att jag personligen ogillar själva företeelsen sommartidsomställning kan lätt vändas så att man anklagar den som förespråkar osakliga beteckningar bara gör detta för att vederbörande personliga exmerar företeelsen sommartidsomställning. Låt oss avhålla oss från sådana fasoner. Fredrik Östman (diskussion) 9 juni 2016 kl. 09.35 (CEST)[svara]

Visst kan "sommartid" betyda "tidsperiod då sommar råder" liksom "vintertid" kan betyda "tidsperiod då vinter råder". Men någon större risk för förväxlingar torde inte råda på de sätt som begreppen används i dagligt tal och i pressen under dagarna omkring de två årliga omställningarna. Jag tror aldrig vi kan nå någon "konsensus" om detta. Du anser att det är oegentliga och osakliga begrepp, talar om "låtsasord" och jämför med folketymologi ("ryggmatism"). Jag tycker att det är alldeles utmärkta och praktiska begrepp som tål att användas som ett motsatspar. Motsatsparet "normaltid-sommartid" är betydligt mer förvirrande eftersom båda är normaltider. Det enda jag önskar är en neutralare formulering i artikeln där det ena begreppet inte beskrivs som "oegentligt" eller någon liknande, även om det finns en källa som gör så. --Andhanq (diskussion) 9 juni 2016 kl. 23.22 (CEST)[svara]

Du har helt rätt i att sommartid och normaltid inte är ett motsatspar. Sommartid är ingen normaltid. Det är en förskjutning av tiden i förhållande till normaltiden. Antingen gäller sommartid eller också gäller sommartid inte. Sommartiden börjar och slutar men påverkar inte normaltiden alls. Bara för att danskarna kallar fjärilar för "sommarfåglar" talar de inte om "vinterfåglar" när de menar avsaknaden av fjärilar. Det skulle ju vara lika oegentligt och absurt som att benämna avsaknaden av sommartid för "vintertid". Fredrik Östman (diskussion) 14 juni 2016 kl. 16.59 (CEST)[svara]

Det är bara absurt att kalla avsaknad av fjärilar för vinterfåglar eftersom det inte används så. Ord som används och förstås är inte absurda. Därför accepterar vi utan att blinka att tex kastrull heter kastrull. Skulle jag ha ha hittat på det ordet nu hade det varit fullständigt absurt. "Vintertid" används och förstås både som "tidsperiod då vinter råder" och som "normaltid" av människor, politiker, tidningar och forskare på området. Samtliga amatörer får man förmoda: [3], [4], [5], [6], [7], [8], [9]] osv.

Så har ordet "vintertid" etablerat en ny, i det här fallet parallell betydelse, precis som ordet "rolig" förändrats och fått en ny "oegentlig" betydelse. Välkommen till en värld där kartan blir obegriplig när verkligheten förändras och inte tvärtom.

Men, etableringen är ännu ung och nörderiet och besserwissrandet normaltid kontra vintertid har absolut sin plats i artikeltexten och jag tycker "oegentligt" är en OK beskrivning. Däremot skulle det vara direkt felaktigt att säga att ordet "rolig" oegentligt används för att beskriva något kul.--LittleGun (diskussion) 14 juni 2016 kl. 17.36 (CEST)[svara]

Inte för att jag riktigt förstår det "oegentliga". Kanske skulle det vara mer "egentligt" om vi tillämpade det "irländska systemet". Alltså att den tidszon som används under den ljusa årstiden är den som är den juridiska "normaltiden/Standard time" och "vintertiden" således är avvikelsen. Men spelar det någon roll, egentligen? De facto använder de flesta av oss "vintertid" och "sommartid" som begrepp. Det känns som att wp påtagit sig en uppgift att motverka att ett etablearande av detta begreppspar genom att påpeka någon slags "oegentlighet". --Andhanq (diskussion) 15 juni 2016 kl. 14.35 (CEST)[svara]

