Chengde

	Chengde
kinesiska :	承德市?
	pinyin: Chéngdé shì
	Putuo Zongchen-templet norr om sommarresidenset.
	Typ av område:
Provinsnivå ; Prefekturnivå ; Häradsnivå ; Sockennivå	; Stad på prefekturnivå
Provins	Hebei ; (prefekturer i Hebei)
	Areal
Totalt	39 519 km²
Stadsdistrikt	709 km²
	Folkmängd
Totalt*	3 600 000 (2006); 91,1 inv./km²
Stadsdistrikt*	460 000 (2006); 648,8 inv./km²
	Officiell webbplats
	; Chengdes läge i Hebei, Kina.
	*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-13.aspx; Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-13.aspx;

För häradet, se Chengde, Chengde.

Chengde, även känd som Rehe eller Jehol, är en stad på prefekturnivå omkring 160 km nordost om Peking i nordvästra Hebei i Kina (utanför kinesiska muren). Staden ligger nära Luanfloden.

Historia

Qingdynastin

Området har tidigare haft en stor mongolisk befolkning och under Qingdynastin befann sig flera stammar (baner) ur det mongoliska förbundet Dzjosotu (ǰosutu-yin čiɣulɣan) i området.

Staden är mest känd för Sommarresidenset i Chengde som grundades av Qingdynastins kejsar Kangxi 1703. Detta välgjorda residens i doftande cederträ uppfördes i utkanten av den lilla byn Rehe (kinesiska: 熱河^?, pinyin: Réhè). Palatsområdet är enormt med stora parker med sjöar, pagoder och palats för att underhålla kejsarna Kangxis och Qianlongs förströelsebehov. Området är omgiven av en mur, dels för att hålla ovälkomna gäster ute och dels för att hålla det kejserliga viltet kvar inne. Att passera muren otillåtet eller att skada kejsarens hjortar ledde till döden. Hjortarna och fasanerna lever fortfarande kvar i residensområdet och är man på besök i staden ska man passa på att äta grillat hjortkött (man grillar det själv på stekbord). Residenset och de omkringliggande templen sattes 1994 upp på Unescos Världsarvslista.

I takt med att befolkningen i byn växte blev den administrativt centrum för den subprefekturen Rehe (kinesiska: 热河厅^?, pinyin: Rèhé tīng) som grundades 1723 och tio år senare ombildades till Chengde prefektur (kinesiska: 承德州^?, pinyin: Chéngdé zhōu). Orten fick också en politisk betydelse genom att Qianlong valde att här ta emot emissarier från övriga etniska grupper i Qingimperiet. För att behaga dem lät han uppföra flera byggnader inne i palatsområdet i dessa folks stil. Utanför palatset byggde han upp daoistiska och buddhistiska tempel (de så kallade åtta yttre templen), till exempel ett mongolisk-tibetanskt tempel och det mest kända – det tibetanska lamatemplet Putuo Zongchen (kinesiska: 普陀宗乘^?, pinyin: Pǔtuó Zōngchéng), byggt för att likna Potalapalatset i Lhasa, Tibet. Det var också i Jehol som den berömda incidenten skedde då Qianlong-kejsaren år 1793^[1] tog emot det brittiska sändebudet lord George Macartney, som vägrade göra koutou inför kejsaren.

Modern tid

Under Republiken Kina blev Chengde huvudstad i den nya provinsen Jehol. I början på 1930-talet erövrade japanerna provinsen och 1933 införlivades i den japanska lydstaten Manchukuo. De gjorde då precis som de gjort med Changgyeonggung i Seoul, man brände delvis ner det och gjorde en djurpark av det. Men japanerna bär inte hela skulden till förstörelsen av Jehol, kineserna själva förstörde delar av parken under inbördeskriget och kulturrevolutionen. Det finns också rester av sommarvillor som den lokala partitoppen byggt i parken. Nu har man dock insett att det berömda palatsområdet kan dra till sig turister och har återställt stora delar av parken.

Bandy-VM för damer i Chengde 2018

Världsmästerskapen för damer i bandy ägde rum i Chengde 8-14 januari 2018. Åtta nationer deltog. Kina har ett landslag på hemmaplan.^[2] samt ^[3]

Administrativ indelning

Chengde har en yta som är något mindre än Schweiz, varav endast själva tätorten Chengde utgör endast två procent.

