Österrikiska kustlandet
| Österrikiska kustlandet | ||||
| Österreichisches Küstenland (Tyska) Litorale Austriaco (Italienska) Avstrijsko primorje (Slovenska) Austrijsko primorje (Kroatiska) | ||||
| ||||
|
| |||
| Flagga | Vapen | |||
 | ||||
| Huvudstad | Trieste | |||
| Språk | Italienska, kroatiska, slovenska, tyska | |||
| Statsskick | Monarki | |||
| Bildades | 1813
| |||
| Upphörde | 1918
| |||
| Areal | 7 967 km² (1880) | |||
| Folkmängd – befolkningstäthet |
894 287 (1910) 112.2 inv/km² | |||
| Tidszon | UTC+1 (CET) | |||
Österrikiska kustlandet (tyska: Österreichisches Küstenland, italienska: Litorale austriaco, slovenska: Avstrijsko primorje, kroatiska: Austrijsko primorje) eller bara Kustlandet (tyska: Küstenland, italienska: Litorale, slovenska: Primorska, kroatiska: Primorje) var ett kronland och administrativ enhet inom kejsardömet Österrike och sedermera Österrike-Ungern från 1813 till 1867 och från 1867 till 1918 respektive. Det österrikiska kustlandet omfattade den kejserliga riksstaden Trieste med omgivningar, markgrevskapet Istrien och grevskapet Görz och Gradisca med städerna Görz och Gradisca. Dessa var tre separata administrativa enheter inom kejsardömet Österrike men lydde under en gemensam kejserlig guvernör som hade sitt säte i Trieste.[1]
Efter första världskriget och Österrike-Ungerns sammanbrott 1918 erövrades det österrikiska kustlandet av Italien. Efter andra världskriget delades regionen upp mellan Jugoslavien och Italien. Efter Jugoslaviens sammanbrott på 1990-talet delas kustlandet mellan Slovenien, Kroatien och Italien.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Det österrikiska kustlandet var en multietnisk region och de största folkgrupperna var italienare, slovener, kroater och tyskar.
Guvernörer
[redigera | redigera wikitext]- Johann von Grimschitz (1849-1850)
- Franz Graf Wimpffen (1850-1854)
- Eduard von Bach (1867-1868)
- Alfred von Fries-Skene (1915-1918)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Istra-istria.hr”. Arkiverad från originalet den 4 november 2018. https://web.archive.org/web/20181104010218/http://www.istra-istria.hr/index.php?id=401%2F. Läst 2 juni 2021.