Jo jag håller med dig. Men jag förstår invändningen att sommartiden egentligen är en avvikelse från normaltid och inget annat. Alltså vi har en normaltid och en förskjuten tid på sommaren som fick det officiella namnet sommartid. Normaltiden fick inget nytt namn, officiellt alltså. Det gäller de flesta ord, att de aldrig blivit officiellt erkända, det bara händer som en del av språkutvecklingen. Sen är det en sån där nördig och besserwisseraktig grej som "kräver" problematisering. Jag älskar nörderier och besserwisserier för övrigt.--LittleGun (diskussion) 15 juni 2016 kl. 15.59 (CEST)[svara]

Har det exempelvis motionerats i riksdagen om ett avskaffande? Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2016 kl. 15.00 (CEST)[svara]

Ja, senast i höstas. Miljöpartiet motionerade om att byta Sveriges normaltid till UTC+2 och avskaffa förskjutningen på somrarna: [10]. Centerpartiet har tidigare lämnat liknande förslag.--LittleGun (diskussion) 29 mars 2016 kl. 15.14 (CEST)[svara]

Hu, så kalla vintermorgnarna blir i så fall! Det kallar jag ett permanentande av sommartiden, inte ett avskaffande. Tostarpadius (diskussion) 29 mars 2016 kl. 20.29 (CEST)[svara]

Ett land kan naturligtvis välja den tidszon som man anser passar bäst. Om vi skulle välja att justera Svensk normaltid till att vara UTC+2 så skulle det vara helt OK för min del. Visst, vintermorgnarna skulle kanske bli lite för mörka och skymningen skulle inte falla under "Kalle Ankas Jul" (15-16) i alla fall inte i Stockholmstrakten. Det sistnämnda är förstås tråkigt. men det går ju att justera programtablån så sändningen går 16-17 istället. UTC+1 året om tycker jag dock definitivt är sämre. Det ger starka "höstvibbar" redan under augustikvällarna, medan solen lyser "i onödan" när man sover. Alla lär inte kunna bli eniga om vad som är bäst. Att man förlängde "sommartidssäsongen" med en månad på hösten 1996 genom en EU-anpassning upplevde jag dock som positivt (längre tid som det var ljust när man gick från jobbet). Varför man inte gjorde detsamma på våren vet jag inte. Åtta månader "sommartid" och fyra månader "vintertid" skulle jag tycka var optimalt. Det här verkar inte att vara en stor fråga för de allra flesta. Några tycker kanske att det är lite "segt" att kliva upp efter den "förkortade natten". Men det är ju en söndag och de flesta är lediga. Den "förlängda natten" på hösten kan vara en slags "tröst" för att vi går in i en allmänt mörk årstid. Det enda postiva med den omställningen. --Andhanq (diskussion) 29 mars 2016 kl. 23.26 (CEST)[svara]

Övergången från normaltid till sommartid och vice versa gör mer skada än nytta, rent ekonomiskt och hälsomässigt (se vidare ”Sommartid#Effekter”). Personligen skulle jag gärna se att sommartiden görs till normaltid och därmed permanentas. Inte minst skulle det leda till ökad arbetseffektivitet under vintern, då dygnets ljusa period skulle utnyttjas mer effektivt. Frånvaro av ljus är en av orsakerna till årstidsbunden depression (SAD), vars symptom bland annat innefattar minskad arbetseffektivitet. --Omnibit (diskussion) 29 mars 2016 kl. 23.58 (CEST)[svara]

Kan man inte uppnå detsamma genom att istället tvinga upp eleverna till skolan klockan sju istället för åtta som nu. Vad löses genom att man kallar klockan sju för åtta? Om det är så bra att börja dagen en timma tidigare borde väl det vanliga dagsschemat hamnat där på egen hand? Edaen (diskussion) 30 mars 2016 kl. 10.54 (CEST)[svara]

Jo, precis så är det. Det som uppnås med att flytta tiden fram och tillbaka är antagligen att få folk att vara uppe mer på sommaren genom att de så att säga glömmer eller inte märker att de stigit upp en timma tidigare och av gammal vana väntar på skymningen. Det avsedda resultatet är alltså mindre sömn, vilket antagligen är dåligt för hälsan. Till detta pris får man mer vaken fritid. Om folk anpassade sig rationellt till sommartidsomställnigen, så skulle den inte ha någon effekt alls. Fredrik Östman (diskussion) 30 mars 2016 kl. 10.58 (CEST)[svara]