Chengde indelas i två stadsdistrikt, ett gruvdistrikt, fem härad och tre autonoma härad:

Karta

Nr	Namn	Kinesiska	Pinyin	Befolkning (2004)	Areal (km²)	Befolkningstäthet (/km²)
Distrikt
1	Shuangqiao	双桥区	Shuāngqiáo qū	290 000	311	932
2	Shuangluan	双滦区	Shuāngluán qū	100 000	250	400
3	Yingshouyingzi gruvdistrikt	鹰手营子矿区	Yīngshǒuyíngzi kuàngqū	70 000	148	473
Härad
4	Chengde	承德县	Chéngdé xiàn	470 000	3 990	118
5	Xinglong	兴隆县	Xīnglóng xiàn	320 000	3 116	103
6	Pingquan	平泉县	Píngquán xiàn	470 000	3 297	143
7	Luanping	滦平县	Luánpíng xiàn	320 000	3 195	100
8	Longhua	隆化县	Lónghuà xiàn	420 000	5 474	77
Autonoma härad
9	Fengning (för manchuer)	丰宁满族自治县	Fēngníng mǎnzú zìzhìxiàn	380 000	8 747	43
10	Kuancheng (för manchuer)	宽城满族自治县	Kuānchéng mǎnzú zìzhìxiàn	230 000	1 933	119
11	Weichang (för manchuer och mongoler)	围场满族蒙古族自治县	Wéichǎng mǎnzú měnggǔzú zìzhìxiàn	520 000	9 058	57

Kommunikationer

Med väg och järnvägar till Peking, utvecklades Chengde till ett distributionscentrum (främst mellan Inre Mongoliet och Peking/Tianjin) och dess kulturella platser har blivit ett populärt besöksmål. G45 Daguangmotorvägen går igenom staden.

Galleri

Sommarresidenset i Chengde
Hjort inne i Sommarresidenset i Chengde

Klimat

Genomsnittlig årsnederbörd är 834 millimeter. Den regnigaste månaden är juli, med i genomsnitt 234 mm nederbörd, och den torraste är januari, med 2 mm nederbörd.^[4]

Referenser

Noter

^ Lovell, Julia (2006). ”Vem byggde den kinesiska muren?”. Den stora muren. Norstedts. sid. 16. ISBN 91-1-301594-X. http://www.bokus.com/bok/9789172638501/den-stora-muren-kinas-historia-under-3000-ar/
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180112042645/http://210.46.216.30:8088/en/. Läst 11 januari 2018.
^ svenska bandyförbundet http://www.svenskbandy.se/LANDSLAG/DAMLANDSLAGET/sasongen201718/VMIKINA9-13JANUARI2018/ Arkiverad 10 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016.

Externa länkar

UNESCO World Heritage Centre - Mountain Resort and its Outlying Temples, Chengde

Vänorter

Changed har följande vänorter:

Källor

Forêt, Philippe (2000) (på engelska). Nanzan Library of Asian Religion and Culture : Mapping Chengde : The Qing Landscape Enterprise [Elektronisk resurs]. University of Hawaii Press. Libris 12267861
Harper Damian, red (2005) (på engelska). China ([9. ed.]). Footscray, Vic.: Lonely Planet. Libris 11839795. ISBN 1-74059-687-0
Hedin, Sven Anders. Jehol, kejsarstaden, skildringar från de stora mandschukejsarnas hov. Stockholm: Lars Hökerbergs bokförlag, 1931.

[1] Lovell, Julia (2006). ”Vem byggde den kinesiska muren?”. Den stora muren. Norstedts. sid. 16. ISBN 91-1-301594-X. http://www.bokus.com/bok/9789172638501/den-stora-muren-kinas-historia-under-3000-ar/

[2] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180112042645/http://210.46.216.30:8088/en/. Läst 11 januari 2018.

[3] svenska bandyförbundet http://www.svenskbandy.se/LANDSLAG/DAMLANDSLAGET/sasongen201718/VMIKINA9-13JANUARI2018/ Arkiverad 10 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.

[nasarain-4] ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016.

[1]