För egen del minns jag med saknad vår- och sommarmorgnarna i slutet av 1970-talet. Om sommartiden avskaffas, en ordning som jag alltid stött på grund av vår moderna dygnsrytm, önskar jag personligen en återgång till ordningen, GMT+1. Arbetstider borde gå att justera efter det istället, så slipper SVT lägga om tablån på julafton. Något måste få vara heligt också i vår föränderliga värld! Tostarpadius (diskussion) 30 mars 2016 kl. 01.05 (CEST)[svara]

Det här har blivit en rent politisk diskussion utan anknytning till artikeln som sådan. Det skall förstås inte hindra mig att ge mitt bidrag, med förbehållet att det alltså inte har ett smack med artikeln att göra.

Det är mycket få verksamheter som idag har fasta tidpunkter av sådan art att de styr vår personliga tidsindelning. De flesta har flextid. Affärerna har långa öppettider. Framför allt är det väl skolans början, traditionellt klockan åtta, som gör att man alls har anledning att bry sig om huruvuda statens kommandoplaneingenjörer har hittat på att ändra på siffrorna på klockan. Och när det gäller skolan finns en diskussion som orsakats av vetenskapliga rön som visar på att framför allt tonåringar skadas i sin inlärning av att tvingas vara så tidigt i skolan. Alla som inte har skolbarn att ta hänsyn till eller har fixa arbetstider kan själv välja när de vill stiga upp och gå och lägga sig. Vidare ändrar sig inte betydelsen av ord som "morgon" eller "kväll" av att siffrorna på klockan är annorlunda. Fredrik Östman (diskussion) 30 mars 2016 kl. 10.48 (CEST)[svara]

Den här diskussionen ska ju egentligen inte handla om vilka av oss som tycker: 1) att vi bör ha UTC+1 året om, 2) att vi bör ha UTC+2 året om, 3) att vi bör ha någon helt annat standardtid året om, 4) att vi bör använda lokal soltid (ingen som föreslagit), eller 5) att vi bör skifta mellan årstiderna, som nu. Det handlar ju bara om lämpligaste sätt att benämna den tid vi de facto använder under sommmar- respektive vinterhalvåret. Att en sådan liten detalj ska vara så kontroversiell är högst märkligt. --Andhanq (diskussion) 30 mars 2016 kl. 19.27 (CEST)[svara]

Under denna rubrik handlar det egentligen om huruvida någon föreslagit en återgång till GMT+1 året om. Det är uppenbarligen inte fallet, så det finns inte mer att diskutera här. Någon gång kan dock avvikelser från ämnet vara trevliga, i varje fall när samtalet förs så civiliserat som det gjort i denna tråd. Tostarpadius (diskussion) 30 mars 2016 kl. 20.58 (CEST)[svara]

@Andhanq: Att förslaget "vintertid" är kontroversiellt är ytterligare ett argument för att inte använda det på Wikipedia (mer än redan görs). Fredrik Östman (diskussion) 31 mars 2016 kl. 10.46 (CEST)[svara]

Det är nog bara "kontroversiellt" för en mycket liten del av befolkningen. Det allra flesta tycker säkerligen att tidningsnotiser på hösten rubricerade "Nu går vi över till vintertid" är precis lika korrekta och informativa som motsvarande på våren "Nu går vi över till sommartid". Några personer skriver magsura insändare i stil med "Det heter faktiskt normaltid...etc". Så får tidningens språkvårdare svara något överslätande om att det "går bra vilket som". De allra, allra flesta ger fullständigt blanka sjutton i vad det kallas, bara de påminns om i vilken riktning de ska ställa om sina klockor. Gärna lite skämtsamheter om grillar eller trädgårdsmöbler. --Andhanq (diskussion) 31 mars 2016 kl. 13.52 (CEST)[svara]

Meningen "Azerbajdzjan, Cypern och Turkiet tillämpar samma datum som EU-länderna" fann jag lite konstig, med tanke på att Cypern är med i EU. Eller är det bara jag som tycker den är konstig? \\\D.S.Skåningen (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 11.53 (CET)[svara]

Jo, det var lite tokigt. Om Cypern har sin hemvist i Europa eller Asien är ett eget ämne med sin egna kontrovers och det är det som ställer till det. Att de är med EU råder det ingen tvekan om, så jag putsade lite utan att flytta Cypern från Asien.--LittleGun (diskussion) 30 oktober 2016 kl. 12.06 (CET)[svara]

Jag önskar en källa till stycket "Under sommartiden står solen som högst cirka klockan 13.00 (Haparanda 12.25, Stockholm 12.50, Östersund 13.00, Göteborg 13.10".

Enligt den här sidan https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vad-ar-ett-solbanediagram-1.31981 når solen vid sommarsolståndet sitt maximum i Norrköping ca: 10:30 UTC. Det motsvarar 12:30 svensk sommartid. Om det stämmer är det ju inte rimligt med tiden som anges för Stockholm, eftersom Stockholm ligger öster om Norrköping och då borde ha sitt maximum tidigare. Att Haparanda har sitt maximum bara fem minuter före verkar inte heller rimligt om skillnaden mot Stockholm, enligt stycket, är 25 minuter. Här behövs en källa som klargör.83.250.208.139 3 april 2018 kl. 20.06 (CEST)[svara]

Stockholm 12.50 är ett medelvärde, men det varierar några minuter under året, vilket kallas tidsekvationen. Din källa anger en bestämd tidpunkt, sommarsolståndet 2013, men det framgår också där att det varierar. Effekten är lite för avancerad för att beskriva i sommartidsartikeln.--BIL (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 17.38 (CET)[svara]

Nu är klockan 02:44, och inatt ställs klockorna om. Jag är inte säker på om klockan kommer att ställas om om 15 minuter, eller om den ställdes om för 45 minuter sedan.

Jag undrar vilken tid det kommer att stå efter min signatur, och om denna tidsstämpel avslöjar om jag skrivit detta före eller efter omställningen. /abbedabb^disk 27 oktober 2019 kl. 02.47 (CEST)[svara]

Nu blev klockan två igen. /abbedabb^disk 27 oktober 2019 kl. 02.01 (CET)[svara]

Och att det inte längre är sommartid syns på att det står(CET)efter tiden. → Larske (diskussion) 27 oktober 2019 kl. 02.05 (CET) ←[svara]

Ahaa! Jag missade den detaljen. Tack! /abbedabb^disk 27 oktober 2019 kl. 09.01 (CET)[svara]

Jag tog bort att anpassning av en måttenhet är unikt. Det är tvärtom ganska vanligt att man anpassar måttenheter efter syfte. Till exempel tryck används både absolut tryck och övertryck (absolut tryck räknas från vakuum, övertryck räknas med nollan som normalt lufttryck), man använder sjömil på sjön och landmil på land, för andra längdmått används både ljusår och kilometer. Temperaturer räknas från absoluta nollpunkten i vissa sammanhang och noll grader celsius i andra, hastigheter i m/s eller km/h etc etc.
Jag tog också bort historik om tidszoner generellt och historik som inte har med sommartid att göra. Man kunde ha utfärdat nationella ordera om sommartid även på den tiden tiden inte var nationellt standradiserad, alltså tvinga alla landskommuner i tex England att inför sommartid på sin lokaltid.
Konventionen för att klockan är tolv när solen står i zenit gäller aldrig för en yta (som ett land eller region är), och det finns ingen punkt där det är konstant. Den gäller för varje givet tillfälle för en sinusformad linje, som dessutom konstant fasförskjuts eftersom jordens axel oscillerar i förhållande till solens axel. Så det är verkligen ingen "exakt naturkonstant", det är en konventione som bygger på lite närmevärden och överenskommelser, som en gång i tiden var tillräcklig noggrann, mycket praktisk och väldigt lokal. Men visst, några gånger per år uppkommer zenit på samma punkt med ett exakt antal 24 timmarsintervall. Men, det har inte heller med sommartid att göra.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2021 kl. 10.41 (CET)[svara]